Idag finns det uppskattningsvis 12 miljoner människor världen över med Alzheimers sjukdom. Patienternas intellektuella funktioner drabbas olika svårt, vanligen påverkas minnet, anpassningsförmågan och andra mentala egenskaper. Möjligheten att uppfatta rätt tid och plats, omdömet och abstrakt tänkande försämras.
Även om Alzheimers sjukdom inte är en naturlig del av åldrandet så ökar den när vi blir äldre och vid 85 år är cirka 10-15 procent av befolkningen drabbade. Det finns en liten andel patienter som får sjukdomen redan före 50 år, men då är det fråga om en ärftlig form av sjukdomen. Familjär Alzheimer är ovanlig, endast något hundratal släkter är identifierade i hela världen. Sporadisk Alzheimer kan däremot betraktas som en folksjukdom.
Orsaken allt mer kartlagd
Det har funnits många teorier om vad som orsakar Alzheimers sjukdom, men senare års forskning befäster teorin om att inlagring av proteinerna beta-amyloid och tau har betydelse för sjukdomsutvecklingen. Forskarna är dock oense om proteininlagringarna är orsak till eller resultat av sjukdomen. Vad man med säkerhet vet är att förekomst av dessa proteinstrukturer ? tau neurofibriller inne i nervcellerna och plack av beta-amyloid mellan neuronen ? skadar och förstör hjärnans nervceller.
Stora krafter har under de senaste 10 åren ägnats åt att ta reda på vad som kan förhindra bildningen av beta-amyloid. Där har det främst handlat om vilka enzym som är involverade i klyvningen av det större amyloidprekursorproteinet. Det har också kommit studier som visar att det finns substanser som förstör amyloidpeptiden som neprilysin och insulin degrading enzyme.
Men det största intresset fokuseras idag på ett alzheimervaccin där resultaten från fas II studier båbörjats och beräknas pågå i två år.
Allt högre kostnader
Idag finns bara en klass läkemedel godkända, acetylkolinesterashämmare. Dessa kan förbättra minnesfunktionerna och skjuta upp sjukdomsutvecklingen med i genomsnitt något år och gör att patienterna kan klara sitt dagliga liv bättre. Men de erbjuder bara symtomatisk förbättring i tidigt skede av sjukdomen och läkemedlens kostnadseffektivitet är ofta ifrågasatt.
Pressen på sjukvårdsorganisationer att klara av kostnaderna för behandlingen av Alzheimers sjukdom kommer att öka ännu mer när nya terapier som ger korttidseffekt når marknaden. Det gäller till exempel en NMDA-receptor antagonist (N-metyl-D-aspartat), memantine, som kan komma att godkännas i Europa nästa år.