Magnus Gisslén, professor i infektionssjukdomar vid Sahlgrenska akademin och tidigare statsepidemiolog, har följt utvecklingen av nya hivläkemedel på senare år på nära håll.
Han har tidigare arvoderats för föreläsningar och deltagande i vetenskapliga rådgivande kommittéer av Gilead liksom deras konkurrenter inom hiv-området.
Som Läkemedelsvärlden skrivit i tidigare artiklar har Läkare utan gränser, MSF, kritiserat Gilead för att man hittills avböjt att sälja det banbrytande läkemedlet lenakapavir till organisationen.
Effekt jämförbar med vacciner
Magnus Gisslén beskriver lenakapavir, som är ett så kallat PrEP-läkemedel, som ett verkligt genombrott inom hivpreventionen. PrEP står för preexpositionsprofylax, förebyggande behandling före exponering.
– Lenakapavir skulle kunna bli en ”game changer” om det verkligen når dem som behöver det. Injektionsbehandling två gånger om året gav i de randomiserade studierna betydligt bättre skydd än daglig oral PrEP. Tabletterna fungerar mycket bra när de tas som avsett men bristande följsamhet gör att effekten varit dålig i låginkomstländer, säger han till Läkemedelsvärlden.
I de två huvudstudierna av lenakapavir var hivincidensen 100 respektive 96 procent lägre än den uppskattade bakgrundsincidensen.
– En skyddseffekt över 95 procent är ju utomordentligt bra och jämförbart med effekten av många vacciner, säger Magnus Gisslén.
ART räcker inte – PrEP behövs
Han menar att PrEP-läkemedel har visat sig vara mycket viktiga för att bromsa hivspridningen.
– Det räcker inte med bra täckning med antiretrovirala läkemedel, ART. Studier från östra Afrika visar att PrEP minskar nya infektioner även där behandlingstäckningen med ART redan är hög. God tillgång till ART behöver därför kombineras med PrEP för att man på allvar ska kunna påverka epidemin, säger han.
Gilead har tecknat royaltyfria licensavtal med sex generikatillverkare för 120 länder. Priset 40 amerikanska dollar per person och år för generiska injektioner har aviserats från och med 2027. Provtagning och vårdkostnader tillkommer.
– Gilead uppger att bolaget under tiden levererar utan vinst via Globala fonden och det amerikanska biståndsprogrammet PEPFAR, men där är priset inte offentligt, säger Magnus Gisslén.
Läkare utan gränser, MSF, uppger att organisationen får begränsade leveranser via Globala fonden men har förvägrats att köpa ytterligare doser direkt från Gilead.
– Jag tycker att Gilead bör se till att MSF får tillgång till mer läkemedel, antingen genom direktförsäljning eller via en annan fungerande lösning, fram tills att tillgång finns via licensavtal, säger Magnus Gisslén.
– Priset för lenakapavir i höginkomstländer är förstås mycket högre, nästan 500 000 kronor per år i Sverige till exempel, och det är här företaget kan räkna hem sin investering.
Enligt Magnus Gisslén har USA:s biståndsstopp och nedskärningar slagit hårt mot de pågående PrEP-programmen och den planerade utbyggnaden.
Globala fonden räknar med att de första generikaleveranserna av lenakapavir kommer redan sent i år och att tillgången blir större 2027.
WHO:s regionala organisation för Nord-, Central- och Sydamerika, PAHO, tecknade i september ett avtal med Gilead för 14 latinamerikanska länder utanför generikalicenserna.
