Radera ut öppen- och slutenvård ? prata vård

    3 Mar 2014, kl 09:59
    0

    Birgitta Karpesjö
    Kommunikationschef, Apotekarsocieteten

    Om bloggen

    Här skriver våra gästbloggare regelbundet om ämnen som de funderat på och har tankar om. De åsikter som framförs är skribenternas egna.

    I Sverige har vi idag en vård som är uppdelad i sluten-, öppen- och kommunal hälso- och sjukvård. En uppdelning som var helt logisk på den tiden när den slutna vården var lika med att du var inlagd på ett sjukhus och som patient befann dig i huset sjukhus rent fysiskt. Vistelsen på sjukhuset räknades i dagar. I dag är det inte så.

    Den slutna vården kan mycket väl innebära att jag som patient befinner mig i hemmet. Läkemedel är kanske den vanligaste behandlingen inom vården. Ändå är förutsättningarna för att dessa produkter ska användas rätt olika beroende på var i vårdkedjan läkemedelsbehandlingen sätts in.

    Gränsen mellan sluten- och öppenvård förskjuts. Fler och fler avancerade behandlingar ges i hemmet istället för på sjukhus. Det ställer nya krav på regelverken bland annat kring hantering och ersättningsmodeller. Kan vården upphandla ett läkemedel, som sedan delas ut på avdelningen för behandling i hemmet? Eller ska det fortsätta förskrivas på recept? Hur kan vi säkra att patienten får den information som behövs för att kunna hantera läkemedel och eventuellt läkemedelsavfall på bästa sätt? Vem hjälper patienten att ta sitt läkemedel? Vem har ansvaret för att informera patienten om handhavandet? Hur fungerar informationsöverföringen mellan de olika vårdformerna?

    Det diskuteras flitigt att en mer centraliserad styrning av vården vore önskvärd, att 21 huvudmän är för många för en jämlik vård över hela landet. Göran Stiernstedt ska i sin utredning titta på resursutnyttjandet i vården. Här tycker jag man inte bara ska titta på antal huvudmän utan också på hur organisationen av vården ser ut.

    Det är dags att sluta prata om en uppdelning i sluten- och öppenvård och dags att prata vård. Patienten kan inte hålla reda på i vilken vårdform den befinner sig och är inte intresserad av det heller, den vill ha vård. Med ett begrepp och en beställare skapas möjligheter för en gemensam infrastruktur med lättare kommunikation mellan olika delar av vårdkedjan i en process med patienten i fokus och inte konstlade strukturer som ska hanteras med olika regelverk och ersättningsmodeller.

    Lägg till ny kommentar

    Regler för kommentarer på Läkemedelsvärlden.se

    Kommentarerna förhandsgranskas inte. Skribenten är själv ansvarig för det hen skriver i kommentatorsfälten på www.lakemedelsvarlden.se. Läkemedelsvärldens redaktion förbehåller sig rätten att stryka hela eller delar av inlägg som inte uppfyller våra regler. Läs mer här