Glöm inte steget från molekyl till tablett i life science-strategin

5 sep 2019, kl 11:00
0

Birgitta Karpesjö
Kommunikationschef, Apotekarsocieteten

Om bloggen

Här skriver våra gästbloggare regelbundet om ämnen som de funderat på och har tankar om. De åsikter som framförs är skribenternas egna.

Sedan februari 2018 har vi ett life science-kontor i Sverige som från och med den 1 oktober också kommer att vara ett kontor på heltid. Under de år som kontoret arbetat hittills, under ledning av Jenni Nordborg, har fokus varit på att ta fram en nationell life science-strategi.

Efter inspel från en mängd olika aktörer inom life science-området, där Apotekarsocieteten är en, har arbetet mynnat ut i åtta prioriterade områden. Den slutgiltiga strategin väntas komma under hösten.

Och det är utmärkt att regeringen tar ett samlat grepp om life science för att säkerställa att Sverige även fortsättningsvis är en attraktiv aktör internationellt sett. Men tyvärr riskerar life science-strategin att missa målet då man inte täckt in hela kedjan i vad som gör en lovande substans till ett färdigt läkemedel.

Stora satsningar har gjorts på de delar som handlar om att ta fram kunskap om sjukdomsprocesser, mekanismer och hur man kan hitta läkemedelssubstanser som verkar i dessa processer. Mycket fokus har även lagts på att Sverige som land ska vara attraktivt att göra kliniska läkemedelsprövningar i.

Steget där emellan har hitintills inte fått någon större uppmärksamhet. En del satsningar har de senaste åren gjorts på läkemedelstillförsel och läkemedelsformulering inom ramen för Swedish Drug Delivery Forum (SDDF), en multidisciplinär forskningsplattform mellan akademi och industri där Vinnova är en av finansiärerna. Detta är bra satsningar för utveckling och kompetensförsörjning inom den del av kedjan som ska ta fram själva slutprodukten, tabletten eller annan form.

Men det finns ett steg innan man kommit dit som saknas. Det är det viktiga steget där exakt val av molekyl ska göras och beslut fattas om vilken beredningsform som lämpar sig bäst för den tänka patientgruppen. Vidare handlar det om kunskap om ämnets fysikaliskt-kemiska egenskaper som löslighet och molekylens/ämnets storlek, samt om vilka barriärer i kroppen som behöver tas hänsyn till vid formulering av tabletten eller annan läkemedelsform. Det krävs också kunskap om hur ämnet omvandlas i kroppen, hur snabbt ämnet tas upp och hur länge det stannar kvar i kroppen.

Dessa delar i processen att forska fram ett läkemedel anser jag och Apotekarsocieteten måste tydliggöras i den kommande strategin. Gärna som en satsning liknande SDDF inom detta området i form av en multidisciplinär plattform mellan akademi och industri.

Om Sverige vill fortsätta vara ett attraktivt land för globala samarbeten inom life science behöver även denna del av läkemedelsutvecklingen stärkas. Apotekarsocieteten ser fram emot fortsatta diskussioner med life science-kontoret om hur detta kan göras på bästa sätt.

Kommentera

Please enter your comment!
Please enter your name here

Regler för kommentarer på Läkemedelsvärlden.se

Kommentarerna förhandsgranskas inte. Skribenten är själv ansvarig för det hen skriver i kommentatorsfälten på www.lakemedelsvarlden.se. Läkemedelsvärldens redaktion förbehåller sig rätten att stryka hela eller delar av inlägg som inte uppfyller våra regler. Läs mer här