Annons
Home 2025

Årlig arkivering 2025

Egenberedskap med läkemedel bättre

Anna Bäsén
-
0
Egenberedskap med läkemedel bättre

Socialstyrelsen gick ut med rekommendationer om egenberedskap 2023, som Läkemedelsvärlden rapporterat om i flera artiklar.. Egenberedskap innebär att personer med längre tids behov av förskrivna läkemedel, exempelvis mot en kronisk sjukdom, ska se till att ha så det räcker för en månads förbrukning hemma. Detsamma gäller medicintekniska produkter man fått utskrivet av sjukvården.  

I en intervju i ett kommande avsnitt av Läkemedelspodden berättar myndighetens generaldirektör Björn Eriksson att det finns flera tecken på att svenskarnas egenberedskap förbättrats efter att myndigheten gick ut med sin rekommendation.

Bland annat har myndigheten utvärderat kommunikationsinsatsen de gjorde om egenberedskap. Man frågade personer före kampanjen och efter kampanjen följde man upp genom att tillfrågade 800 personer.

– Resultatet av det var att det var en liten förändring till det bättre. Men i sådana här sammanhang är det väldigt svårt att säga att det just berodde på den här kommunikationen och att vi var ute och pratade om en månad.

Fler hämtar ut sina läkemedel i god tid

Även tillgänglig statistik från läkemedelsregistret visar på ett något förändrat mönster. Björn Eriksson säger att de inte kan säga att det blivit dramatiskt mycket bättre.

– Men man kunde se en liten rörelse åt att man tog ut sina läkemedel i mer god tid. Man väntade inte till sista dagen eller till receptet hade gått ut nästan utan man tog det tidigare och hämtade ut sina läkemedel och med lite kortare intervall.

Dessutom har myndigheten fått återkoppling från sjukvården som ju träffar de kroniskt sjuka patienterna om att budskapet om egenberedskap har fått genomslag.

– Någonting har hänt. Jag tänker svaret på det är att vi måste upprepa kommunikationsinsatserna och se till att sjukvården och alla bär det här så att den här egenberedskapen är så god som möjligt.

Ha egenberedskap – men hamstra inte!

Samtidigt är det en balansgång mellan att försöka förmedla att man ska ha mediciner för en månad – men samtidigt förmedla att man inte ska samla på sig stora lager. För då riskerar andra patienter att bli utan nödvändiga läkemedel, understryker han.

– Vi vet att det som stör tillgången och gör att det kan bli riktigt farligt, det är ju när man börjar hamstra. När den här situationen kommer, då börjar alla köpa samma sak. Då tar det slut direkt.

För då kan det bli som under pandemin, då munskydd, handsprit och liknande var bristvaror och helt tog slut i perioder, varnar Björn Eriksson. 

– Hamstra inte. Det är bättre att ha en planering och alltid ha för en månad. Och göra det till en rutin. Även jag tänker i beredskapstermer här.

Behöver ny kampanj om egenberedskap

Björn Eriksson tror att även de senaste årens problem med läkemedelsbrist också påverkar. Människor har blivit mer medvetna om att det är viktigt att ha läkemedel och förbrukningsartiklar hemma.

– Man är mer uppmärksam på att det faktiskt kan ta slut. Jag höll på att säga att det inte är som vatten i kranen, men även vatten i kranen kan ta slut. Men det har förvånat oss lite grann att det har varit brister på läkemedel och nu är det ju så att vi upplever det lite då och då.

Socialstyrelsen kommer troligen gå ut med en ny informationskampanj om egenberedskap, även om den inte är inplanerad ännu.

– Det behöver ju upprepas hela tiden. Hur mycket var det nu? Var det en vecka eller var det en månad man skulle ha hemma? Och när är det kronisk sjukdom och när ska man bunkra sina paracetamol och ibuprofen?

Björn Eriksson behöver inte egenberedskap

Dock har generaldirektören själv inte mediciner hemma för en månad.

– Jag är lycklig lottad just att jag faktiskt inte har någon kronisk behandling. Så att jag har faktiskt inget lager själv.

Men har du inte ens en månadsförbrukning av Alvedon eller så?

– Jag har nog någon ask paracetamol. Det har jag nog liggande.

Däremot har han hemberedskap för kriser och olyckor med olika slags första hjälpen-artiklar hemma, som bandage och sårtvätt. Det tycker han är väldigt viktigt att ha, inte minst för att man kan behöva hjälpa andra.

– Men inte några andra läkemedel. Jag tänker det är jättebra om jag inte står på apoteket när det blir kris.

– Men i övrigt är jag beredd för att klara någon akut sjukdom. Första förband och sådant som man bör ha hemma.

Farmaceutiska tjänster införs nästa år

Helene Wallskär
-
0
Farmaceutiska tjänster införs nästa år

Regeringen avsätter elva miljoner kronor för införande av farmaceutiska tjänster på apoteken nästa år. Det framgår av regeringens budget för 2026.

– Vi hade hoppats på detta men det var inte självklart så vi är glatt överraskade, säger Fredrik Boström, chefsfarmaceut på Sveriges apoteksförening, till Läkemedelsvärlden.

Drivit länge

Apoteksbranschen har drivit frågan om att införa farmaceutiska tjänster sedan avregleringen av apoteksmarknaden 2009. I fjol avrapporterade Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket, TLV, ett fyraårigt regeringsuppdrag om försöksverksamhet med farmaceutiska tjänster i samarbete med branschen.

En farmaceutisk tjänst definieras i rapporten som en strukturerad extrainsats som farmaceuter på apotek utför för att förbättra kunders läkemedelsanvändning. Två sådana extrainsatser testades i försöket – ”Inhalationsvägledning” för kunder som använder inhalatorer och ”Apotekens läkemedelssamtal” för kunder som påbörjar behandling med blodfettsänkande statiner.

TLV:s slutsats i rapporten var att det går att införa de två tjänsterna på svenska apotek med rätt finansiering, reglering och tekniska lösningar. TLV föreslog att staten ska finansiera farmaceutiska tjänster via ett statligt ramanslag. Apoteken ska få ersättning för varje gång en av tjänsterna utförs.

Bemöter kritikers oro

Men idén med farmaceutiska tjänster för att utveckla apotekens roll i vårdkedjan har varit omdebatterad. Som Läkemedelsvärlden rapporterat har kritikerna bland annat hävdat att det saknas tillräckligt vetenskapligt stöd för att farmaceutiska tjänster gör nytta. Det har även funnits en oro för att tjänsterna ska skapa ”stuprör” där apoteken utan samråd med vården gör insatser som påverkar patientens behandling.

Dessa farhågor bemöter regeringen nu i budgettexten där det står att det vid införandet av farmaceutiska tjänster är ”viktigt att beakta behovet av en god samverkan och kommunikation mellan vården och apoteken samt en ändamålsenlig uppföljning”.

Regeringen avsätter elva miljoner kronor för 2026 och planerar att satsa lika mycket 2027. Sedan ska anslaget ligga på 20 miljoner kronor per år från 2028 och framåt.

Välkomnar stegvis start

Fredrik Boström på Sveriges apoteksförening tycker att det är ett bra upplägg.

– Det betyder sannolikt att regeringen vill se ett stegvis införande, där vi exempelvis börjar med Inhalationsvägledning och sedan utökar med Apotekens läkemedelssamtal. Det är bra, vi behöver nog ta en sak i taget, säger han.

Fredrik Boström framhåller vissa politiska beslut fortfarande återstår om exakt hur införandet ska gå till. Men säger också att det är viktigt att apoteksbranschen snabbt kommer i gång med utbildningar och andra förberedelser.

– Vi har tidigare sagt att vi kan vara startklara ett halvår efter ett politiskt beslut om införande. Och det vore väldigt bra att vara i gång med Inhalationsvägledning till allergisäsongen nästa år.

Ny antikropp mot RS-virus får klartecken i EU

Helene Wallskär
-
0
Ny antikropp mot RS-virus får klartecken i EU

Expertkommittén CHMP rekommenderar att EU-kommissionen godkänner antikroppsläkemedlet Enflonsia (clesrovimab) för förebyggande behandling mot RS-virus hos nyfödda och spädbarn. Enflonsia kan därmed att bli den andra godkända antikroppen mot RS-virus på EU-marknaden och konkurrera med Beyfortus (nirsevimab) som nyligen börjat ges till alla nyfödda i Sverige.

Enflonsia skyddar hela säsongen

Respiratoriskt syncytievirus, RS-virus, ger oftast vanlig förkylning men orsakar också allvarlig infektion i de nedre luftvägarna med lungpåverkan hos vissa. Särskilt spädbarn och äldre är i riskzonen för svår RSV-infektion.

Liksom företagen Sanofis och Astra zenecas preparat Beyfortus, är det nya antikroppsläkemedlet Enflonsia från Merck Sharp & Dohme en monoklonal antikropp som ges som en engångsinjektion inför barnets första RSV-säsong. Båda antikropparna ger då ett skydd mot allvarlig RSV-infektion under hela säsongen.

I somras fick Enflonsia USA-godkännande och nu är alltså även ett godkännande i EU på väg. I beslutet om att rekommendera EU-godkännande skriver CHMP att antikroppsläkemedlet ska användas i enlighet med officiella rekommendationer.

”Resultaten kan ändra riktlinjerna vid tarmcancer”

Helene Wallskär
-
0
”Resultaten kan ändra riktlinjerna vid tarmcancer”

Läkemedelsvärlden har tidigare rapporterat tidiga resultat från den svenskledda studie som studerar om daglig lågdosbehandling med acetylsalicylsyra kan förhindra återfall i tjock- och ändtarmscancer. Nu har forskarna publicerat studiens slutsatser i New England journal of medicine.

Resultaten bekräftar att det vanliga och beprövade läkemedlet acetylsalicylsyra, ibland kallat aspirin, minskar risken för återfall hos patienter med en viss genetisk profil.

– Aspirin prövas här i en helt ny kontext som precisionsmedicinsk behandling. Det är ett tydligt exempel på hur vi kan använda genetisk information för att individanpassa behandlingen och samtidigt spara både resurser och lidande, säger förstaförfattare Anna Martling, professor vid institutionen för molekylär medicin och kirurgi, Karolinska institutet, i ett pressmeddelande.

Överlevnaden ökar

Tjock- och ändtarmscancer (kolorektal cancer) är den tredje vanligaste cancerformen i Sverige. Varje år drabbas över 5 000 personer av tjocktarmscancer och drygt 2 100 av ändtarmscancer. Medelåldern hos patienterna är 73 respektive 70 år. Tjocktarmscancer är lika vanligt hos män som hos kvinnor medan ändtarmscancer är vanligare hos män.

Överlevnaden har förbättrats för både tjocktarms- och ändtarmscancer under de senaste decennierna. Men en del drabbas av återfall efter den första behandlingen och sjukdomen är då svårare att behandla.

Tidigare observationsstudier har visat att acetylsalicylsyra möjligen kan sänka risken för återfall efter operation hos patienter med tjock- och ändtarmscancer. Detta gäller de av patienterna som har mutationer i gener som hör till den så kallade PIK3-signalvägen. Dessa gener styr viktiga processer i cellerna, som tillväxt och delning.

Skyddar sannolikt via flera mekanismer

Den nu aktuella studien bekräftar detta genom en stor dubbelblind, randomiserad och placebokontrollerad undersökning. drygt 3 500 patienter med tjock- och ändtarmscancer vid 33 sjukhus i Sverige, Norge, Danmark och Finland medverkade.

De cirka 40 procent som hade tumörer med en specifik genförändring i PIK3-signalvägen randomiserades till att under tre år efter operation få antingen 160 mg aspirin dagligen eller placebo. För patienterna med mutationer i PIK3 minskade acetylsalicylsyra återfallsrisken med 55 procent jämfört med placebogruppen.

Forskarna vet ännu inte på vilket sätt som acetylsalicylsyra skyddar, men menar att effekten sannolikt beror på flera parallella mekanismer. Läkemedlet dämpar inflammation, hämmar blodplättarnas funktion och tumörtillväxten.

– Även om vi ännu inte fullt ut förstår alla molekylära samband, ger fynden starkt stöd för att den biologiska bakgrunden är rimlig och att behandlingen kan vara särskilt effektiv hos genetiskt definierade subgrupper av patienter, säger Anna Martling.

Tror på ändrade riktlinjer

Forskarna tror att resultaten kommer att kunna påverka behandlingsriktlinjerna för tjock- och ändtarmscancer världen över. Att läkemedlet redan är etablerat ser Anna Martling som en stor fördel:

– Aspirin är ett läkemedel som är lättillgängligt globalt och extremt billigt jämfört med många moderna cancerläkemedel, vilket är väldigt positivt.

Studien finansierades av bland andra Vetenskapsrådet och Cancerfonden.

”Många behöver inte längre båda vaccinen”

Helene Wallskär
-
0
”Många behöver inte längre båda vaccinen”

I mitten av oktober startar regionerna höstens vaccinering mot covid-19 och influensa för riskgrupper. Men som Läkemedelsvärlden rapporterat har Folkhälsomyndigheten ändrat sin bedömning av vilka som har nytta av årlig vaccinering mot covid-19. Det gör att det finns en del nytt jämfört med tidigare i årets höstvaccinering. Läkemedelsvärlden fick en pratstund med Johanna Rubin, barnläkare och samordnare för enheten för vaccinationsprogram vid Folkhälsomyndigheten, om dessa nyheter.

Folkhälsomyndigheten säger att i övrigt friska personer mellan 65 och 74 år inte behöver årligt vaccin mot covid-19 längre. Varför inte?

– I takt med att allt fler har haft covid-19 så har vi fått en bred immunitet i befolkningen. Dessutom har viruset ändrat sig en del och ger generellt mildare symtom än tidigare. Covid har verkligen ändrat sig över tid. För den som är frisk och yngre än 75 år har risken att bli allvarligt sjuk i covid-19 minskat kraftigt de senaste åren. De kan få feber men besvären är oftast lindriga och många får bara förkylningssymtom. Denna grupp behöver inte vaccinera sig.

Ändring även för gravida

Ni rekommenderar inte heller covid-19-vaccin till friska gravida längre. Hur kommer det sig?

– Det är samma sak där att den utbredda immuniteten och virusets förändring gör att de inte längre är en grupp med ökad risk för svår covid-19. I början av pandemin kunde gravida bli väldigt sjuka, men vi ser inte sådana fall längre. De gravida är unga personer och risken för svår covid-19 är i dag framför allt kopplad till hög ålder.

Men samtidigt rekommenderar ni precis som tidigare att både alla 65+ och alla gravida ska få vaccin mot säsongsinfluensa. När bör de ta den sprutan?

– Ja, influensarekommendationerna är desamma som tidigare. De som bara ska ta influensavaccin, och inte covidvaccin, kan vänta till i november. För dem som rekommenderas båda vaccinerna startar vaccineringen i mitten av oktober.

Hoppas på fortsatt intresse

Finns det risk att intresset för influensavaccin minskar nu när man för vissa grupper inte har draghjälp av samtidig vaccinering mot covid-19?

– Vi hoppas inte det. Pandemin har gjort att fler fått upp ögonen för influensavaccinet också. Vaccintäckningen mot säsongsinfluensa har ökat med cirka tio procent jämfört med hur det var före pandemin. Och vi kommer också att påminna och informera genom kampanjer, bland annat i sociala medier.

Läkemedelsvärlden har tidigare rapporterat att en utrotad virusstam funnits kvar i influensavaccinet i ett par säsonger. Är den borta nu?

– Ja, nu är alla vacciner som används trivalenta, vilket betyder att de skyddar mot tre stammar av influensavirus. Den stam som inte cirkulerar längre har tagits bort. Det är bra. Även om det inte var någon risk med att vaccinera även mot den försvunna stammen, så är det bra att se att vaccinerna hela tiden anpassas i takt med virusets utveckling.

Nya regler kan tvinga vissa sluta med distanshandel

Anna Bäsén
-
0
Nya regler kan tvinga vissa sluta med distanshandel

Läkemedelsverkets nya skarpare föreskrifter för distanshandel med läkemedel börjar gälla 1 november.

Läkemedelsvärldens enkät visar att de tuffare reglerna förändrar spelplanen för apotek och andra aktörer som säljer receptfria och receptbelagda läkemedel som levereras hem till till kunden.

I tisdags berättade vi om hur de sju stora apoteksjättarna ser på de nya hårdare reglerna – och vilka konsekvenser de får. I sina enkätsvar uppger apoteken bland annat att regelskärpningen innebär ökade kostnader för bland annat leveranser, personal och IT-system. Dessutom varnar de för att äldre och sjuka i glesbygd kommer att drabbas hårt.

Men för andra aktörer innebär de hårdare reglerna till ännu mer dramatiska förändringar. Ett par företag som svarat på Läkemedelsvärldens enkät överväger att helt sluta sälja läkemedel eller sluta skicka läkemedel till kunderna.

Slutar troligen sälja läkemedel

Ett av företagen som förmodligen kommer att sluta sälja läkemedel är Netoteket, berättar företagets vd Robert Tidberg. Netoteket säljer en rad olika produkter. Förutom receptfria läkemedel mot exempelvis allergi och smärta saluför de också medicintekniska hjälpmedel, kosttillskott och sexhjälpmedel.

– Vi har hittills enbart haft försäljning av receptfria läkemedel genom Netotekets webbshop. Denna försäljningen är en minimal del av vår verksamhet och i och med uppdateringen av regelverket kommer troligtvis vår försäljning av receptfria läkemedel att upphöra, kommenterar Robert Tidberg.

I stället kommer fokus att ligga på försäljning av medicinteknisk utrustning. Då handlar det framför allt om återbruk av begagnad medicinteknisk utrustning genom Robert Tidbergs båda företag Netoteket och Medicintekniska Sverige AB.

Dyrt med nya regler för distanshandel

Aposve har både det fysiska apoteket Haga apotek i Alingsås samt webbshoppen Aposve. Apotekschefen Rasha Al-Mofarji beskriver situationen som mycket bekymmersam.

Han berättar att de arbetar med att genomföra de mest nödvändiga anpassningarna till det nya regelverket. Samtidigt konstaterar han att tiden är alltför knapp för att de ska hinna bli färdiga med allt i tid.

Rasha Al-Mofarji framhåller att prispressen på online-marknaden är mycket hård. Som liten aktör har de svårt att hävda sig mot nätjättarna.

Enligt apotekschefen är företagets marginaler redan nu mycket små, i synnerhet vid försäljning via internet.

– Vi säljer ibland med förlust enbart för att kunna behålla kunden. Detta är en orättvis marknadssituation. Därför kommer nya krav att göra det ännu mer kostsamt för oss att driva verksamheten – särskilt vad gäller transporter och leveranser.

Han bedömer att distanshandel med läkemedel kan komma att bli omöjlig för Aposve.

– I de flesta fall behöver beställningen hämtas i butik om det är möjligt. I annat fall kan vi tyvärr inte erbjuda någon leverans alls, oavsett om det gäller receptfria eller receptbelagda läkemedel.

”Kommer så klart att påverka oss jättemycket”

På djurapoteket Vetapotek, som är en del av Evidensia, arbetar man intensivt med att anpassa sig till de nya föreskrifterna. Farmaceuten Marie Malmberg konstaterar:

– De nya föreskrifterna kommer så klart att påverka oss jättemycket.

Vissa aktörer är väl förberedda

Samtidigt finns aktörer som säger att de är väl förberedda, som Christina Molin, vd för för Djurfarmacia & Apoteket Trollet. Företaget står för ungefär 65 procent av försäljningen av läkemedel till djur i Sverige och har både onlinebutik och ett fysiskt apotek i Trollhättan.

Hon anser att förändringarna blir små både för dem och deras kunder:

– Vi har jobbat med att ha noga koll på våra leveranser. Vi kommer att fortsätta med de leveransalternativen vi alltid haft.

Personer som köper läkemedel till sina sällskapsdjur från Djurfarmacia får hämta dem hos ombud. Veterinärer som köper in läkemedel kommer precis som tidigare att behöva kvittera läkemedelsleveransen.

Tycker att nya reglerna är luddiga

Däremot påpekar Christina Molin, precis som flera andra apoteksaktörer Läkemedelsvärlden varit i kontakt med, att myndighetens nya föreskrifter är oklara i vissa delar.

En kritiserad formulering är den att en försändelse med läkemedel inte får lämnas ”lätt gripbar”.

– Självklart förstår jag att att en försändelse anses som lätt gripbar om den lämnas utanför dörren i en storstad, säger Christina Molin.

Däremot anser hon att det är skillnad när det gäller leveranser av läkemedel till så kallade produktionsdjur.

– Säg att du har en stor bondgård långt ute på landet och köper avmaskningsmedel till dina får. Om paketet då levereras till din dörr, hur stor är sannolikheten att det kommer en tjuv och stjäl avmaskningsmedlet?

– Jag har svårt att se hur det ska kunna tolkas som ”lätt gripbart”.

Ligger steget före regelskärpningen

Nicky Nadem, vd För AtrimusRX, säger att deras företag har legat steget före.

– Vi såg tidigt att Läkemedelsverket skulle skärpa kraven och byggde därför in dessa rutiner redan innan vi ens ansökte om apotekstillstånd och distanshandel.

AtrimusRX säljer läkemedel som inte finns på den svenska marknaden till sjukhus och öppenvårdsapotek. Exempelvis handlar det om att hitta alternativa läkemedel vid restnoteringar och läkemedelsbrist, licensläkemedel samt mediciner som inte säljs i Sverige.

Eftersom AtrimusRX är relativt nystartade och var förberedda på hårdare krav ser hon varken nya utmaningar eller merkostnader.

– Att inte lämna paket obevakat och lätt gripbara är något vi redan tillämpar inom partihandel och därför naturligt har fört över till vår apoteksverksamhet.

Klarar Läkemedelsverkets deadline

Även Bonmed som säljer receptfria läkemedel, samt andra produkter som kosttillskott och hudvård, uppger att de kommer klara Läkemedelsverkets deadline. Deras kunder kommer att ha samma tillgång till läkemedel som tidigare.

– Vi måste ändra fraktmetoderna så att leverans inte kan ställas utanför dörr/hängas på dörr, svarar Sofia vid Bonmeds kundtjänst.

Vissa företag tror att reglerna inte gäller dem

Läkemedelsvärlden har skickat ut enkäten till samtliga företag med Läkemedelsverkets tillstånd att bedriva e-handel med läkemedel. Flera företag som primärt säljer annat än läkemedel har inte besvarat Läkemedelsvärldens enkät. Andra som inte svarat har inte någon aktiv verksamhet.

Vissa andra aktörer, särskilt sådana som i huvudsak saluför hälsokost eller sportutrustning, svarar att de nya föreskrifterna inte gäller dem eftersom de endast säljer receptfria läkemedel.

Detta är dock en felaktig uppfattning. De nya skärpta reglerna för distanshandel med läkemedel gäller alla slags läkemedel, vare sig de är receptfria eller receptbelagda.

Viss minskning av restanmälningar hittills i år

Helene Wallskär
-
0
Viss minskning av restanmälningar hittills i år

Läkemedelsverkets uppdaterade statistik om läkemedelstillgången i Sverige visar på en viss minskning av restanmälningar hittills i år. Under maj-augusti 2025 har läkemedelsföretag restanmält 788 förpackningar till myndigheten. Det är något färre än de 885 restanmälningarna under samma period i fjol. Och även under januari-april i år var antalet anmälningar något lägre än motsvarande period året innan.

Läkemedelsverket noterar denna minskning av restanmälningar, men skriver att läkemedelsbristerna ändå ”skapar fortsatt ökad arbetsbelastning för hälso- och sjukvård, apotek samt företag och kan medföra besvär, oro och frustration hos patienterna”.

En aktuell bristsituation som kan ge sådana effekter är bristen på läkemedlet olanzapin i injektionsform mot schizofreni. Läkemedelsverket framhåller att bristen är global och att det pågår mycket arbete nationellt och internationellt för att mildra konsekvenserna av bristen på olanzapin.

Läkemedel under bevakning

Läkemedelsverket redogör även bland annat för situationen när det gäller tillgången till astmaläkemedel för barn. Myndigheten beskriver läget som stabilt, men framhåller också att vissa restsituationer fortfarande pågår och kräver bevakning.

Andra läkemedelsgrupper under särskild bevakning är cytostatika och antibiotika där det finns risk för brist på enstaka substanser.

Som helhet beskriver Läkemedelsverket läkemedelstillgången i Sverige som god. Den 1 september hade 5,7 procent av totalt 15 804 förpackningar på marknaden en pågående restsituation. För ytterligare 0,8 procent var en kommande restsituation anmäld.

Vad orsakar bristerna?

Drygt nio av tio restanmälningar gäller läkemedel för människor och övriga gäller djurläkemedel. Läkemedelsverket rapporterar att majoriteten av restsituationerna blir lösta genom att det finns alternativa läkemedel tillgängliga eller att bristen blir kortvarig.

När det gäller orsaker till restsituationerna handlar det oftast om tillverknings- eller marknadsrelaterade faktorer. Under maj-augusti 2025 var problem med produktionsplanering och produktionskapacitet den vanligaste faktorn som företagen uppgav som orsak till läkemedelsbristen. Näst vanligast var oväntat stor efterfrågan.

Fler anmäler i tid

År 2023 började en ny lag gälla som ger Läkemedelsverket möjlighet att ta ut sanktionsavgifter av företag som inte anmäler kommande restsituationer i tid. Bestämmelserna säger att anmälan ska ske senast 60 dagar innan det blir brist på läkemedlet eller så snart som möjligt.

Den uppdaterade statistiken tyder på att lagändringen kan ha haft en viss önskad effekt genom att andelen restanmälningar som kommer in i tid ökar. Under maj-augusti i år kom således 23,2 procent i tid, att jämföra med 16,9 procent under samma period i fjol.

IGN: Brev misskrediterade konkurrentens läkemedel

Helene Wallskär
-
0
IGN: Brev misskrediterade konkurrentens läkemedel

Läkemedelsföretaget Tillotts pharma AB misskrediterade konkurrenten Orion pharma AB:s läkemedel i ett brev till läkemedelskommittén i Region Jönköping. Den bedömningen gör Informationsgranskningsnämnden, IGN, i ett nytt beslut.

Ogillar varandras metoder

Ärendet handlar om två företag som båda marknadsför tablettbehandlingar med den aktiva substansen mesalazin mot inflammatorisk tarmsjukdom. Tillotts läkemedel heter Asacol och konkurrentens Mesalazin Orion. Av företagens skrivelser i IGN-ärendet framgår att de slåss om vårdens förskrivningar av mesalazin och skarpt ogillar varandras metoder.

Tillott skriver att man ”har från läkare fått uppfattningen att Orion vid sina informationsmöten vinklar sitt budskap och jämför sin produkt enbart med Asacol” och att dessa jämförelser fokuserar på Orions lägre pris.

Orion berättar å sin sida att ”vi via vår fältorganisation fått höra att Tillotts personal uttryckt sig negativt om vår produkt i möten med kunder”.

Brev till läkemedelskommitté

Det som fallet direkt gäller är ett brev som Tillott skickat till läkemedelskommittén i Region Jönköping. Brevets rubrik är ”Information gällande Asacol (mesalazin) 1600 mg i relation till Mesalazin Orion enterotablett”.

Orion fick kännedom om brevet genom att en företrädare för läkemedelskommittén kontaktade företaget och berättade om det. Läkemedelskommittén skrev att brevet framförde kritik mot Mesalazin Orion ”angående avsaknad av effekt- och säkerhetsdata samt högt natriuminnehåll och detta har lett till en del diskussioner hur vi ska tänka vid ev. byten.”

I sin anmälan till IGN framhåller Orion att informationen i brevet var obalanserad och främst syftade till att lyfta fram påstådda brister hos konkurrenten.

Tillotts svar

Detta tillbakavisar Tillott som menar att brevet var ett förtydligande med anledning av Orions sätt att marknadsföra sitt preparat. Enligt Tillott framställer Orion läkemedlen som likvärdiga och påstår att det bara är det lägre priset på Orions produkt som skiljer.

Detta ville Tillott enligt sitt svaromål till IGN bemöta med brevet.

Företaget hävdar även att brevet inte utgör marknadsföring av läkemedel och därför inte kan bedömas enligt läkemedelsbranschens etiska regelverk. Men den uppfattningen delar inte IGN. Nämnden menar att brevet har ”ett påtagligt kommersiellt syfte” och därmed faller under det etiska regelverket.

Ska betala straffavgift

Även på flera andra punkter delar IGN Orions uppfattning. Enligt beslutet bedömer nämnden att utsagorna i brevet är vilseledande och att jämförelsen mellan produkterna inte är rättvisande. Dessutom misskrediterade brevet Mesalazin Orion.

IGN fäller Tillott för att ha överträtt det etiska regelverket. Bolaget ska betala en straffavgift på 110 000 kronor.

Enkät: Tuff deadline för distanshandel

Anna Bäsén
-
0
Enkät: Tuff deadline för distanshandel

Läkemedelsverkets nya hårdare regler för distanshandel med läkemedel träder i kraft 1 november.

Nu har apotek som levererar läkemedel hem till kunder bråttom att ställa om så att de kan leva upp till myndighetens nya skarpare föreskrifter.

Det visar Läkemedelsvärldens enkät till apotek med Läkemedelsverkets tillstånd att bedriva distanshandel och/eller e-handel med receptfria och receptbelagda läkemedel.

De nya föreskrifterna innebär i korthet att den som bedriver distanshandel med läkemedel måste se till att försändelsen når rätt mottagare. Försändelsen får inte lämnas lätt gripbar så att obehöriga kan komma åt paketet. Det betyder att paket med läkemedel inte får lämnas utanför dörren, ovanpå eller bredvid postlådan eller hängas på dörrhandtaget.

Om paketet inte går in i brevinkastet eller i brevlådan måste konsumenten hämta det på ett utlämningsställe eller i en paketbox.

Läkemedelsverket skärper reglerna för att förbättra patientsäkerheten. Myndigheten har fått in rapporter om att läkemedelsförsändelser kommit till fel person, blivit stulna eller uppbrutna.

– Såväl receptfria som receptbelagda läkemedel är potenta och känsliga varor som kan vara skadliga för människor, djur eller miljö om de hanteras eller används fel. Det är därför viktigt att minska risken för att obehöriga kommer åt läkemedlen, har Annika Babra, enhetschef vid Läkemedelsverket, tidigare sagt.

Tajt deadline för distanshandel

Som Läkemedelsvärlden rapporterat fick de nya tuffare reglerna skarp kritik, både från apoteksbranschen och intresseorganisationer som SPF Pensionärerna.

Protesterna mot myndighetens första förslag till nya föreskrifter var många och högljudda. Läkemedelsverket hörsammade vissa av invändningarna och omarbetade föreskrifterna. Exempelvis tog myndigheten bort kravet på ID-kontroll vid överlämning av alla receptbelagda läkemedel, vilket Läkemedelsvärlden berättat. Däremot behöll myndigheten förbudet att lämna läkemedel obevakade och lätt gripbara.

Enligt Annika Babra har debatten nu lugnat ner sig.

– Det var hett ett tag, men nu tycker jag att det har landat väl, sade hon nyligen i en intervju med Läkemedelsvärlden.

Men enligt Meds vd Björn Thorngren, som är en av de skarpaste kritikerna av de nya föreskrifterna, är missnöjet fortfarande utbrett.

– När Läkemedelsverket hade webbinarium med branschen så var stämningen dålig, minst sagt, säger han till Läkemedelsvärlden.

Företrädare för apoteksbranschen argumenterar för att regelskärpningen är både ogenomtänkt och onödig.

– Vi har järnkoll på varenda paket vi skickar. Hade det funnits problem med att paket kommer på avvägar hade vi naturligtvis tagit tag i det. Om paket inte når fram till kunden är det självklart en dålig affär för oss, säger Björn Thorngren.

Apoteken klagar på tidsbrist

Läkemedelsverket publicerade de nya föreskrifterna i november förra året, men de börjar alltså gälla först ett år senare.

Trots detta tycker flera av apoteksaktörerna som svarat på Läkemedelsvärldens enkät att tiden är knapp. ”Tajt deadline”, ”snäv tidsram” och ”ambitionen är att vi ska vara klara” är några kommentarer vi fått av de större apoteksaktörerna.

Alla sju stora apoteksaktörer som besvarat enkäten uppger att de jobbar hårt för att hinna klart till 1 november. Men formuleringarna öppnar för att de inte är bergsäkra på att bli färdiga. Det heter exempelvis att man ”har för avsikt”, ”planerar” eller ”har ambitionen” att hinna.

Faktiskt är det bara Apotek hjärtat som ger ett hyfsat tydligt besked.

– Vi gör bedömningen att vi kommer vara redo till den 1 november, kommenterar affärsutvecklaren Åsa Lindberg.

Ett apotek kritiserar att Läkemedelsverket dröjde till maj i år med att ge ut skriftliga vägledning om hur de nya föreskrifterna ska tolkas. Ett annat apotek anser att Läkemedelsverket saknar kunskap om hur dagens transportlösningar fungerar och att regelverket inte är anpassat därefter.

Drabbar äldre och sjuka i glesbygd

Alla sju stora apoteksaktörer betonar att regelskärpningen allvarligt försämrar för kunderna. Apoteken framhåller att regelskärpningen slår allra hårdast mot personer i glesbygd, även om också kunder i storstäder drabbas.

Apoteas vice vd Stefan Eriksson poängterar att sjuka, äldre och personer i glesbygd påverkas särskilt negativt. Resan till närmaste utlämningsställe kan bli både längre, dyrare och mer besvärlig för dem.

– Detta innebär en risk att just de med störst behov av enkel tillgång till läkemedel påverkas mest.

Alla apotek utom ett beskriver att de haft praktiska problem med att anpassa sig till de hårdare reglerna. Det handlar bland annat om om att föreskrifterna är otydliga, svåra att tolka samt att de ”saknar koppling till verkligheten”.

Apoteket AB och Meds framhåller att de kommer att behöva lägga extra personalresurser på att förklara för kunderna varför de inte kan få sina läkemedel levererade utanför dörren som tidigare.

Kan komma att bli dyrare för kunderna

Samtliga apotek svarar att de nya reglerna redan har eller kommer att innebära ökade kostnader.

Företagen varnar för ökade leverans- och hanteringskostnader, särskilt i glesbygd där alternativen är begränsade. De lyfter bland annat att paket måste returneras när kunden inte är hemma för att ta emot dem.

Mikael Meijer på Apoteket AB anser att Läkemedelsverkets krav på att läkemedel inte får lämnas ’lätt gripbara’ kan leda till ökade kostnader för leverans och hantering. Det gäller särskilt i glesbygd där leveransalternativen är begränsade.

Transportörerna måste också utbilda sin personal om de nya reglerna. Det tar tid och kostar pengar vilket kan påverka priset apoteket måste betala.

– Anpassningar i IT-system för att följa de nya reglerna kan också kräva investeringar, kommenterar han.

Även ökade personalkostnader, exempelvis för kundtjänst nämns. Det finns även en oro för minskade intäkter för apoteken i de fall där det saknas leveransalternativ.

– Mycket tid och resurser har fått läggas på anpassningar kopplat till egenkontroll och teknisk utveckling, svarar Mickaela Borg, PR-ansvarig Kronans apotek.

Apotekens ökade kostnader kan i slutänden komma att belasta apotekskunderna. Exempelvis svarar Meds att hemleverans kan innebära kraftigt ökade kostnader för kunden i vissa regioner.

Nya leveranstjänster för distanshandel

De flesta apotek ser över om de kan utveckla nya leveranstjänster. Ingen berättar dock av vilket slag.

– Vi jobbar med att justera våra leveransalternativ och tjänster för att möta de nya kraven, svarar Åsa Lindberg, affärsutvecklare på Apotek Hjärtat.

Mickaela Borg vid Kronas apotek säger att de ständigt ser över sina leveransalternativ.

– Men i och med nya förutsättningar blir det intressant att se hur samverkan mellan apotek och distributörer kan ge nya intressanta leveransalternativ.

Du hittar apotekens svar på Läkemedelsvärldens enkät i den här artikeln.

Apotekens svar om nya reglerna för distanshandel

Anna Bäsén
-
0
Apotekens svar om nya reglerna för distanshandel

Som Läkemedelsvärlden rapporterat börjar nya tuffare regler för distanshandel med läkemedel gälla 1 november.

Läkemedelsvärlden har skickat en enkät till de apotek och detaljhandelsbutiker som har Läkemedelsverkets tillstånd att bedriva distans- och/eller e-handel med receptfria läkemedel.

I den här artikeln kan du läsa en sammanfattning av Läkemedelsvärldens kartläggning.

Nedan redovisar vi svaren från sju stora apoteksaktörer.

Apohem

Michaela Skog, chefsfarmaceut:

Hinner ert apotek genomföra alla nödvändiga anpassningar till de nya föreskrifterna om distanshandel innan 1 november?

Vi planerar att bli klara med alla nödvändiga anpassningar tills de nya föreskrifterna träder i kraft.

Har ni stött på praktiska utmaningar i förberedelsearbetet? I så fall, vilka?

Den största utmaningen är att tolka regelverket och avgöra på vilken nivå anpassningarna behöver göras. De nya föreskrifterna påverkar dessutom flera av våra samarbetspartners och underleverantörer, vilket innebär att vi är beroende av att även de genomför nödvändiga förändringar för att vi ska kunna fortsätta använda deras tjänster.

Har de nya föreskrifterna påverkat era kostnader?

Anpassningen till de nya föreskrifterna innebär ökade tids- och resursinsatser både före och efter implementeringen. Även de begränsade leveransmöjligheterna för läkemedel kan påverka kundernas leveransval och därmed potentiellt leda till högre transportkostnader.

Vad kommer de nya föreskrifterna att innebära för era kunders tillgång till läkemedel?

Våra kunder kommer även fortsättningsvis att ha god tillgång till läkemedel och flera leveransalternativ att välja mellan. Däremot kommer flexibiliteten att minska något och kunderna kan behöva planera för att ta emot fler leveranser personligen.

Apotea

Stefan Eriksson, vice vd:

Hinner ert apotek genomföra alla nödvändiga anpassningar till de nya föreskrifterna om distanshandel innan 1 november?

Ja, vi arbetar intensivt med de nödvändiga anpassningarna och siktar på att ha genomfört allt innan den 1 november.

Har ni stött på praktiska utmaningar i förberedelsearbetet? I så fall, vilka?

Vi har mött vissa praktiska utmaningar, men tack vare Apoteas starka förutsättningar ser vi inga hinder som inte går att lösa.

Har de nya föreskrifterna påverkat era kostnader? 

Apotea är väl förberett och vi känner oss trygga med de nya föreskrifterna. Kostnaderna kommer att påverkas, men vi kommer fortsatt att hålla vårt kundlöfte: snabbt, billigt och fraktfritt.

Vad kommer de nya föreskrifterna att innebära för era kunders tillgång till läkemedel? 

Apotea har en stabil grund för trygg och säker läkemedelsförsörjning, och de nya föreskrifterna kommer inte att begränsa tillgången till läkemedel. Läkemedlen går fortsatt att beställa via Apotea.se. Däremot kan distributionsservicen försämras, vilket kan utgöra en praktisk utmaning för vissa kundgrupper. Speciellt kan personer som redan är sjuka, äldre eller bor i glesbygd påverkas, eftersom resan till närmaste utlämningsställe kan bli längre, dyrare och mer besvärlig för dem. Detta innebär en risk att just de med störst behov av enkel tillgång till läkemedel påverkas mest.

Apoteket AB

Mikael Meijer, affärsområdeschef e-handel:

Hinner ert apotek genomföra alla nödvändiga anpassningar till de nya föreskrifterna om distanshandel innan 1 november?

Ja, vi har för avsikt att ha färdiga lösningar på plats 1 november för att efterleva kraven.

Har ni stött på praktiska utmaningar i förberedelsearbetet? I så fall, vilka?

De nya reglerna har under processen varit otydliga i vissa delar vilket inneburit merjobb för oss. I förlängningen innebär de nya reglerna att vi behöver anpassa leveranslogistiken vilket kräver mer resurser och kan leda till högre kostnader. I samband med införandet behöver vi även säkerställa resurser i våra fysiska butiker för att svara på kundernas frågor om de förändrade leveransalternativen.

Har de nya föreskrifterna påverkat era kostnader?

Kravet på att läkemedel inte får lämnas ”lätt gripbara” kan leda till ökade kostnader för leverans och hantering, särskilt i glesbygd där leveransalternativen är begränsade. Anpassningar i IT-system för att följa de nya reglerna kan också kräva investeringar. Transportörer som måste säkerställa efterlevnad av de nya reglerna behöver utbilda sin personal, vilket kan vara tidskrävande och kostsamt och påverka deras priser till oss som kund.

Vad kommer de nya föreskrifterna att innebära för era kunders tillgång till läkemedel?

De nya reglerna kan minska tillgängligheten till läkemedel för patienter, särskilt i områden där det inte finns fysiska apotek i närheten. Tillgången på läkemedel i stort på marknaden, och särskilt via fysiska apotek, kommer däremot inte påverkas.

Apotek Hjärtat

Åsa Lindberg, affärsutvecklare:

Hinner ert apotek genomföra alla nödvändiga anpassningar till de nya föreskrifterna om distanshandel innan 1 november?

Ja, vi gör bedömningen att vi kommer vara redo till den 1 november.

Har ni stött på praktiska utmaningar i förberedelsearbetet? I så fall, vilka?

Nej, vi har inte upplevt några praktiska utmaningar.

Har de nya föreskrifterna påverkat era kostnader?

Exakt hur de nya föreskrifterna kommer att påverka våra kostnader är för tidigt att säga. Det beror på vilka nya tjänster och erbjudande som kommer finnas tillgängliga inom last mile-området. (Reds anm: Begreppet last mile syftar på den sista delen av en leveransresa. När en vara transporteras från ett distributionscenter eller lager till slutkunden, ofta hem till en privatperson eller till ett företag.) Vi ser att vissa extra resurser för anpassningen behövs för upprättande av nya rutiner och arbetssätt samt viss extra IT-utveckling.

Vad kommer de nya föreskrifterna att innebära för era kunders tillgång till läkemedel?

Vi ser att tillgänglighet kan minskar något utanför städer och större orter, då möjligheten till hemleverans, framför allt i flerfamiljshus, begränsas. Med vårt stora nätverk av fysiska apotek tycker vi ändå att vi erbjuder en god tillgänglighet till läkemedel både via direktköp och överlämning av e-handelspaket.

Doz Apotek

Karin Lagerqvist, marknads och kommunikationschef:

Hinner ert företag genomföra alla nödvändiga anpassningar till de nya föreskrifterna om distanshandel innan 1 november?

Vi arbetar med de nya föreskrifterna nu och ambitionen är att vi ska vara klara tills de börjar gälla.

Har ni stött på praktiska utmaningar i förberedelsearbetet? I så fall, vilka?

Förändringar i arbetssätt och system kan alltid vara utmanade men vi arbetar nu med att möta alla kravställningar.

Har de nya föreskrifterna påverkat era kostnader?

Ja, utvecklingskostnader och tid/personal.

Vad kommer de nya föreskrifterna att innebära för era kunders tillgång till läkemedel?

Färre kunder kan få sina beställda läkemedel i postlådan vilket främst påverkar kunder med begränsad rörelseförmåga (svårt att ta sig) samt långt avstånd till ombud.

Kronans apotek

Mickaela Borg, PR-ansvarig:

Hinner ert apotek genomföra alla nödvändiga anpassningar till de nya föreskrifterna om distanshandel innan 1 november?

Det är en tajt deadline men vi arbetar mot det.

Har ni stött på praktiska utmaningar i förberedelsearbetet? I så fall, vilka?

Praktiska utmaningar finns och har varit kända sedan tidigare. Utifrån nya krav kring transporttemperatur och överlämnande kommer t.ex. volymer att behöva flyttas mellan leveransalternativ.

Har de nya föreskrifterna påverkat era kostnader?

Mycket tid och resurser har fått läggas på anpassningar kopplat till egenkontroll och teknisk utveckling.

Vad kommer de nya föreskrifterna att innebära för era kunders tillgång till läkemedel?

Jämfört med dagens läge ser vi att leveransalternativen för framförallt kunder som handlar receptfria läkemedel begränsas. Kronans Apotek har inte haft leveransalternativ där receptbelagda läkemedel lämnas lätt gripbara.

Meds

Pressavdelningen:

Hinner ert apotek genomföra alla nödvändiga anpassningar till de nya föreskrifterna om distanshandel innan 1 november?

Avgörande är om branschens transportörer hinner få de tekniska lösningarna på plats som krävs för att apoteket ska kunna uppfylla de nya lagkraven. Det är många aktörer som ska samspela och komma överens om en standard som fungerar för alla och detta med en snäv tidsram.

Har ni stött på praktiska utmaningar i förberedelsearbetet? I så fall, vilka?

Läkemedelsverkets föreskrifter är oklara på flera punkter och saknar koppling till verkligheten. Framförallt kommer utmaningen ligga i att förklara för kunder varför det sker en försämring (utan skäl), samt att även receptfritt omfattas vilket få förstått.

Har de nya föreskrifterna påverkat era kostnader?

Anpassningarna innebär ökade personalkostnader vår kvalitetsavdelning och kundtjänst, samt teknisk utveckling och underhåll. Verket har gravt underskattat dessa kostnader i sin utredning. De nya föreskrifterna kommer också att innebära ökade leveranskostnader, inte minst för att paket går i retur när kunden inte är på plats. Samt utebliven försäljning i de fall där leveransalternativ saknas.

Vad kommer de nya föreskrifterna att innebära för era kunders tillgång till läkemedel?

Färre kommer att kunna få sina receptbelagda och receptfria läkemedel hemlevererade till dörren, framförallt i glesbygd där det saknas alternativ. När de snabbaste och kundvänligaste leveransmetoderna hem till dörren utgår kommer vissa kunder inte ha något annat val än att ta sig till ett ombud. Vilket kan handla om flera mil i glesbygd. För de med rörelsehinder eller de som inte har tillgång till bil blir vardagen väldigt komplicerad. Vi har exempel på kunder där det inte ens går buss till ombudet. I de fall där vi kan erbjuda andra hemleveransalternativ kommer det i vissa regioner innebära kraftigt ökade leveranskostnader för kunden.

Laskerpris för banbrytande terapi mot cystisk fibros

Helene Wallskär
-
0
Laskerpris för banbrytande terapi mot cystisk fibros

Kaftrio (elexakaftor/tezakaftor/ivakaftor) är en terapi mot cystisk fibros som haft revolutionerande betydelse för barn med den svåra ärftliga sjukdomen och deras familjer. Den dagliga tablettbehandlingen återställer till stor del normal funktion i slembildande körtlar, den funktion som sjukdomsmutationen förstör.

Resultatet blir högre livskvalitet och längre överlevnad.

Nu får tre forskare som spelat avgörande roller i utvecklingen av trippelterapin mot cystisk fibros det prestigefyllda Laskerpriset i kategorin klinisk forskning. Ett pris vars officiella namn är Lasker DeBakey clinical medical research award.

Trio delar på priset

År 2025 går detta pris till forskarna Michael J. Welsh vid University of Iowa samt Jesús González och Paul A. Negulescu. De två senare har varit respektive är fortfarande verksamma vid läkemedelsföretaget Vertex pharmaceuticals som marknadsför läkemedlet.

Enligt juryns motivering får de tre priset ”för sina avgörande roller i utvecklingen av en banbrytande behandling för cystisk fibros – en trippelterapi som räddar livet på personer med denna dödliga, ärftliga sjukdom”.

Trion får dela på prissumman på 250 000 dollar.

Ökar livskvalitet och livslängd

Cystisk fibros beror på olika mutationer i genen för proteinet CFTR. Mutationerna får kroppens slembildande körtlar att producera ett segt, dåligt fungerande slem. Detta leder till allvarliga och ökande symtom från främst andningsvägarna och matsmältningsapparaten.

Utan effektiv behandling är livslängden för personer med cystisk fibros i median 50 år. Kaftrio och andra närbesläktade behandlingar är nu dock på väg att öka livslängden påtagligt.

Trippelterapin förbättrar funktionen av det defekta jonkanalsproteinet CFTR och gör att mer av proteinet transporteras till cellmembranet. Det förbättrar bland annat lungfunktionen avsevärt och ger en drastiskt ökad livskvalitet, inte minst på grund av att patienter slipper timslånga behandlingar för att rensa lungorna från segt slem.

I Sverige har cirka 700 personer sjukdomen. Kaftrio ingår, som Läkemedelsvärlden rapporterat, i läkemedelsförmånen sedan 2022. Ett beslut som föregicks av utdragna utredningar och diskussioner på grund av läkemedlet pris som då officiellt låg på 2,4 miljoner kronor per patient och år.

Vaccin till barn mot vattkoppor införs 2027

Helene Wallskär
-
0
Vaccin till barn mot vattkoppor införs 2027

I budgeten för 2026 föreslår regeringen att Sverige inför vaccin mot vattkoppor i det nationella allmänna vaccinationsprogrammet för barn från och med 2027. Dessutom ska alla ovaccinerade barn under 18 år erbjudas kostnadsfri ikappvaccinering.

Folkhälsomyndigheten får i nästa års budget tre miljoner kronor för att förbereda införandet. Det handlar om att förbereda vaccininköp och ta fram informationsmaterial och rekommendationer.

Ikappvaccinering till 2033

Vattkoppor är en vanlig och mycket smittsam sjukdom. Sjukdomen är oftast mild, men kan vara utdragen och ger besvärlig klåda. Vaccination mot vattkoppor är enligt regeringen en kostnadseffektiv insats för att skydda barn mot sjukdom, minska belastning på hälso- och sjukvården samt beräknas minska statens kostnader för vård av barn, VAB.

Från 2027 och framåt avser regeringen att tillföra regionerna 43 miljoner kronor årligen för vaccininköp och för att genomföra vaccinationerna. Regeringen avser även att avsätta medel för ikappvaccinering av barn under 18 år under en sjuårsperiod, där 49 miljoner avsätts år 2027 och 51 miljoner kronor år 2028.

Detta gör att alla barn under 18 år kommer att kunna ha vaccinerat sig 2033. Förslagen bygger på en överenskommelse mellan regeringen och Sverigedemokraterna.

Mot vattkoppor men inte bältros

Det var, som Läkemedelsvärlden rapporterade, förra hösten som Folkhälsomyndigheten efter en lång tids utredande lämnade sitt förslag om vattkoppsvaccin till regeringen. Myndigheten föreslog att barn ska vaccineras mot vattkoppor i det allmänna barnvaccinationsprogrammet.

Däremot föreslog Folkhälsomyndigheten inte någon allmän subvention av bältrosvaccin till äldre, trots att bältros och vattkoppor orsakas av samma virus. Detta eftersom bältros inte uppfyller smittskyddslagens kriterier på sjukdomar som kan ingå i nationella vaccinationsprogram. Bältros sprids inte i samhället från person till person, som vattkoppor gör.

Däremot publicerade Folkhälsomyndigheten ett underlag som regionerna kan använda för att besluta om subvention av bältrosvaccin. Men tidigare i år avrådde NT-rådet regionerna från att subventionera det effektivaste bältrosvaccinet Shingrix.

Nytt vaccin ska skydda koalor mot klamydia

Helene Wallskär
-
0
Nytt vaccin ska skydda koalor mot klamydia

Klamydia är ett allvarligt utrotningshot mot Australiens unika bestånd av koalor. Mellan 50 och 70 procent av djuren bär på smittan som sprids sexuellt och från mor till unge.

Smittan tros ha kommit in bland koalabjörnarna via tamboskap och infektionen drabbar koalor mycket hårdare än människor och många andra djurarter. De får svåra ögon- och urinvägsinfektioner och kan bli blinda och infertila. I många fall leder infektionen till döden, klamydia beräknas ligga bakom så mycket som hälften av alla dödsfall bland koalorna.

Koalor är utrotningshotade

I över tio år har forskare vid University of the sunshine coast i Australien arbetat med att utveckla vaccin mot klamydia för att rädda koalorna från utrotning. I fjol publicerade de en studie i Nature som visar att det går att skydda djuren från allvarlig klamydia genom vaccinering.

Och nyligen godkände myndigheten The Australian pesticides and veterinary medicines authority, APVMA, det första vaccinet mot klamydia hos koalor.

Vaccinutvecklingen leds av Peter Timms, professor i mikrobiologi vid University of the sunshine coast, UniSC.

– UniSC har målmedvetet tagit projektet från forskning till detta viktiga nästa steg – en högkvalitativ, godkänd produkt som nu kan användas på viltvårdssjukhus, veterinärkliniker och ute i fält för att skydda nationens mest utsatta koalor, säger Peter Timms i ett pressmeddelande.

Insamling för koalavaccinering

Projektets målsättning har varit att ta fram ett vaccin som genom en engångsdos kan stoppa den snabba spridningen av den dödliga sjukdomen bland djuren. Nu finns vaccinet som enligt beräkningarna ska kunna minska dödligheten i klamydia med omkring 65 procent.

Men det är bråttom, framhåller Peter Timms:

– Några koalakolonier kommer närmare utrotning varje dag, särskilt i staterna South East Queensland och New South Wales.

Därför startar projektet nu en insamling för att finansiera en snabb vaccininsats. Målet är att vaccinera 1 000 koalor under 2026.

Barncancerfonden: Öppna vägen för ”repurposing”!

Helene Wallskär
-
0
Barncancerfonden: Öppna vägen för ”repurposing”!

Att lära sig använda redan godkända läkemedel på nya sätt, så kallad ”repurposing”, kan vara ett smart sätt att få fram effektiva behandlingar för patientgrupper där behandlingsmöjligheterna är små eller helt saknas. Det var tanken bakom ett pilotprojekt som EU:s läkemedelsmyndighet EMA startade 2021 och nyligen slutredovisade i en rapport.

I projektet testade nationella läkemedelsmyndigheter, bland andra svenska Läkemedelsverket, ett förslag till särskilt ramverk för att underlätta för akademiska forskare och ideella aktörer att genomföra repurposing.

Det föreslagna ramverket ska göra att de får nödvändig vetenskaplig rådgivning av myndigheterna och främja samarbetet med läkemedelsföretagen. Detta för att intressera dem för att söka utökat godkännande baserat på data som projekten för repurposing tar fram.

Många utmaningar för repurposing

Just att intressera industrin för att utöka sina godkännanden visade sig under pilotprojektet vara en utmaning, något som rapporten lyfter fram. Nio utvecklingsprojekt som gäller behandlingar mot sällsynta sjukdomar och/eller för små patientgrupper ingick. Hittills har ett av dem lett till ett godkännande, men sju av utvecklingsprojekten fortsätter.

Den främsta slutsatsen av pilotprojektet är att det är viktigt att det finns en etablerad stödstruktur och anpassade regler för att underlätta repurposing. Rapporten framhåller att förslaget till ny läkemedelslagstiftning i EU (som fortfarande är under förhandling) innehåller nya rättsliga åtgärder för att stödja repurposing.

Barncancerfonden välkomnar

Barncancer är ett av de områden där det ofta saknas godkända behandlingar och där små patientgrupper kan minska företagens intresse för att exempelvis göra de satsningar som krävs för att utöka godkännandena av vuxenläkemedel till barn.

Barncancerfonden välkomnar därför i ett pressmeddelande EMA-rapportens slutsatser.

– EMA:s rapport visar att vi kan öppna fler vägar in i systemet för att få läkemedel godkända vilket skulle ha stor betydelse för små patientgrupper drabbade av ovanliga sjukdomar. Det handlar inte om att tumma på säkerheten utan om att hitta smartare och mer ändamålsenliga regulatoriska vägar för att öka tillgången till behandling, säger Kerstin Sollerbrant, senior forskningsexpert på Barncancerfonden.

Efterlyser anpassat regelverk

Barncancerfonden har under flera år lyft att det behövs nya regulatoriska vägar för att forskning på redan godkända läkemedel ska kunna leda till att produkten används på ett nytt sätt, för en helt annan sjukdom eller patientgrupp.

– Uppskattningar visar att nära hälften av de läkemedel som idag används inom barnonkologin inte är utprovade och anpassade till barn. I många fall används läkemedel som tagits fram för vuxna, i doser som anpassats utifrån klinisk erfarenhet. Det är inte etiskt eller moraliskt försvarbart, säger Kerstin Sollerbrant.

– Att öppna upp för repurposing är ett sätt att snabba på utvecklingen där vi vill se fler behandlingar godkända och utprovade för barn med cancer. EMA:s rapport visar att det fungerar – nu behöver vi ett regelverk som gör det möjligt i större skala.

Förstärkt influensavaccin gav ej fördel i ny studie

Helene Wallskär
-
0
Förstärkt influensavaccin gav ej fördel i ny studie

Ett förstärkt influensavaccin skyddade varken bättre eller sämre än standardvaccin i en stor dansk studie av över 332 000 personer som var 65 år eller äldre.

– Resultatet är lite förvånande. Den är en intressant pusselbit i frågan om vilket extra skydd som förstärkta vacciner mot säsongsinfluensa kan ge, säger Johanna Rubin, barnläkare och samordnare för enheten för vaccinationsprogram vid Folkhälsomyndigheten.

Förstärkt influensavaccin till de sköraste

I Sverige började några regioner erbjuda förstärkt influensavaccin till de äldsta och sköraste 2020. Sedan följde övriga regioner efter och numer använder alla förstärkt vaccin till denna målgrupp.

När höstens vaccinkampanj startar i mitten av oktober kommer personer som är födda 1960 eller tidigare och som bor på särskilt boende, SÄBO, ett sådant influensavaddin. Vissa regioner har även breddat till att också erbjuda dem i åldersgruppen som har hemsjukvård eller avancerad sjukvård i hemmet förstärkt influensavaccin.

– Man vill verkligen skydda de sköraste grupperna, säger Johanna Rubin till Läkemedelsvärlden.

Flera vaccintyper

Det finns flera typer av förstärkta influensavacciner som alla är gjorda för att få immunförsvaret att reagera starkare än på standardvaccinerna och på så sätt öka skyddet. En av typerna är adjuvanterat vaccin som innehåller ett adjuvans, ett ämne som förstärker effekten. Det är denna typ av förstärkt influensavaccin som regionerna under kommande säsong kommer att erbjuda de sköraste riskgrupperna.

Men skyddar förstärkta influensavacciner verkligen bättre än standardvacciner och i så fall hur mycket bättre? Den frågan har vaccinforskare och hälsomyndigheter ännu inget helt säkert svar på.

Flera studier har gjorts de senaste åren. EU:s smittskyddsmyndighet ECDC gjorde 2020 en kunskapsöversikt som uppdaterades 2024 (bland annat med medverkan av svenska Folkhälsomyndigheten). ECDC:s slutsatser är att även om fler studier behövs så tyder forskningsläget för närvarande på att förstärkta vacciner ger ett något bättre skydd än de vanliga.

Inte till alla äldre i Sverige

I flera länder i Europa, bland andra Tyskland och Österrike, ges förstärkt influensavaccin till alla från och med 65 års ålder. Det har även Sverige övervägt att utreda.

– Vi har hittills stannat vid att rekommendera det till de allra sköraste grupperna. De äldre som bor på särskilda boenden är extra sårbara på flera sätt. Dels för att deras immunförsvar på grund av ålder och kanske annan sjukdom fungerar sämre. Och dels för att de kommer i kontakt med mycket personal som kan sprida influensaviruset, säger Johanna Rubin.

– Därför menar vi att även om det förstärkta vaccinet bara är lite bättre än standardvaccinet så kan det vara värt att använda det till dessa grupper.

Dansk studie hittade ingen skillnad

Men nyligen publicerade danska forskare en studie i New England journal of medicine som pekar åt ett annat håll än ECDC-analyserna. Undersökningen var en så kallad pragmatisk studie som jämförde förstärkt vaccin och standardvaccin under praktisk användning i verkliga vaccinkampanjer i Danmark.

Analysen täcker influensavaccineringen i landet under kampanjerna 2022-2023, 2023-2024 och 2024-2025. Sammanlagt randomiserade forskarna 332 438 personer på 65 år eller äldre till att antingen få förstärkt vaccin eller standardvaccin mot säsongsinfluensa.

De vaccinerade följdes upp fram till sista maj året efter vaccineringen. Forskarna såg en mycket liten skillnad mellan grupperna till det förstärkta vaccinets fördel, men skillnaden var inte statistiskt signifikant.

Deras slutsats är att det förstärkta vaccinet inte resulterade i någon signifikant lägre förekomst av sjukhusinläggning för influensa eller lunginflammation än standardvaccin. Biverkningsprofilerna var likartade. Studien var finansierad av läkemedelsföretaget Sanofi, som marknadsför det förstärkta vaccinet.

Ska utvärdera hälsoekonomiskt

Vaccinet i fråga är av typen högdosvaccin och alltså inte samma typ av förstärkt vaccin som i höst kommer att användas i Sverige. Men Johanna Rubin menar att studien ändå ger information som det är viktigt att ta med i fortsatt utvärdering i vårt land.

Även om de överenskomna vaccinpriserna i regionernas upphandlingar är hemliga, är det en inte alltför vågad gissning att förstärkt vaccin är dyrare än standarddoserna. Det är förstås viktigt att vara så säker som möjligt på att prisskillnaden kan motiveras med bättre skyddseffekt.

– Vi kommer att ta upp frågan igen om att göra en hälsoekonomisk genomgång av hur det ser ut hos oss i Sverige och om förstärkt vaccin är kostnadseffektivt, säger Johanna Rubin.

– Nu finns mer data tillgängliga än när myndigheten såg över denna fråga för några år sedan.

Missat kalla 77 000 till HPV-test

Anna Bäsén
-
0
Missat kalla 77 000 till HPV-test

Under 2024 missade vården att kalla ungefär 77 000 kvinnor i åldrarna 23-70 år för HPV-test. Det visar nya analyser Joakim Dillner, professor i infektionsepidemiologi vid Karolinska institutet och ansvarig Nationellt kvalitetsregister för cervixcancerprevention, har gjort.

– Regionerna behöver åtgärda det snarast möjligt. De behöver nå ut till dessa kvinnor och se till att de blir testade.

– Vi vet att risken för livmoderhalscancer är ungefär tio gånger högre för kvinnor som inte HPV-testats. Högst är risken för kvinnor som aldrig tidigare har HPV-testat sig. Det är ytterst angeläget att alla får testa sig.

Mer än hälften saknar personnummer

Just nu förs diskussioner med regionerna om hur de ska göra för att se till att kvinnorna får HPV-testa sig, endera på mottagning eller med hemtest.

– Vi har haft möten och ett par telefonkonferenser om problemet. Det här är ny information för regionerna så ännu finns det ingen färdig plan. Men jag förutsätter att det inte ska ta mer än ett halvår att få ut kallelser.

Joakim Dillner har använt data från befolkningsregistret samt uppgifter från regionerna om vilka som fått kallelse för HPV-test för att ta reda på hur många kvinnor som inte uppmanats ta HPV-test.

Drygt hälften, 53 procent, av de som inte kallats är nyligen invandrade kvinnor som ännu inte hunnit få ett svenskt personnummer. Dessa kvinnor, knappt 41 000, hade ett så kallat samordningsnummer.

– Jag vet inte varför det är så många kvinnor med samordningsnummer som inte har fått någon kallelse, säger Joakim Dillner.

Stockholm missat HPV-testa 26 000

Det finns även regionala skillnader. Av kvinnorna med samordningsnummer som inte fått HPV-testa sig bor ungefär 26 000 kvinnor i Stockholm, 2 920 i Västra Götaland, 2 920 i Östergötland och 1 775 i Skåne.

– Det är väldigt många i Region Stockholm, konstaterar Joakim Dillner.

En annan grupp av kvinnor som inte kallats till HPV-test är sådana som blivit testade med den äldre metoden, cytologiskt cellprov, i vardagligt tal ofta kallat cellprov eller PAP-test.

Enligt siffror som Joakim Dillner tagit fram för Läkemedelsvärldens räkning så rör det sig om nästan 10 000 kvinnor, närmare bestämt 9 738 stycken.

– Dessa kvinnor har klassats som att de är screenade eftersom de tagit det gamla testet. Men cytologiskt cellprov är för dåligt, det ger inte samma skydd som HPV-test, säger Joakim Dillner.

HPV-test säkrare än gamla testet

Forskningen visar att HPV-test är mycket bättre än cytologiskt cellprov på att hitta kvinnor som riskerar att drabbas av livmoderhalscancer. Resultat från Stockholm visar att risken för cancer efter ett negativt HPV-test var sju gånger lägre än efter ett negativt cellprov.

Kvinnor som tagit det gamla cytologiska cellprovet kan alltså trots ett negativt provsvar ha hög risk för livmoderhalscancer. Exempelvis hade kvinnor som bar på HPV-virus av typen 16 och 18 mycket hög risk för livmoderhalscancer, trots normala cellprover.

Som Läkemedelsvärlden tidigare berättat, innebär det nya svenska nationella vårdprogrammet för livmoderhalscancerprevention viktiga förändringar.

Måste kallas in för omtestning

Visserligen har vården successivt gått över från cytologiskt cellprov till HPV-test. Men nu ska kvinnor som har undersökts med det gamla cytologiska cellprovet räknas som att de inte blivit undersökta alls. Dessa kvinnor kanske tror att de blivit screenade för livmoderhalscancer, men behöver alltså ta ett nytt prov.

– De måste kallas för att ta HPV-test snarast, säger Joakim Dillner.

Även här finns det en del regionala skillnader. Flest kvinnor som inte kallats för att de undersökts med det gamla testet finns i Sörmland, Jönköping, Värmland, Västmanland, Jämtland och Västra Götaland.

– Vi vet inte varför det ser ut så, säger Joakim Dillner.

Fråga barnmorskan eller gynekologen

För ungefär en tredjedel av kvinnorna, alltså drygt 25 000, har Joakim Dillner inte lyckats hitta någon orsak till att de inte kallats till HPV-test.

– Vi analyserar det vidare. Just nu tittar vi på de regionala skillnaderna för att se om vi kan få någon form av ledtråd, säger han.

Hur oroliga behöver kvinnor vara? Ska man höra av sig till vården om man misstänker att man inte fått ta HPV-test? 

– Under det närmaste halvåret ska kvinnor som HPV-testats få en kallelse, endera att man får komma och ta testet på mottagning eller att man får ett HPV-test för självprovtagning hemskickat. Uppmärksamma när kallelsen kommer. Ta testet när du får möjlighet och bidra till att utrota livmoderhalscancer.

– Men är man tveksam på vilket test man tagit tidigare, om det är det äldre cytologiska cellprovet eller HPV-test, kan man fråga nästa gång man besöker barnmorska eller gynekolog. Så att man är säker på att få ta HPV-test.

400 000 har uteblivit från HPV-test

Förutom de kvinnor som vården missat att HPV-testa så har ytterligare ungefär 400 000 kvinnor blivit kallade men uteblivit.

– Regionerna behöver nå ut med erbjudande om screening så fort som möjligt.

Screeningintervallerna varierar mellan fem och sju år, beroende på kvinnans ålder. Joakim Dillner understryker att regionerna inte kan vänta tills nästa gång det är dags för kvinnan att ta test.

– Det nya nationella vårdprogrammet är tydligt med att erbjudandet om HPV-test inte ska nå ut gradvis utan att alla bör få det snarast.

Joakim Dillner påpekar att ett annat skäl till att det är klokt att skicka ut kallelser nu är att HPV-kampanjen gjort att kunskapsläget är bra.

– Det är nu som det finns en medvetenhet i allmänheten om vad HPV-screening är.

Nästan en halv miljon behöver ta HPV-test

Sverige kan, som Läkemedelsvärlden berättat, bli det första landet i världen som utrotar livmoderhalscancer som ett folkhälsoproblem. Förhoppningen är att det målet ska nås 2028.

– För att lyckas med det så måste vi, under de närmaste två åren, nå ut till de här nästan 500 000 kvinnorna. Det är det viktigaste vi har att göra just nu.

Enligt Joakim Dillner är det inget omöjligt uppdrag.

– Redan i dag tas 700 000 HPV-test årligen. Att öka med 500 000 ska inte vara några stora problem.

Hemtest är en bra metod

Men en förutsättning för att det ska lyckas är att alla regioner erbjuder självprovtagning med hemtest, anser han.

Och här har regionerna kommit olika långt. 2024 använde 14 av 21 självprovtagning i olika grad. Skåne, Stockholm och Västra Götaland samt i viss mån Östergötland använder metoden i störst omfattning.

– Om alla som inte tagit HPV-test måste uppsöka en mottagning blir det en infarkt i vården.

Att skicka hem provtagningsmaterial är enklare för både sjukvården och för kvinnorna. Självprovtagning gör HPV-test lätt tillgängligt för kvinnor oavsett om de bor.

– Det är väl visat att kvinnor som brukat hoppa över HPV-test oftare tar testet om de får hem det i brevlådan, säger Joakim Dillner.

Testar inte kvinnor utan personnummer

Region Stockholm vänder sig dock mot att de skulle ha missat att kalla kvinnor som inte hunnit få ett svenskt personnummer till HPV-test.

Pressansvarig Lisa Thorsén skriver i ett mejl till Läkemedelsvärlden att personer utan personnummer inte omfattas av screeningprogrammet. Hon menar att regionen alltså agerat helt korrekt när kvinnor som enbart har samordningsnummer inte kallats till screening.

Region Stockholm införde HPV-test som primär screeningmetod 2017, det vill säga att alla som kallas till screening för livmoderhalscancer testas för HPV.

Region Stockholm har även erbjudit kvinnor födda 1947-1952 som enbart fått det gamla testet med cytologisk cellprovtagning att ta HPV-test. Alla kvinnor som har testats med den äldre osäkrare metoden cytologiskt cellprov fick erbjudande om att ta HPV-självtest innan sommaren. Regionen har alltså genomfört den så kallade ”catch up-screeningen”. De kvinnor som visade sig vara HPV-positiva remitterades för vidare utredning av gynekolog.

Ska kvinnor utan personnummer HPV-testas?

Dock finns det i dag inget formellt hinder för regionerna att även HPV-testa kvinnor som inte hunnit få ett svensk personnummer utan bara har samordningsnummer.

Att så många kvinnor med samordningsnummer inte HPV-testats är delvis ny information för professionen. Därför finns nu en diskussion kring hur regionerna ska agera när det gäller screening av kvinnor som saknar svenskt personnummer.

Enligt vad Läkemedelsvärlden erfar kan frågeställningen nu komma att diskuteras i den nationella vårdprogramsgruppen.

 

TEXTEN ÄR UPPDATERAD 15 SEPTEMBER

1...789...27Sida 8 av 27