Annons
Home 2018

Årlig arkivering 2018

Nytt förslag: Fler ska få förskriva Naloxon

Läkemedelsverket och Socialstyrelsen har utrett hur fler missbrukare ska kunna få tillgång till Naloxon.

Myndigheterna föreslår tre åtgärder som innebär att sjuksköterskor ska får rätt att skriva ut naloxonläkemedel, att dessa läkemedel ska kunna lämnas ut direkt vid förskrivningstillfället och att räddningstjänsten får möjlighet att ge naloxonläkemedel i väntan på ambulans.

I dag kan dessa läkemedel endast förskrivas av läkare och endast i undantagsfall lämnas ut i samband med förskrivningen.

– Vi har samrått med bland annat företrädare för Kriminalvården och beroendevården. Många gånger finns det inte läkare på plats inom verksamheterna utan man är bemannade med sjuksköterskor. Därför är det rimligt att utöka förskrivningsrätten till att omfatta även dem, säger Carola Bardage, forskare Läkemedel i användning på Läkemedelsverket.

Om den utökade förskrivningsrätten kommer att gälla alla sjuksköterskor eller bara de som arbetar inom nämnda verksamheter återstår att se.

Syftet med de nya förslagen är att minska de drogrelaterade dödsfallen. Den senaste statistiken från Socialstyrelsen visar att fler än 900 personer dog av läkemedels- och narkotikarelaterade orsaker 2015.

Vilken effekt den ökade tillgängligheten till Naloxon kommer att få är dock svår att mäta, enligt Carola Bardage.

– Det är svårt att veta hur många som kan vara i behov av Naloxon och det finns dessutom ett stort mörkertal. Det vi vet är att det är ett effektivt läkemedel och en stark antidot mot opioider, men vilken effekt en ökad tillgänglighet har på den narkotikarelaterade dödligheten är svårare att påvisa.

Det har tidigare diskuterats om även personer utanför hälso- och sjukvården, som till exempel socialarbetare, ska kunna ge Naloxon vid behov. Någon sådan tredjepartsförskrivning tas dock inte upp i den nu presenterade rapporten.

Rapporten är skickad på remiss och Carola Bardage bedömer att de föreslagna ändringarna kan vara på plats i mars.

Frågetecken kring läkemedelsrenare

0

Förra veckan lanserade Apoteket AB en ny produkt, Pcure home, ett enzymblock som sätts på insidan av toaletten och som sägs rena toalettvattnet från läkemedelsrester. Men nu finns frågetecken kring om produkten fungerar såsom det utlovas i marknadsföringen.

Läkemedelsvärlden.se har vid flera tillfällen sökt företaget bakom Pcure och bett att få ta del av vetenskapliga resultat som bevisar dess effekt, men utan framgång. Inte heller på företagets hemsida finns några hänvisningar till vetenskapliga studier.

Redan i oktober ställdes en fråga på Apotekets kundforum på hemsidan om vad det finns för bevis för att produkten faktiskt fungerar. Apoteket svarade att tester i verklig och simulerad miljö bevisat effekten. ”Vi vet att Pcure har en reningsgrad på 60-80% av samtliga läkemedelsrester. Siffrorna bygger på verkliga provresultat och analysdata”, skrev Kundservice, men hänvisade inte till några konkreta studier.

Efter lanseringen i januari efterfrågade två ytterligare konsumenter analysdata som kunde bevisa Pcures effekt. Kundservice svarade då med att hänvisa till företaget, eftersom Apoteket enligt Kundservice inte får lämna ut information från tillverkare. Efter det stängdes tråden på kundforumet för fler inlägg.

Företaget, som heter Pharem Biotech och är ett Södertäljebaserat biotechföretag grundat i Uppsala, har på sin hemsida inga hänvisningar till vetenskapliga studier. Det står att Pcure renar vattnet från en rad substanser, som antibiotika, cytostatika, antiinflammatoriska, smärtlindrare, p-piller och ”många fler”.

Av ett pressmeddelande från augusti 2016 framgår att ett testprojekt skulle inledas på Akademiska sjukhuset i Uppsala, då blocken skulle testas på tio toaletter under cirka två månader. Sjukhuset var då först i världen med att testa metoden i en verklig miljö. Resultaten planerades att redovisas i en vetenskaplig artikel, enligt pressmeddelandet.

Men några vetenskapliga artiklar har alltså inte redovisats till Läkemedelsvärlden.se eller Apoteket AB:s kundforum. Företagets vd, som Läkemedelsvärlden.se talade med under tisdagen, lovade att återkomma med information om studier som gjorts. Men efter det har redaktionen inte fått någon mer information trots upprepade kontaktförsök.

Adhd-medel vanligare som drog

0

Det vanligaste adhd-läkemedlet metylfenidat har blivit allt vanligare på den illegala drogmarknaden. Det framgår av en rapport från Socialstyrelsen. De senaste åren har den svenska polisen beslagtagit cirka 7 000 tabletter metylfenidat per år, jämfört med runt 150 tabletter år 2 000.

I sin rapport har Socialstyrelsen tittat närmare på varifrån de illegala läkemedlen kommer. Av den femtedel av läkemedlen som gick att spåra kom majoriteten från den svenska sjukvården.

Under åren har förskrivningen av adhd-läkemedel ökat kraftigt och under 2016 hämtade omkring 50 000 vuxna ut något adhd-läkemedel, där metylfenidat var det vanligaste, enligt Socialstyrelsens siffror.

Rapporten visar också att ungefär 15 000 av de vuxna, cirka 30 procent, som fick metylfenidat utskrivet under 2015 samtidigt fick flera andra narkotiska preparat utskrivna, som ångestdämpande läkemedel, opioider och bensodiazepiner. Vidare visar rapporten att många fått sina narkotikaklassade läkemedel utskrivna av flera av varandra oberoende läkare på olika vårdcentraler – ibland av upp till fyra olika förskrivare.

Socialstyrelsen uppmanar nu sjukvården att vara mer uppmärksam på eventuellt missbruk av metylfenidat.

– Det är exempelvis viktigt att förskrivning sker under kontrollerade former och att sjukvården har fastställda rutiner för att löpande utvärdera varje patients behandling, säger Daniel Svensson, projektledare för rapporten, i ett pressmeddelande.

Socialstyrelsen poängterar dock att rätt använt är metylfenidat ett effektivt och säkert läkemedel.

Patient fick allvarlig vårdskada av läkemedel

0

Det var en interaktion mellan två läkemedel som ledde till den allvarliga vårdskadan. Patienten, som var en kvinna med svår diabetes, behandlades för en svampinfektion i bihålorna. När hon skrevs ut ordinerades hon en fortsatt svampdödande behandling i tablettform, posakonazol.

Att patienten sedan tidigare stod på blodfettssänkaren simvastatin noterades inte, trots en datoriserad varning för olämpliga kombinationer av läkemedel. Efter några veckor drabbades kvinnan av muskelsvaghet, muskelvärk och trötthet och lades in för observation.

Det visade sig att patienten hade utvecklat rabdomyolys, vilket är akut celldöd i skelettmuskulatur, som en effekt av en läkemedelsbiverkan på grund av kombinationen av simvastatin och posakonazol. Patienten fick vårdas inneliggande på sjukhus i fyra månader.

Inspektionen för vård och omsorg, IVO, har mottagit en lex Maria-anmälan. De bedömer att vårdgivaren har gjort tillräckligt för att något liknande inte ska hända igen. I beslutet från IVO framgår att vårdgivaren har vidtagit åtgärder för att läkemedelskombinationer som kan innebära svåra interaktioner ska uppmärksammas bättre, både genom en datoriserad varning som kräver en aktiv åtgärd av ordinatören, och genom utbildning av personal i läkemedelsmodulen.

Rening av läkemedel möjligt för privatpersoner

Den största delen av läkemedelsresterna som finns i våra vattendrag och sjöar kommer från människors konsumtion av läkemedel. Det är alltså inte läkemedel som kastats, utan de som använts och som sedan de passerat kroppen kommit ut i vattnet via människors urin och avföring.

Läkemedelsrester i naturen är ett problem eftersom det påverkar både små och stora organismer och kan leda till en ökad antibiotikaresistens. Ett Uppsalabaserat företag har därför utvecklat en produkt som ska rena toalettvattnet direkt, innan det spolas ner och förs vidare i avloppssystemet.

Produkten, som går under namnet pCure, är ett litet block som innehåller enzymer, och som går att hänga på insidan av toaletten. Enligt Apoteket AB som säljer produkten bryter den ner 60-80 procent av samtliga läkemedelsrester.

Blocket testades under 2016 på Akademiska sjukhuset i Uppsala i ett projekt som genomfördes av företaget tillsammans med landstinget och universitetet i Uppsala, då blocken användes på infektionsavdelningen. Under perioden analyserades fem substanstyper, en smärtstillande, en blodtryckssänkande och tre sorters antibiotika, i avloppsvattnet.

Pfizer ger upp forskning om Alzheimerläkemedel

I och med beslutet kommer 300 personer att få lämna sina anställningar inom forskningsprogrammen Neuroscience discovery and early development i Massachusetts och Connecticut. Beskedet rapporteras av bland andra Wall Street Journal och nyhetsbyrån Reuters.

Pfizer har gjort stora investeringar i forskningen på läkemedelsutveckling för Alzheimer och Parkinson. Tillsammans med Glaxosmithkline och Eli Lilly gick de 2015 ihop i en forskningsfond för att stödja forskningen på området.

Men forskningen har inte varit så framgångsrik. År 2012 avbröt Pfizer och samarbetspartnern Johnson&Johnson sitt utvecklingsarbete av bapineuzumab efter att studier visat att substansen inte hjälpte patienter med mild till måttlig Alzheimer.

Pfizers övriga forskningsarbete, där företaget utvecklar tanezumab som är tänkt att behandla smärta vid artros och Lyrica för behandling av fibromyalgi, samt forskningen på läkemedel för sällsynta sjukdomar, kommer att finnas kvar som tidigare. Bolaget meddelade också att man kommer att starta en ny riskkapitalfond som ska investera i neurovetenskapliga forskningsprojekt.