Distribution av läkemedel fungerar bratyckte de flesta i enkät

Apoteken sköter sin uppgift väl och distributionen av läkemedel fungerar bra i Sverige. Men mer än åtta av tio apoteksanställda anser att organisationen kan eller behöver förändras för att uppgifterna ska kunna skötas ännu bättre. Det framgår av en opinionsundersökning som utförts på uppdrag av apoteksutredaren Lars Jeding.

18 jul 2002, kl 21:26
0

I somras genomfördes en enkät till sju olika kategorier som på olika sätt påverkar distributionen av läkemedel. Initiativet kom från den statliga Läkemedelsdistributionsutredningen, som leds av Lars Jeding. Enkäten omfattade frågor om de viktigaste målen på läkemedelsområdet, apotekens ställning, läkemedelsinformation och distributionen av läkemedel i sin helhet.
I enkäten anges fyra övergripande mål som kan sägas verka styrande för läkemedelsanvändningen:
? Hälso- och sjukvårdslagens mål om god hälsa och vård på lika villkor för hela befolkningen.
? Mål för läkemedelsförsörjningskedjan grossist?detaljist?kund.
? Mål för användningen, det vill säga rätt val av läkemedel, rätt mängd, rätt information till patienten etc.
? Ekonomiska mål, styrning av kostnader för läkemedel, avvägning mellan läkemedel och annan behandling etc.
Av dessa ansåg alla grupper, utom politikerna och privatläkarna, att det tredje målet är viktigaste. Politikerna rankade de ekonomiska målen något högre och läkarna vård på lika villkor högre.


Obunden information
efterfrågas

I nästa del av enkäten ställdes ett antal frågor om hur enkätdeltagarna ser på olika delmål och hur de bör prioriteras i framtiden. Bör de prioriteras lika mycket som idag, mer eller mindre än idag.
Frågan om vilka ska informera om läkemedel är livligt diskuterad i olika forum. Producentobunden information anses vara mycket angelägen av de flesta grupperna i enkäten. Alla utom representanterna för privatläkarna och industrin ville ha mer producentobunden information än idag.
Det allra högsta intresset sågs bland patientorganisationerna, läkemedelskommittéer och apoteksanställda.
Ett annat delmål som bör prioriteras mer än idag, enligt enkätdeltagarna, är att samhällets samlade resurser för sjukvård och läkemedel används effektivare. Alla grupper, utom privatläkarna, låg i genomsnitt över 4,0. En 4:a motsvarar att svaranden angett ?mer än idag? i sitt svar.
Nästan lika starkt gensvar fick delmålet riktig avvägning mellan läkemedelsbehandling och andra sjukvårdande insatser. Vad som menas med ?riktig avvägning? definieras dock inte. Svarens fördelning kan naturligtvis innebära att de svarande tycker att man ska lägga jämförelsevis mer resurser på läkemedel och dra ner på annan sjukvård.


Egenintresset
avspeglas i svar

Det är lätt att se ett mönster i enkätsvaren. Man svarar konsekvent i linje med det egna intresset. Till exempel vill patientorganisationer och läkemedelskommittéer ha mer producentobunden information. Läkemedelsindustrins enkätdeltagare vill se mindre av det.
Även frågan om uppföljningen av hur läkemedelskommittéernas rekommendationer följs av förskrivarna fick ett förutsägbart resultat. Läkemedelskommittéerna vill prioritera delmålet mer än idag medan läkarna är avsevärt svalare för den tanken.
Mycket riktigt är sjukvårdspolitikerna angelägna om att begränsa och styra kostnaderna för läkemedel. Läkarna accepterar i högre grad målet att begränsa kostnaderna men är negativa till styrning. Läkarna slår vakt om den fria förskrivningsrätten.
En fråga som diskuterats är om man ska behålla ett enhetligt pris på läkemedel i hela landet. De flesta tycker det ska prioriteras som idag. Minst angelägen om att ge frågan högre prioritet är apotekspersonalen.


Vem ska sälja läkemedel?
Nästa fråga i enkäten rörde vem som i framtiden ska få sälja läkemedel. Det fanns en stark opinion för att även andra än apotek, på särskilda villkor, skulle få sälja ej receptbelagda läkemedel.
Det starkaste uttrycket noterades bland industrirepresentanterna där det genomsnittliga svaret var 3,9 av 4 möjliga.
Apotekspersonalens genomsnitt på 2,2 var lägst bland alla grupper. En 2:a står för ?tveksamt nej? och en 3:a för ?tveksamt ja?.
När det gäller receptbelagda läkemedel noterades en kraftig skepsis mot tanken att andra än apotek ska få sälja läkemedel. Endast industrideltagarna närmare sig med genomsnittet 2,7 ett ?tveksamt ja?. De andra låg mellan ?tveksamt nej? och ?nej?. Apotekspersonalen var i det närmaste helt enig om ett ?nej?.


Vem ska äga apoteken?
Hur viktig är ägandefrågan för enkätdeltagarna? Ska alla apotek ha samma ägare? Med undantag för industrins och privatläkarnas representanter lutar enkätdeltagarna åt ett ?tveksamt ja?. De andra svarar ?tveksamt nej?.
Är konkurrens positiv eller negativ för läkemedelsförsörjningen? De flesta ser både för- och nackdelar med konkurrens. I de flesta grupperna väger alternativen lika tungt. Industrin och privatläkarna anser dock att fördelarna med konkurrens överväger.
De flesta deltagarna ser Apoteksbolagets nuvarande ensamrätt att sälja läkemedel som en tillgång snarare än en belastning. Läkarna och industrirepresentanterna var av motsatt uppfattning.
Något fler tyckte att ensamrätten är en förutsättning för att uppfylla läkemedelsförsörjningens krav, än de som tyckte att ensamrätten inte spelar någon roll.
Apoteken ska inte bedriva en vinstmaximerande verksamhet. Det anser de flesta av enkätdeltagarna. Dock är företrädarna för industrin något mer positiv till den tanken.
Enkätdeltagarna fick också svara på frågan om vem som bör äga apotek. Man fick ange fler än ett svar.
Det vanligaste svaret var staten via ett bolag som idag. I alla grupper, utom privatläkarna, stödde minst 50 procent av deltagarna denna form. Däremot var stödet för direkt statligt ägande via en myndighet svagt.
Cirka var tredje ansåg att landstingen via ett gemensamt bolag skulle vara en lämplig ägare. Detta var dock inget för industri- och läkarrepresentanterna. De senare grupperna föredrog i stället att apotekare själva eller konkurrerande privata aktiebolag skulle äga apoteken. De privata alternativen hade ett svagare stöd bland övriga.
Bland apotekspersonal var den nuvarande ägandeformen mest populär. Därnäst kom alternativen att landstingen eller apotekare skulle äga apoteken.


Vem ska sköta
samhällsåtagandet?

Apoteksbolaget har, i enlighet med avtalet med staten, utöver den affärsmässiga uppgiften att distribuera läkemedel också ett ansvar att ?svara för en god läkemedelsförsörjning i landet?. Detta samhällsåtagande kan uppfattas stå i viss motställning till en affärsmässig strävan.
De olika grupperna ser olika på sambandet mellan de två uppgifterna. Politiker och apotekspersonal tycker att uppgifterna i stort sammanfaller. Läkare och industrirepresentanter anser att de väsentligen är två olika uppgifter.
Företrädare för läkemedelskommittéer och apotekspersonal tycker att ansvaret för båda uppgifterna även i framtiden ska finnas i samma organisation. Svaret från industrin är att uppgifterna bör fördelas på två olika organisationer.

Vi använder cookies för att ge dig den bästa upplevelsen på vår webbplats. Mer information

Dina kakinställningar för denna webbplats är satt till "tillåt kakor" för att ge dig den bästa upplevelsen. Om du fortsätter använda webbplatsen utan att ändra dina inställningar för kakor eller om du klickar "Acceptera" nedan så samtycker du till detta.

Stäng