Årlig arkivering 2011

Marknadsföringen av läkemedel får enligt reglerna inte uppmuntra till överkonsumtion, skada eller felanvändning. Det gäller för såväl receptbelagda som receptfria. Därför anses till exempel kampanjer som leder till merförsäljning vara otillåtna, eftersom de kan innebära just det. Men inte alltid och för alla läkemedel har det visat sig.

När Apoteket AB gick ut med en kampanj där kunder som köpte ett storpack av rökavvänjningsmedlet Nicotinell fick en liten förpackning på köpet var det förenligt med lagstiftningen, ansåg Läkemedelsverket.
– Vi diskuterade den reklamen och kom fram till att det inte var något vi skulle reagera på, säger Ragnhild Johnsson på Läkemedelsverkets inspektionsenhet.

Skälet är att den rekommenderade behandlingen med nikotinersättningsmedel är betydligt längre än det antal tuggummin som kunden fick med sig trots merförsäljningen. På det här sättet fick han eller hon med sig en förpackning för kanske två dagar ytterligare. I det här fallet rörde det sig om en liten prova-på förpackning med 24 tuggummin. Men är tre storpack till priset av två tillåtet, om antalet tuggummin håller sig inom rekommenderad behandlingstid?
– Så kan man resonera, men det går inte att svara rakt av. Vi gör alltid en helhetsbedömning i varje enskilt fall, säger Ragnhild Johnsson.

Läkemedelsvärldens genomgång av försäljningsstatistiken av receptfria varor visar att handelns dryga 6?000 försäljningsställen inte har tagit över försäljningen från de 1?140 apoteken. I statistiken, som kommer från Apotekens Service AB, ingår alla receptfria läkemedel, även de växtbaserade som numer är klassade som läkemedel. Totalt rör det sig om drygt 1?700 olika förpackningar som får säljas både på apotek och i handeln. Förpackningar med acetylsalicylsyra kombinerat med koffein, som Treo och Bamyl, är den vara som handeln har störst andel av, drygt 50 procent av de tillåtna storlekarna. Men acetylsalicylsyra utan koffein är inte någon storsäljare. För de produkterna redovisas knappt någon försäljning alls från detaljhandeln.

Av de tillåtna förpackningarna med paracetamol sålde handeln knappt 25 procent. Av dem var en Alvedonförpackning störst med 55 procent av försäljningen. Även nikotinersättningsmedlen, som länge sålts utanför apotek, fortsätter de flesta köpa på apotek. Handeln står för 16,5 procent av försäljningen. Men av alla de produkter som nu är tillgängliga för handeln att sälja är det bara ett fåtal som faktiskt finns där.
På Ica har man till exempel valt ut ett 90-tal som koncernens butiker kan beställa.
– Vi tittar på vilka som är de bäst säljande av de som finns på Läkemedelsverkets lista och fokuserar på dem, beskriver Madeleine Wikström på Ica urvalet.

Av de drygt 1?700 varorna som är möjliga har handeln till Apotekens service rapporterat försäljning av 361 stycken förra året.
På Läkemedelsverket håller man på med en kartläggning av försäljningen och användningen av de största frisläppta substanserna.
– Vi analyserar den totala försäljningen både i handeln och apotek men också förskrivningen, säger Karin Klintberg på Läkemedelsverket.
Substanser man ska titta närmare på är acteylsalicylsyra med och utan koffein, allergipreparat med ceritrizin och loratadin, ibuprofen, nikotin, avsvällande nässdroppar med oximetazolin och xylometazolin.
Försäljningen av paracetamol har Läkemedelsverket redan analyserat utan att finna någon förändring i den totala försäljningsvolymen från 1 januari 2008 till och med förra året.
– Det räcker inte med att enbart titta på antalet försålda förpackningar när man vill analysera användningen, man behöver ett mått som gram eller dygnsdoser, säger Karin Klintberg.

 Av de 1 870 personer som sökt till apotekarprogrammet till hösten har flest sökt till Uppsala universitet. Men Göteborg hamnar bara strax efter med cirka 100 färre sökande. Totalt hade bara 282 personer valt just apotekarprogrammet i första hand. 2010 sökte totalt 1 844 personer apotekarprogrammet och 2009 var det 1 751, enligt siffror från Verket för Högskoleservice. I Göteborg finns 110 platser på apotekarprogrammet och i Uppsala 90.

För receptarier är det något fler som sökt utbildningen i år jämfört med förra året. I år fick utbildningen i Uppsala 415 ansökningar, vilket betyder att universitetet där även lockar flest blivande receptarier. Av dessa hade 67 programmet som sitt förstahandsval. Till Göteborg kom det 298 ansökningar inför höstens kursstart.

Tillverkningen av individanpassade extemporeläkemedel har hittills skötts av Apoteket Produktion och Laboratorier, APL. I april i år beviljades Unimedic som första privata företag tillstånd att verka som extemporeapotek. Företaget har också ett GMP-tillstånd från EU att tillverka läkemedel i större skala som ger dem möjlighet att producera lagerberedningar och så kallade rikslicenser.
Men ännu finns konkurrensen bara i teorin.
– Det är först till hösten som vi i praktiken kan komma igång eftersom infrastrukturen för marknaden inte är färdig förrän då, säger Christer Ahlberg, arbetande styrelseordförande för Unimedic.

Bakgrunden till att det drar ut på tiden är en diskussion om vem som ska ansvara för att produkter från nya extempore– och licenstillverkare ska hamna i varuregistret VARA, och därmed bli synliga för förskrivare. Den lösning som socialdepartementet beslutat sig för är att APL ska sköta den registreringen, en modell som inte känns helt optimal för konkurrenterna.
– Det innebär att APL kommer att veta vilka våra nya produkter är innan de når marknaden. Det finns också en del frågetecken om detta som hur lång tid de har på sig innan våra varor måste läggas in i registret. Men detta ska vara en övergångslösning, säger Christer Ahlberg.
Han skulle hellre se att det var Läkemedelsverket eller Apotekens Service AB som ansvarade för den biten. Men på socialdepartementet säger man att de inte satt någon tidsbegränsning för uppdraget.
– Jag kan förstå om nya aktörer upplever att det inte är en ultimat lösning, men det är den modell som vi valt för att komma i gång på ett konkurrensneutralt sätt, säger departements-sekreterare Mårten Kristiansen.

En annan fråga som också väckts i samband med att marknaden öppnats är den om möjligheten till utbyte. Idag är det förskrivaren som väljer vilken lagerberedning eller rikslicens patienten ska ha och därmed också tillverkare. Eftersom det handlar om icke-registrerade läkemedel gäller inte utbytesreglerna och på apoteken kan man inte ändra till en annan producent utan att först ta kontakt med förskrivaren.
– Vi menar att med 40 år som monopolföretag så har APL ett stort försprång. Många förskrivare kommer troligen att fortsätta välja deras produkter av gammal vana. Eftersom det handlar om icke registrerade läkemedel så får producenterna inte heller marknadsföra dem mot vården vilket försvårar konkurrensen, säger Christer Ahlberg.
På Läkemedelsverket arbetar man just nu med frågan om ett utbytessystem även för lagerberedningar.
– Vi tittar på det i samband med att vi ser över hela substitutionssystemet och förhoppningen är att bli klara till hösten, säger Maria Ingevaldsson på inspektionsenheten.

Unimedic och flera andra marknadsaktörer har, för att säkerställa en konkurrensneutral marknad, föreslagit att apotekskedjorna själva ska kunna välja tillverkare. Detta skulle till exempel kunna ha gjorts genom att varje produkt med motsvarande komposition skulle kopplas till ett övergripande varunummer. När förskrivaren hade förskrivit en komposition skulle man på apoteken sedan kunnat välja tillverkare. Men socialdepartementet valde i sin lösning att varje lagerberedning, oavsett om det är samma komposition, ska ha ett unikt nummer.
– APL och Läkemedelsverket förordade den här lösningen och det är den vi sett som den bästa, säger Mårten Kristiansen.
Märkligt tycker Christer Ahlberg.
– Att APL som dominerande aktör och som dessutom ägs av socialdepartementet har ett så stort inflytande i en fråga som är helt avgörande för konkurrensneutraliteten är anmärkningsvärt.