”I värsta fall kan de påverka hela tillvaron”

Forskaren Angelica Lindén Hirschberg om studien som visar att det vanligaste p-pillret ger försämrad livskvalitet.

19 april 2017, klockan 09:33
0

Angelica Lindén Hirschberg.

Svenska forskare från Karolinska institutet har undersökt hur den vanligaste typen av hormonbaserade kombinationspiller påverkar det allmänna välbefinnandet.

Resultaten i studien, som är publicerad i tidskriften Fertility and Sterility, visar att kvinnor som åt p-piller av typen Neovletta bestående 150 mikrogram levonorgestrel (gestagen) och 30 mikrogram etinylestradiol (östrogen) under tre månader hade en signifikant försämrad livskvalitet mätt utifrån en internationellt vedertagen skattningsskala (PGWBI) jämfört med de kvinnor som fick placebo.

Måttet på generell livskvalitet var i sin tur indelat i sex kategorier varav tre; vitalitet, självkontroll och humörpåverkan, var statistiskt signifikant sämre för kvinnor som åt p-piller jämfört med de som fick placebo.

– Med tanke på att det fram för allt är unga friska kvinnor som äter p-piller, i vissa fall under många år, är detta viktiga resultat, säger Angelica Lindén Hirschberg, professor och överläkare på Karolinska universitetssjukhuset, som lett studien.

Särskilt lyfter hon fram försämringen av vitalitet som extra anmärkningsvärd:

– Mindre energi och sämre företagsamhet gör att man inte orkar lika mycket som när man mår bra. Det kan påverka både studier, yrkesliv och socialt liv. I värsta fall kan det dämpa hela ens tillvaro, säger Angelica Lindén Hirschberg.

I den dubbelblinda, randomiserade och placebokontrollerade studien ingick 340 friska kvinnor i åldern 18 till 35 år. Kvinnorna lottades till att antingen få p-piller av kombinationstyp eller placebo under tre månader, efter att samtliga kvinnor varit utan homonbaserade läkemedel i minst sex veckor innan behandlingsstart

En hypotes som forskarna har är att syntetiskt progesteron (gestagen) påverkar transmittorsystemen i hjärnan, vilket bland annat kan leda till förvärrade premenstruella symptom (pms) och nedstämdhet. Ett p-piller med en annan kombination av hormoner kan därför vara värt att prova om man upplever negativa effekter av sitt nuvarande läkemedel, menar Angelica Lindén Hirschberg.

– Det finns bland annat östrogendominerade p-piller där man kunnat visa att de motverkar pms och humörpåverkan. Det finns också p-piller där gestagenet har en annan effekt än i det p-piller vi undersökte. Vi hade gärna velat jämföra med ett annat slags p-piller i studien, men tyvärr hade vi inte råd med det, säger Angelica Lindén Hirschberg.

Men trots de negativa effekterna tycker inte Angelica Lindén Hirschberg att det finns någon anledning att generellt undvika hormonbaserade preventivmedel, utan påpekar att de både är säkra och effektiva.

– De är extremt effektiva och de allra flesta mår bra på p-piller, men man får samtidigt inte blunda för att sådana här effekter kan finnas och att man måste ta hänsyn till dem.

Förutom effekten på livskvalitet undersökte forskarna även p-pillers eventuella påverkan på depression. Hypotesen var att p-piller skulle öka de depressiva symtomen, men här sågs ingen skillnad mellan grupperna.

Andra studier av uppföljningstyp har dock visat att sådana samband kan finnas. Bland annat fann en dansk studie från förra året att det var vanligare att kvinnor som började använda hormonella preventivmedel sex månader senare förskrevs antidepressiva läkemedel, jämfört med kvinnor som inte använde preventivmedlen.

Angelica Lindén Hirschberg påpekar dock att eftersom det är en kohortstudie går det inte att dra några säkra slutsatser om orsakssamband.

– Men resultaten är intressanta och effekter av försämrad livskvalitet som vi såg skulle teoretiskt kunna påverka risken för depression, även om vår studie inte visade det, säger hon.

Den nuvarande studien från Karolinska institutet är den andra baserad på samma kliniska prövning. Förra året publicerade Angelica Lindén Hirschberg och kollegor en studie om p-pillers påverkan på sexualitet. De övergripande resultaten var att p-piller inte påverkar sexualiteten negativt.

De första p-pillren kom i mitten på 1960-talet och globalt räknar man med att cirka 100 miljoner kvinnor äter någon typ av p-piller. Trots det saknas en hel del vetenskaplig forskning om hur dessa läkemedel påverkar kvinnor utöver skydd mot graviditet.

– Kliniskt har man sedan länge uppmärksamma att kvinnor kan må dåligt på p-piller, men det har funnits väldigt lite vetenskapligt underlag. Vår studie är den största randomiserade, dubbelblinda, placebokontrollerade studien på det här området säger Angelica Lindén Hirschberg.

Ett skäl är till de vetenskapliga kunskapsluckorna är de stora kostnaderna för att genomföra kliniska studier av det här slaget, något som ofta saknas inom akademin.

– Det är fram för allt läkemedelsindustrin som har resurser till den här typen av studier, men de är inte så intresserade av att göra studier och jämföra med placebo utan vill hellre jämföra med ett annat preparat.
– Det krävs mer forskning på området för att unga kvinnor som behöver ett säkert p-medel ska kunna få bättre och mer nyanserad information om olika alternativ. På sikt kan det också bidra till att det utvecklas ännu bättre preventivmedel, säger Angelica Lindén Hirschberg.

Studien har finansierats av Jan Wallanders och Tom Hedelius stiftelse, Knut och Alice Wallenbergs stiftelse, Forte, Swiss National Science Foundation, Vetenskapsrådet, Karolinska Institutet och ALF-medel.

Lägg till ny kommentar

Regler för kommentarer på Läkemedelsvärlden.se

Kommentarerna förhandsgranskas inte. Skribenten är själv ansvarig för det hen skriver i kommentatorsfälten på www.lakemedelsvarlden.se. Läkemedelsvärldens redaktion förbehåller sig rätten att stryka hela eller delar av inlägg som inte uppfyller våra regler. Läs mer här