Hur noggrann är egentligen Apotekets kvalitetskontroll?

    20 Dec 2018, kl 11:53
    0

    Ingrid Helander
    Chefredaktör

    Om bloggen

    Här bloggar vi på redaktionen om saker och ting som rör sig i våra huvuden och i vår omvärld.

    ”Vi på Apoteket ställer mycket höga krav på de produkter vi säljer. (Orimligt höga, tycker vissa leverantörer!)”. Det är Apotekets egna ord om den kvalitetskontroll man gör på de produkter (inte läkemedel) som säljs på nätet och i de fysiska butikerna. Apoteket AB är sannolikt inte den enda av apoteksaktörerna som kvalitetssäkrar sina produkter, men utan tvekan den som marknadsför det mest.

    Som konsument känns det naturligtvis bra att veta att det inte bara är de läkemedelsklassade produkterna som har genomgått en noggrann kvalitetssäkring, utan också apotekets övriga sortiment. Då tänker jag inte främst på smink och schampo utan på produkter som visserligen inte är läkemedel men som ändå marknadsförs med hälsofrämjande påståenden, som exempelvis åksjukearmband och synbevarande blåbärstabletter. Det är ju ändå skillnad att köpa sådana produkter på ett apotek, där det finns gedigen farmaceutisk kompetens, än i en vanlig hälsokostaffär.

    Enligt Apotekets hemsida sker kvalitetskontrollen i sex steg. Det allra första innebär en försäkran om att produkten ”på ett eller annat sätt ska bidra till bättre hälsa och göra det enklare att må bra”. Steg två handlar om leverantörskontroll, det vill säga att leverantören som sådan håller måttet.

    I steg tre kommer funktionskontrollen. Här försäkras att produkten fungerar som den ska, håller vad den lovar och inte är märkt på ett sätt så att den vilseleder någon. Toppen!

    Problemet är bara att eftersom det inte handlar om läkemedel utan om kosttillskott eller medicintekniska produkter är det ingen extern, oberoende part som har granskat och utvärderat dessa effektpåståenden. De är helt och hållet framtagna och tolkade av det marknadsförande bolaget självt. Lagstiftningen säger visserligen att företagen måste backa sina påståenden med kliniskt relevant data, men det är återigen upp till det marknadsförande bolaget att avgöra vad som är kliniskt relevant.

    Undantaget är medicintekniska produkter av klass 2 eller högre – då är det ett externt bolag, ett så kallat anmält organ, som verifierar produkten.

    Inom medicinteknikområdet tycks det just nu vara hett att utveckla produkter med skyddande filmer och barriärer mot alltifrån förkylningsvirus till E. coli-bakterier.

    I apotekshyllan finns exempelvis ett antal produkter som säger sig reducera tillväxt och spridning av virus som orsakar luftvägsinfektion och som därmed, enligt Apotekets produktbeskrivning, kan användas mot förkylningar och influensaliknande symtom. Underförstått – lindra och förkorta dem.

    Kanon! Äntligen något som rår på en vanlig seg bondförkylning. Men hur mycket förkortas min förkylning? Funkar det för alla förkylningsvirus? Kan jag spreja med någonting annat, exempelvis koksalt (och få samma effekt till lägre kostnad)? Och framför allt, var finns den kliniskt relevanta data som stödjer påståendena, och som givetvis har granskats av oberoende part?

    Ett annat område med hög egenvårds(försäljnings)potential är urinvägsinfektion, UVI, som drabbar många, framför allt kvinnor. Att dricka mycket vätska för att lindra och förkorta symtomen är ett husmorsknep som nu också fastslagits vetenskapligt. I svårare fall kan antibiotika behövas för att ta död på bakterierna.

    Tranbär är ett annat husmorsknep. Till skillnad från vatten har vetenskapen tvärtom kommit fram till att intag av tranbär inte har någon mildrande eller förebyggande effekt på urinvägsinfektion.

    Ett beslut i EU-kommissionen i augusti 2017 slår också fast att tranbärsprodukter för behandling av UVI inte får marknadsföras eller säljas som medicintekniska produkter inom EU. Anledningen är att kommissionen bedömer att produkternas påstådda verkan har med farmakologi att göra och att de därför bör klassas och granskas som läkemedel.

    I Apotekets virtuella egenvårdshylla finns dock tranbärskapslar, det vill säga kapslar med tranbärsextrakt, som säljs som en medicinteknisk produkt och som ska användas för att ”behandla och förebygga” UVI. Det står också uttryckligen att kapslarna har gått igenom Apotekets kvalitetskontroll. Uppenbarligen har den missat både de senaste vetenskapliga rönen och EU-kommissionens beslut.

    Ytterligare ett exempel där kvalitetskontrollen nog får anses ha brustit är för läkemedelsrenaren Pcure. I början av året meddelade Apoteket AB att man tagit in toalettblocket i sitt sortiment, något som Läkemedelsvärlden rapporterade om.

    En knapp månad efter lanseringen drogs så toalettblocket tillbaka. Det saknades ett godtagbart vetenskapligt underlag för produktens påstådda effekt. Tillbakadragandet skedde dock EFTER att den ”noggranna kvalitetskontrollen” gjorts och efter att såväl Läkemedelsvärlden som privatpersoner ställt upprepade frågor till företaget bakom produkten och till Apoteket AB om Pcures effekt.

    Från Apotekets håll hoppades man dock att produkten snart skulle vara tillbaka i sortimentet: ”vi vet att den fungerar”, hette det i en intervju med Läkemedelsvärlden. Nyligen publicerades en vetenskaplig studie gjord av forskare vid Uppsala universitet där man undersökt Pcure vid användning på toaletter på Akademiska sjukhuset i Uppsala. Resultatet visade att produkten inte hade någon renande effekt på det undersökta avloppsvattnet.

    Jag har inget emot Apoteket AB eller andra apotek. Jag förstår också att det måste vara svårt för enskilda farmaceuter och annan personal att värdera alla varor, både kosttillskott och medicintekniska produkter, som kommer med olika hälsopåståenden. Och faktum är att ingen, utom tillverkaren av tranbärskapslarna, egentligen gör något fel utan följer de lagar och regler som finns.

    Men som kund på apotek förväntar jag mig att det som marknadsförs och säljs med hälsofrämjande påståenden också har den effekt man låter påskina. Här borde apoteken gå längre än vad lagen kräver och utöva betydligt hårdare kvalitetskontroll.

    Det givetvis positivt om produkter har tillverkats på ett miljövänligt sätt och kontrollerats så att de inte är uppenbart farliga. Men det allena överskuggande är om de gör vad de utlovar och att det backas av vetenskapligt vederhäftiga bevis. Det finns betydligt roligare och mer hälsofrämjande saker att lägga pengarna på än verkningslösa egenvårdsprodukter.

    Apotek är en viktig roll i läkemedelskedjan – något de själva också gärna framhåller. Men man måste kunna ta ansvar för allt som säljs under samma tak. Annars riskerar man sitt förtroende som de farmakologiska experter man är. Det vore dåligt både för apoteken och för medborgarna.

    Nu är det dags att rusa till närmaste apotek och införskaffa julens kvalitetssäkrade senap.

    God Jul och Gott Nytt År!

    Lägg till ny kommentar

    Regler för kommentarer på Läkemedelsvärlden.se

    Kommentarerna förhandsgranskas inte. Skribenten är själv ansvarig för det hen skriver i kommentatorsfälten på www.lakemedelsvarlden.se. Läkemedelsvärldens redaktion förbehåller sig rätten att stryka hela eller delar av inlägg som inte uppfyller våra regler. Läs mer här