Foto: Istockphoto

Flera landsting fortsätter med Avastin

Fortfarande är Avastin det som flera landsting i första hand injicerar vid våt AMD.

4 Jun 2015, kl 09:04
1

Gregory Olsson Lalor Foto: Kjell Öberg

"Jag skulle förstås helst använda ett godkänt preparat, men inte till en kostnad som innebär att vi inte har råd med personal"

Det händer att patienter vägrar låta sig behandlas med cancerläkemedlet Avastin, bevacizumab, för sin ögonsjukdom, våt makuladegeneration, AMD.
– Tidigare fick de patienterna betala behandlingen själva, 8 000 kronor per injektion. Idag med den nya patientlagen kan de istället vända sig till ett landsting där man behandlar med Lucentis eller Eylea i första hand, berättar Per Johansson, verksamhetschef på ögonkliniken vid Blekingesjukhuset.

Blekinge är ett av de flera landsting och kliniker som i första hand använder sig av cancerläkemedlet Avastin, bevacizumab, för behandling av gula fläcken, trots att det inte finns någon formell evidens för det. Men ett antal landsting, främst i Norrland, gick 2011 över till Avastin i samband med en stor studie som visade att effekten med Avastin var jämbördig med den för Lucentis.

I flera europeiska länder används Avastin off label.  I till exempel Italien och Frankrike förespråkar myndigheterna en sådan användning. I Sverige har Läkemedelsverket däremot avrått med hänvisning till att det finns en godkänd behandling med Lucentis, ranibizumab och numer också Eylea, aflibercept. Men de godkända behandlingarna är betydligt dyrare. I Blekinge, med en befolkning på 250 000 invånare där man gör cirka 1 600 injektioner om året, sparar man, enligt Per Johansson, ungefär åtta miljoner om året genom att använda bevacizumab.
– Det är mycket pengar för ett litet landsting, konstaterar Per Johansson.

I Sverige började debatten om off label-användningen 2011 då bland annat Norrbottens landsting deklarerade att man skulle använda det betydligt billigare Avastin, cirka 3 000 kronor per injektion, istället för Lucentis där varje dos kostar åtminstone 8 000 kronor. På våren 2012 kom Läkemedelsverket med sitt ställningstagande, ungefär samtidigt som specialistföreningen för ögonläkare kom fram till att de två behandlingarna var likvärdiga. Och under 2012 såg man hur användningen av bevacizumab ökade trots Läkemedelsverkets och även Socialstyrelsens avståndstagande. I början av 2012 var cirka 20 procent av all anti-VEGF-behandling för våt AMD Avastin för att mot slutet av året ligga på 30 procent.

Flera landsting, förutom Norrbotten också Västerbotten, Jämtland och Blekinge har nu i några år använt sig av Avastin som första alternativ vid behandling våt åldersrelaterad makuladegeneration. Även Kalmar/Västervik, Örebro, Norrköping och Linköping har en hög off label-användning med Avastin.

Mot slutet av 2012 godkändes ett nytt preparat, Eylea, aflibercept för behandling av våt AMD. Under 2013 börjar antalet registrerade behandlingar med Eylea stadigt öka i det svenska makularegistret.

Främst tycks det vara landsting som tidigare använt Lucentis som övergår till Eylea, aflibercept eftersom den behandlingen kräver något färre behandlingar och kontroller än Lucentis. Men det är fortfarande en kostsammare behandling än med bevacizumab.
– Vi använder oss i första hand av Avastin. Lucentis använder vi inte alls men däremot testar vi Eylea om vi inte får effekt med Avastin, säger Per Johansson på Blekingesjukhuset.

Samma princip har man också i Norrbotten. Behandlingen av AMD är personalkrävande med återkommande injektioner och kontroller. Enligt Gregory Olsson-Lalor, chef för ögonsjukvården i Norrbotten har valet varit enkelt.
– Jag skulle förstås helst använda ett godkänt preparat, men inte till en kostnad som innebär att vi inte har råd med personal som kan använda de godkända preparaten.

En stor del av alla AMD-behandlingar, runt 80 procent, registreras i det svenska makularegistret. Några skillnader i behandlingsresultat eller biverkningar har man inte upptäckt i kvalitetsregistret, enligt Inger Westborg som håller i registret.

Däremot ser man att även användningen av Avastin nu tycks minska något till förmån för Eylea. Mot slutet av förra året stod Eylea för hälften av de inrapporterade behandlingarna till det svenska makularegistret, medan Lucentis och Avastin stod för 25 procent vardera.

Under förra året gjordes det närmare 66 000 besök på Sveriges ögonkliniker på grund av AMD och nästan 36 000 av dessa var behandlingar.

Personalintensivt

2007 godkändes Lucentis för behandling av våt AMD. Det var det första medlet som effektivt kunde bromsa eller till och med vända synnedsättningen vid våt makuladegeneration. Men det är ett dyrt läkemedel och själva behandlingen är också kostnadskrävande med återkommande ögoninjektioner och kontroller.

Det konkurrerande preparatet Eylea som godkändes i slutet av 2012 kräver färre kontroller och har börjat användas allt mer. 

Men off label-behandling med cancerläkemedlet Avastin är fortfarande den billigaste behandlingen.

Föregående artikelNy expertgrupp inom life science
Nästa artikelBra användning kan bli bättre

1 Kommentar

Skribenten är själv ansvarig för det hen skriver i kommentatorsfälten på www.lakemedelsvarlden.se. Läs mer

  1. Utan att i övrigt ta ställning i frågan om val så konstaterar jag att redan under perioden 2008 behandlades dubbelt så många patienter med våt makuladegeneration i USA inom Medicare part B med bevacizumab (Avastin) jämfört med ranibizumab (Lucentis).

    Med tanke på legal situation i USA är det intressant. Men jag känner inte till hur användningen ser ut nu efter såväl bättre dokumentation om samma effekt som ett mindre antal fall med kontamination vid spädning. Men det kanske någon läsare av Läkemedelsvärlden känner till?

    Se http://www.ascrs.org/sites/default/files/1453_001.pdf samt https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/22321802 (ej med i abstrakt, se originalartikel under results/table 4).