Årlig arkivering 2003

Astrazenecas resultat för tredje kvartalet, en ökad vinst före skatt med 21 procent och en försäljningsökning med 12 procent, förklaras enligt brittiska tidningen Guardian bland annat av fördelaktiga växlingskurser och lanseringen av kolesterolhämmaren rosuvastatin (Crestor). Resultatet var bättre än vad de flesta aktieanalytiker förväntat sig.

Men resultaten överskuggas delvis av den hårdkokta ledare som den ansedda vetenskapstidskriften Lancet publicerade i helgen. Ledaren ifrågasätter styrkan i resultaten av de kliniska prövningarna av Crestor, samt företagets försäljningstaktik.

Lancet skriver bland annat att ”Företagets taktik i marknadsföringen av rosuvastatin aktualiserar besvärande frågor om hur läkemedel når klinisk praxis och vilka mekanismer som finns tillgängliga för att skydda patienter mot otillräckligt undersökta läkemedel”.

Man ifrågasätter opartiskheten i några av de kliniska studierna av Crestor, och råder läkare att ”berätta sanningen om rosuvastatin, d v s att läkemedlet jämfört med dess konkurrenter har underlägsen evidens som bas för dess användning. Astrazeneca har pushat sin marknadsföringsmaskin för mycket och för snabbt”.

I ett öppet brev svarade Astrazenecas vd Tom McKillop att ledaren var felaktig i sak och att han överraskats av att en respekterad tidskrift som Lancet kommer med osaklig kritik mot ett välstuderat och viktigt läkemedel.

Astrazenecas resultat för tredje kvartalet, en ökad vinst före skatt med 21 procent och en försäljningsökning med 12 procent, förklaras enligt brittiska tidningen Guardian bland annat av fördelaktiga växlingskurser och lanseringen av kolesterolhämmaren rosuvastatin (Crestor). Resultatet var bättre än vad de flesta aktieanalytiker förväntat sig.

Men resultaten överskuggas delvis av den hårdkokta ledare som den ansedda vetenskapstidskriften Lancet publicerade i helgen. Ledaren ifrågasätter styrkan i resultaten av de kliniska prövningarna av Crestor, samt företagets försäljningstaktik.

Lancet skriver bland annat att ”Företagets taktik i marknadsföringen av rosuvastatin aktualiserar besvärande frågor om hur läkemedel når klinisk praxis och vilka mekanismer som finns tillgängliga för att skydda patienter mot otillräckligt undersökta läkemedel”.

Man ifrågasätter opartiskheten i några av de kliniska studierna av Crestor, och råder läkare att ”berätta sanningen om rosuvastatin, d v s att läkemedlet jämfört med dess konkurrenter har underlägsen evidens som bas för dess användning. Astrazeneca har pushat sin marknadsföringsmaskin för mycket och för snabbt”.

I ett öppet brev svarade Astrazenecas vd Tom McKillop att ledaren var felaktig i sak och att han överraskats av att en respekterad tidskrift som Lancet kommer med osaklig kritik mot ett välstuderat och viktigt läkemedel.

Astrazenecas resultat för tredje kvartalet, en ökad vinst före skatt med 21 procent och en försäljningsökning med 12 procent, förklaras enligt brittiska tidningen Guardian bland annat av fördelaktiga växlingskurser och lanseringen av kolesterolhämmaren rosuvastatin (Crestor). Resultatet var bättre än vad de flesta aktieanalytiker förväntat sig.

Men resultaten överskuggas delvis av den hårdkokta ledare som den ansedda vetenskapstidskriften Lancet publicerade i helgen. Ledaren ifrågasätter styrkan i resultaten av de kliniska prövningarna av Crestor, samt företagets försäljningstaktik.

Lancet skriver bland annat att ”Företagets taktik i marknadsföringen av rosuvastatin aktualiserar besvärande frågor om hur läkemedel når klinisk praxis och vilka mekanismer som finns tillgängliga för att skydda patienter mot otillräckligt undersökta läkemedel”.

Man ifrågasätter opartiskheten i några av de kliniska studierna av Crestor, och råder läkare att ”berätta sanningen om rosuvastatin, d v s att läkemedlet jämfört med dess konkurrenter har underlägsen evidens som bas för dess användning. Astrazeneca har pushat sin marknadsföringsmaskin för mycket och för snabbt”.

I ett öppet brev svarade Astrazenecas vd Tom McKillop att ledaren var felaktig i sak och att han överraskats av att en respekterad tidskrift som Lancet kommer med osaklig kritik mot ett välstuderat och viktigt läkemedel.

Syftet med satsningen är enligt ett pressmeddelande att foga samman den tidiga, idébaserade forskningen om proteiner och gener med kompetens om hur tester på människor genomförs.

– CRC bidrar på flera sätt till en positiv utveckling för Sverige. Vi kommer att underlätta för biotech-företag och läkemedelsföretag att ta fram produkter snabbt, effektivt och i linje med regelverken, säger docent Pierre Lafolie vid avdelningen för klinisk farmakologi, Karolinska sjukhuset.

Satsningen på kliniska forskningscentra som CRC, som redan finns på några andra universitetssjukhus i landet, kan också ses som ett led i försöken att vända trenden att allt färre kliniska läkemedelsprövningar förläggs till Sverige.

Enligt uppgifter till Läkemedelsvärlden kommer Invest in Sweden Agency, ISA, att delta i det fortsatta arbetet med att värva kliniska studier till Sverige.

Syftet med satsningen är enligt ett pressmeddelande att foga samman den tidiga, idébaserade forskningen om proteiner och gener med kompetens om hur tester på människor genomförs.

– CRC bidrar på flera sätt till en positiv utveckling för Sverige. Vi kommer att underlätta för biotech-företag och läkemedelsföretag att ta fram produkter snabbt, effektivt och i linje med regelverken, säger docent Pierre Lafolie vid avdelningen för klinisk farmakologi, Karolinska sjukhuset.

Satsningen på kliniska forskningscentra som CRC, som redan finns på några andra universitetssjukhus i landet, kan också ses som ett led i försöken att vända trenden att allt färre kliniska läkemedelsprövningar förläggs till Sverige.

Enligt uppgifter till Läkemedelsvärlden kommer Invest in Sweden Agency, ISA, att delta i det fortsatta arbetet med att värva kliniska studier till Sverige.

Syftet med satsningen är enligt ett pressmeddelande att foga samman den tidiga, idébaserade forskningen om proteiner och gener med kompetens om hur tester på människor genomförs.

– CRC bidrar på flera sätt till en positiv utveckling för Sverige. Vi kommer att underlätta för biotech-företag och läkemedelsföretag att ta fram produkter snabbt, effektivt och i linje med regelverken, säger docent Pierre Lafolie vid avdelningen för klinisk farmakologi, Karolinska sjukhuset.

Satsningen på kliniska forskningscentra som CRC, som redan finns på några andra universitetssjukhus i landet, kan också ses som ett led i försöken att vända trenden att allt färre kliniska läkemedelsprövningar förläggs till Sverige.

Enligt uppgifter till Läkemedelsvärlden kommer Invest in Sweden Agency, ISA, att delta i det fortsatta arbetet med att värva kliniska studier till Sverige.