TLV har beslutat att utvidga subventionen för Bayers läkemedel Kerendia (finerenon) till patienter med hjärtsvikt och bevarad eller lätt nedsatt pumpförmåga (HFpEF och HFmrEF).
Uppemot hälften av alla patienter med hjärtsvikt har HFpEF, enligt populationsbaserade studier.
Preparatet blir därmed ett nytt behandlingsalternativ för en patientgrupp där möjligheterna till läkemedelsbehandling länge varit begränsade.
Kerendia innehåller finerenon, en mineralkortikoidreceptorantagonist (MRA). Läkemedel som blockerar mineralkortikoidreceptorn är sedan länge etablerade vid hjärtsvikt med nedsatt pumpförmåga, HFrEF. Till dessa hör de äldre läkemedlen spironolakton och eplerenon.
– De patienter som berörs av subventionsbeslutet är en patientgrupp som vi ofta möter i hela vårdkedjan. De lever ofta med återkommande symtom, nedsatt livskvalitet och en hög risk för sjukhusinläggning och död. Det här ger oss större möjligheter att anpassa behandlingen efter varje patients individuella behov, säger Gianluigi Savarese, professor i kardiologi vid Karolinska institutet och överläkare på Södersjukhuset, i ett pressmeddelande från Bayer.
En stor svensk-amerikansk prövarinitierad studie, SPIRRIT-HFpEF, undersöker för närvarande effekten av spironolakton och eplerenon vid HFpEF. Studien, som har professor Lars Lund vid Karolinska institutet som huvudprövare, är på väg att gå i mål. Covidpandemin slog hårt mot rekryteringen av patienter i SPIRRIT-HFpEF, därför förlängdes både tiden för patientrekrytering.
Rekryteringen av svenska patienter avslutades den 31 december 2024, men studien är fortfarande pågående enligt EU:s CTIS-register. Enligt Clinicaltrials.gov är studiens angivna slutdatum 31 december 2026. UCR, Uppsala Clinical Research Center, skriver att patienterna ska följas till och med 2026.
Ett positivt utfall i SPIRRIT-HFpEF kan få praktisk betydelse trots att finerenon nu finns på marknaden. Det skulle ge evidens för en billig, generisk MRA som ett möjligt alternativ till det patentskyddade finerenon vid HFpEF.
