Brasilien saknas på EU-kommissionens nya lista över länder som får exportera animaliska livsmedel till unionen. Från den 3 september stoppas landet från att sälja bland annat kött, honung och tarmar till länder inom EU.
Stoppet handlar inte om att man har upptäckt antibiotikarester eller ovanligt mycket resistenta bakterier i brasilianska produkter. Det är användningen av antibiotika under djurens uppfödning som står i centrum.
Skärpta krav på antibiotika i djurhållningen
För att få finnas med på listan måste exportländerna kunna garantera att djuren under hela sin livstid inte har fått antimikrobiella läkemedel, däribland antibiotika, för att växa snabbare eller producera mer.
Kraven är en del av EU:s arbete mot antibiotikaresistens, som kommissionen beskriver som “ett av vår tids största hot” mot människors hälsa globalt. Genom att begränsa antibiotikaanvändningen i djurhållningen vill unionen bromsa utvecklingen av resistenta bakterier.
Exportländerna har haft två år på sig att anpassa sina kontroller och ordna de intyg som krävs. Brasilien har hittills inte lyckats visa att landet lever upp till kraven.
Men, kan handelstrycket göra skillnad för resistensutvecklingen?
”EU vill pressa övriga världen framför sig”
Oskar Nilsson, antibiotikaexpert på Statens veterinärmedicinska anstalt, SVA, säger att resistenta bakterier inte främst överförs till människor via köttet på tallriken. De kan visserligen spridas vid bristande kökshygien, men bakterier på en köttbit dör vid ordentlig tillagning.
– Det stora bekymret är just antibiotikaanvändning i djurhållningen. Den gynnar resistenta, som sedan sprids till människor i området. När folk reser dit från andra länder för att semestra kan de också få med sig bakterierna hem.
EU-beslutets effekt ligger i om Brasilien faktiskt förändrar sin djuruppfödning. Oskar Nilsson poängterar att Sverige förbjöd antibiotika som tillväxtbefrämjande medel redan 1986, sedan gjorde EU detsamma 2006.
– EU vill nu pressa övriga världen framför sig. Ur resistenssynpunkt är det jättebra och kan göra skillnad på längre sikt. Ju fler länder som slutar använda antibiotika som tillväxtbefrämjande, desto svårare blir det för de sista länderna att fortsätta.
Handelskrav kan minska antibiotikaanvändningen
Ulf Magnusson, professor emeritus vid Sveriges lantbruksuniversitet, SLU, har länge arbetat med antibiotikaanvändning inom den globala djurhållningen.
Även han är positiv till beslutet, men poängterar att en omställning kan bli kostsam för producenterna i Brasilien. Mindre antibiotika kan kräva bättre stall, bättre smittskydd och nya sätt att hålla djuren friska.
Ändå tror han att hotet om att förlora EU-marknaden kan vara ett effektivt verktyg för att pressa ned användningen i andra länder.
– Enskilda företag har ställt liknande krav tidigare, men här är det hela EU som agerar. Det är enormt kraftfullt. Ytterst är det ”money talks”.
Importstopp kan prövas som handelshinder
Ulf Magnusson utesluter samtidigt inte att kraven kan komma att ifrågasättas som handelshinder. Enligt de internationella regelverken brukar importrestriktioner motiveras med att djuren antingen misstänks bära på en smittsam sjukdom eller att produkten kan innebära en risk för konsumenterna. EU:s stopp av varor gäller inget av det.
– Det är en politisk markering. EU ställer inte bara krav på själva varan, utan också på hur den har producerats vilket är unikt och intressant. Jag tycker att det är bra, men den juridiska frågan är nog inte helt okontroversiell. Det kan behöva prövas, säger Ulf Magnusson.
Stoppet behöver inte bli permanent. Om Brasilien kan visa att reglerna följs kan exporten godkännas igen, enligt EU-kommissionen.
Magnusson poängterar att det är rimligt att producenter som vill sälja till EU får följa liknande antibiotikaregler som producenterna inom unionen. – Svenska bönder har i 40 år lagt ned mycket pengar, kunskap och arbete på att hålla antibiotikaanvändningen låg. Det är inte schysst om vi samtidigt tar in kött som har producerats på ett sätt som inte är tillåtet här.
Läs också:
All antibiotikaresistens ökade under 2025
Tar hjälp av AI mot antibiotikaresistens
Umeåforskare: Kan bli ett genombrott i kampen mot antibiotikaresistens
