Andelen bakterieprover som visar på antibiotikaresistens ökar även i Sverige, även om vi och övriga Norden ligger bra till i internationellt perspektiv. Det visar den nya årsrapporten Swedres-Svarm 2024.
Rapporten visar utvecklingen när det gäller antibiotikaanvändning och -resistens hos både människor och djur i Sverige. Swedres-Svarm-rapporterna tas fram varje år av Folkhälsomyndigheten och Statens veterinärmedicinska anstalt.
Antibiotikaresistens ökar
Sedan 2020 följer Sverige utvecklingen av antibiotikaresistens med hjälp av två olika mått. Det ena är andelen av blodproverna med E.coli-bakterier som uppvisar resistens mot antibiotikumet cefotaxim genom att de producerar enzymet ESBL (Extended spectrum beta lactamases). Det är ett enzym som vissa bakterier producerar och gör dem resistenta mot många vanliga penicilliner och cefalosporiner, bredspektrumantibiotika som cefotaxim.
Det andra måttet för att följa utvecklingen är andelen av blodproverna med gula stafylokocker, staphylococcus aureus, som visar resistens mot meticillin. Meticillinresistenta stafylokocker förkortas MRSA.
Kopplat till EU:s rådsrekommendationer för att motverka antibiotikaresistens har Sverige som mål att fram till 2030 minska förekomsten av både MRSA och ESBL-producerande E.coli jämfört med 2019.
Svårt nå målen
Men hittills fortsätter både andelen MRSA och andelen ESBL-producerande E.coli tvärtom att öka. Den utvecklingen har pågått de senaste tio åren. Andelen MRSA var i fjol 2,6 procent och andelen ESBL-producerande E.coli 9,2 procent.
Folkhälsomyndigheten skriver i den nya rapporten att de svenska målen är ”högt ställda målsättningar”.
– Det är viktigt att arbetet med att förebygga infektioner, förhindra smittspridning och att använda antibiotika ansvarsfullt alltid prioriteras högt. Våra kontinuerliga ansträngningar kan bromsa, men inte helt hejda, ökad antibiotikaresistens, kommenterar Olov Aspevall, utredare vid Folkhälsomyndigheten, i ett pressmeddelande.
Allvarligare resistens ökar
Ökningen av antibiotikaresistens sker i vårt land tydligast bland människor. När det gäller MRSA hos djur hittades under 2024 endast fall hos grisar samt sporadiska fall hos hundar, hästar och katter.
ESBL-producerande E.coli är ovanliga bland djur.
En trend som Folkhälsomyndigheten beskriver som särskilt oroande är att allvarligare resistensformer ökar. Det gäller inte minst förekomsten av sådana bakterier som mikrobiologerna benämner ESBL-CARBA. Förkortningen betyder att de både bildar ESBL som gör dem resistenta mot cefalosporiner och karbapenemaser som gör dem resistenta mot karbapenemer, en annan viktig antibiotikatyp.
Infektioner med sådana bakterier är mycket svåra att behandla. Bakterierna sprids också lätt i vårdmiljöer.
Utredaren är ändå hoppfull
Under 2024 rapporterades 410 fall av ESBL-CARBA-producerande bakterier, jämfört med 314 fall året innan. Men Olov Aspevall tror att utvecklingen går att vända:
– Svensk sjukvård är bra på att förebygga utveckling av resistens. Ett exempel är att stora spridningar av vankomycinresistenta enterokocker inte längre förekommer lika ofta som för ett tiotal år sedan. Det betyder att vi även bör ha goda möjligheter att bromsa spridningen av ESBL-CARBA, säger han.
Samtidigt som antibiotikaresistens ökar syns en stabilisering av försäljningen av antibiotika. Den totala försäljningen av antibiotika till människor i Sverige var 2024 i stort sett oförändrad jämfört med året innan. Försäljningen inom öppenvården låg på ungefär samma nivå, medan den minskade något inom slutenvården.
Försäljningen har bromsat in
Försäljningssiffrorna tyder därmed på att ökningen av antibiotikaförsäljning efter pandemin nu har bromsat in på en lägre nivå än före covid-19.
Försäljningen av antibiotika till djur i Sverige är, enligt årsrapporten, stabilt låg och domineras av antibiotika med smalt spektrum som medför lägre resistensrisk.
