Kontinuerliga blodsockermätare utvecklades ursprungligen som ett medicinskt verktyg för personer med typ 1-diabetes, och används idag även vid typ 2-diabetes för att anpassa behandling och undvika akuta tillstånd som hypoglykemi. På senare år har tekniken dock tagit steget in på konsumentmarknaden. Den marknadsförs nu i allt högre grad som en metod för friska individer att optimera sin kost, träning och allmänna hälsa.
Saknar dokumenterad nytta för friska
Trots den ökade populariteten visar en ny svensk studie, publicerad i tidskriften JAMA Internal Medicine, att de påstådda fördelarna för friska personer inte går att styrka vetenskapligt. Forskarna bakom studien, däribland Minna Johansson som är docent vid Sahlgrenska akademin, betonar att det saknas stöd för att mätningen leder till bättre hälsa hos dem som inte lider av diabetes.
– Det här är en teknik som gör enorm nytta för vissa patientgrupper. Men den används alltmer av grupper där vi inte vet om den gör någon nytta alls, eller om den till och med kan vara skadlig, säger Minna Johansson i ett pressmeddelande från Sahlgrenska akademin.
Risk för övertolkning och resursåtgång
En central problematik som lyfts fram i studien är att de stora mängder data som mätarna genererar kan vara svåra att tolka på egen hand. Det finns en risk att användare övertolkar normala variationer i blodsockret, vilket i sin tur kan leda till onödig oro eller kostförändringar som inte är medicinskt motiverade.
Forskarna varnar också för att trenden belastar sjukvården. Redan nu söker friska personer vård för att få hjälp med att tolka sina mätvärden, vilket riskerar att ta resurser från patienter med faktiska medicinska behov.
Studien understryker vikten av att ny medicinsk teknik används där den faktiskt gör nytta och inte bara för att den finns tillgänglig.
