Arkivering

Dags för disruptiv farmaceutverksamhet?

7

Nätläkare, virtuell vård, digitala möten och varianter på detta i vården diskuteras mycket just nu. Genom att utnyttja kryphål i avtalen om utomlänsvård har privata aktörer kunnat få en mycket hög ersättning för att på distans ta hand om i många fall ganska enkla problem.

Dopning alltså. Något annat kan det väl inte kallas att från början få 2 000 kronor och senare 1 350 kronor per läkarbedömning via internet. Hade alla privata läkare och privata eller offentliga vårdcentraler fått en sådan ersättning för att ha en högre tillgänglighet så hade de nog också snabbt köpt in de färdiga tekniska lösningarna.

Egentligen borde allt det här betecknas telemedicin efter grekiska τήλε (tele), som betyder just avlägsen, på distans. Debatten inom vården har fokuserat på de tekniska lösningarna, och inte på hur nya sätt att möta patienten kan förändra hur vi ser på vårdens utformning. Kanske ett vårdbesök ibland bara ska handla om det som måste hanteras i ett fysiskt möte? Att vården blir mer kontinuerlig och ett återbesök efter ett år ersätts av flera kontakter över tid med hjälp av teknik där delar av patientens problem hanteras? Att anhöriga på arbetet eller på annan ort kan vara delaktiga i ett vårdbesök eller en rond?

Vad kan det här betyda för apoteksväsendet och farmaceuter? Vi har distanshandel med läkemedel i dag, men det är inte telemedicin. Det är mer av gårdagens postorder men med en hemsida i stället för en katalog och ibland rådgivning på distans.

Vad händer när gamla eller kanske nya apoteksaktörer i stället tar sig in på marknaden med hjälp av ett totalt fokus på telemedicin, med apoteksbesök via webbkamera och utvecklade farmaceuttjänster på distans? Med rådgivning kring läkemedlen direkt från apoteket med eller utan expediering samtidigt? När patienten kan visa upp vilka läkemedel som finns i hemmet? När kontakten med patienten blir mer kontinuerlig och svarar upp mot patientens behov?

Det är sannolikt här nya utvecklade apotekstjänster kan finnas. Här kan det säkert också finnas betalningsvilja hos en del kunder, men också en vinst hos en apoteksaktör att bygga långsiktiga kundrelationer utan behov av dyra lokaler. Att bygga förtroende genom att erbjuda kontakt med expedierande farmaceut och tidsbokade virtuella apoteksexpedieringar när kundbelastningen i övrigt är låg. Att vid behov stödja inte bara patienten/kunden utan också anhöriga eller stödpersonal i  hemmet som hjälper patienten med sina läkemedel. Att kanske samverka med distriktssköterska eller läkare.

Ju mer jag tänker på det, desto mer inser jag vilket utrymme det finns för disruptiv farmaceutverksamhet. Varför diskuterar inte yrkeskåren det mer? Varför tar inte farmaceuterna lärdom från vårdens erfarenheter? Vilka av er som läser den här bloggen blir framtidens farmaceutaktörer? Hör av er om ni vill bolla fler tankar.