”Vi befinner oss i ett mycket oberäkneligt läge”
Per Öhlén, Sanofi, Annasara Carnahan, Folkhälsomyndigheten.

”Vi befinner oss i ett mycket oberäkneligt läge”

Förberedelserna för nästa säsongs influensavaccinering är i full gång, men prognoserna är osäkrare än någonsin.

3 maj 2021, kl 09:25
0

"Vi räknar med att intresset för influensavaccin fortsätter öka"

Inför nästa influensasäsong har regionerna ökat beställningarna av influensavaccin ännu mer än i fjol. En nyhet är också att samtliga regioner kommer att kunna erbjuda de sköraste äldre så kallat högdosvaccin mot säsongsinfluensa.

Men samtidigt som förberedelserna pågår för fullt, hopar sig frågetecknen kring influensasäsongen 2021-2022.

Vilka stammar behöver vi influensavaccin mot?

Pandemiåtgärderna har kraftigt dämpat säsongsinfluensornas framfart över världen. Därför är det till att börja med svårare för mikrobiologerna att förutsäga vilka influensastammar som kommer att dominera hos oss nästa säsong.

I början av varje år ger Världshälsoorganisationen, WHO, en rekommendation angående influensavaccin. Den anger vilka virusstammar som vaccinerna på det norra halvklotet bör innehålla kommande influensasäsong. I årets rekommendation framhåller WHO att experterna haft betydligt mindre data än vanligt att gå på. Detta eftersom bara en bråkdel av det vanliga antalet influensafall har rapporterats och kunnat studeras. Men WHO rekommenderar ändå en uppdatering av vaccinerna. Uppdateringen innebär att båda influensa A-komponenterna byts ut mot andra stammar än säsongen före.

Utifrån den rekommendationen har vaccintillverkarna också som vanligt startat produktionen.

– Det är alltid en kapplöpning med tiden att hinna producera alla beställda doser och att få ut dem i tid till länderna, säger Per Öhlén, chef för vaccinföretaget Sanofi Pasteur i norra Europa.

Hur blir det med efterfrågan?

En annan osäkerhetsfaktor gäller intresset för att ta influensavaccin inför nästa säsong. Under den gångna säsongen var intresset större än någonsin. Pandemin skapade ett generellt fokus på vaccinering. Myndigheterna manade också till influensavaccinering för att förhindra en ”dubbel epidemi” av både covid och säsongsinfluensa.

Efterfrågan på influensavaccin var rekordhög. På många håll tog vaccinet därför periodvis slut. Regionerna lyckades dock göra en extraupphandling. Totalt levererades 1,9 miljoner doser till Sverige, att jämföra med 1,65 miljoner doser säsongen dessförinnan.

Också vaccinationstäckningen slog rekord. Bara under november och december 2020 vaccinerade sig omkring 56 procent av alla över 65 år i de regioner där mätningar gjordes. Under samma period året före var täckningen i denna grupp 49 procent.

Men frågan är om denna ökning av efterfrågan kommer att fortsätta. Eller om den mattas av i ljuset av den för närvarande låga spridningen av influensa.

– Vi räknar med fortsatt ökning av intresset att vaccinera sig mot influensa också kommande säsong, säger i alla fall Annasara Carnahan, epidemiolog och en av de ansvariga för influensaarbetet vid Folkhälsomyndigheten.

– Även om influensaspridningen hittills varit låg, är det klokt för riskgrupperna att ta det säkra före det osäkra och vaccinera sig.

Högdos till särskilda boenden i alla regioner

Även regionerna bedömer att det kommer att behövas ännu fler doser av influensavaccin under säsongen 2021-2022. De har ökat sina beställningar kraftigt jämfört med tidigare. För företaget Sanofi Pastuers del har den beställda Sverigevolymen ökat med 16 procent jämfört med säsongen innan.

– Trenden har varit en ökad efterfrågan på influensavaccin under flera år. Vi tror att den utvecklingen kommer att fortsätta och kommer i år att producera mer vaccin än någonsin, säger Per Öhlén på Sanofi Pasteur.

Regionerna har även gjort en gemensam beställning av över 100 000 doser av ett så kallat högdosvaccin mot säsongsinfluensa. I fjol var det bara ett fåtal regioner som använde sådant vaccin. I år planerar dock samtliga regioner att erbjuda högdosvaccin. Främst till äldre på särskilda boenden men även till hemsjukvård i vissa delar av landet.

Dessa planer bygger bland annat på en rekommendation från Folkhälsomyndigheten. Denna utgår i sin tur från en kunskapssammanställning genomförd av EU:s smittskyddsmyndighet ECDC.

– Det behövs fortfarande mer evidens för att generellt rekommendera förstärkta vacciner till alla äldre. Men det finns redan viss evidens för att de är mer effektiva än standardvaccinerna och därför rekommenderar vi dessa förstärkta vacciner för de sköraste äldre, säger Annasara Carnahan.

Hur länge trycker covid-19 tillbaka influensan?

Det finns dock även fler osäkerhetsfaktorer om nästa säsongs influensavaccin än de som gäller val av stammar och hur mycket vaccin som kommer att behövas. För dessutom finns alla frågetecknen kring hur coronapandemin kommer att utveckla sig. Och hur den utvecklingen i sin tur påverkar säsongsinfluensan och andra smittsamma sjukdomar.

Pandemin har hittills åtföljts av en kraftig dämpning av smittspridningen i samhället. Det antas främst bero på minskat resande, nedstängningar och andra smittskyddsåtgärder.

Ytterligare en bidragande förklaring skulle även kunna vara att covid-19-viruset konkurrerar ut andra virus. Tidigare laboratorieforskning har visat att det är svårare för ett virus att infektera en redan infekterad cell eftersom cellens interferonsvar är aktiverat. Och i flera studier i fjol fann forskare mycket färre infektioner med andra virus hos covid-19-smittade personer än hos icke covidsmittade.

– Det finns ett visst stöd för att vid covid-19-infektion så håller den borta andra infektioner så att det blir färre samtidiga infektioner med andra virus, säger Annasara Carnahan.

Sämre immunitet?

Så länge det globala läget ser ut ungefär som nu, kanske det inte sker så stora förändringar när det gäller andra infektioner heller. Men vad händer om vissa länder lyckas få ned covidspridningen kraftigt? Om vi börjar resa mer igen? Och om nedstängda samhällen öppnas upp?

Kommer säsongsinfluensa, vinterkräksjuka och andra smittor kanske rent av att ta extra fart? Under ett år av distansering har vi ju varit mer skyddade och sannolikt skaffat oss mindre immunitet än vanligt?

– Ännu har vi inte svar på det eftersom vi inte vet i vilken takt olika delar av världen kommer att återgå till ett postpandemiskt normalläge. Och inte heller vilka åtgärder och beteendeförändringar som eventuellt kommer att dröja kvar som en del av det ”nya normala”, säger Annasara Carnahan.

– Vi lär oss nya saker hela tiden under pandemin och vi befinner oss i ett mycket oberäkneligt läge.

Vi använder cookies för att ge dig den bästa upplevelsen på vår webbplats. Mer information

Dina kakinställningar för denna webbplats är satt till "tillåt kakor" för att ge dig den bästa upplevelsen. Om du fortsätter använda webbplatsen utan att ändra dina inställningar för kakor eller om du klickar "Acceptera" nedan så samtycker du till detta.

Stäng