Viktigt protein för cellgifts-behandling funnet

Forskare har identifierat ett protein som hämmar cellgiftsbehandlingen mot akut myeloisk leukemi.

10 januari 2017, klockan 12:12
0

Nikolas Herold, forskare Karolinska Institutet. Foto: KI.

"Inom ett år kanske kliniska studier kan bli aktuella. "

Tillsammans med forskare från Science for Life Laboratories, Scilifelab, och universitetet i Heidelberg har KI-forskare nu identifierat ett viktigt protein i kampen mot akut myeloisk leukemi. Resultaten presenteras i en artikel i tidskriften Nature Medicine.

Akut myeloisk leukemi, AML, är den vanligaste formen av akut leukemi hos vuxna, och en mindre vanlig cancerform hos barn.

Femårsöverlevnaden varierar från omkring 70 procent hos barn till mindre än 20 procent hos äldre patienter. I världen får omkring 350 000 personer diagnosen varje år. Den vanligaste orsaken till att behandling misslyckas är att patienten inte svarar på cellgiftet cytarabin.

Cellgiftet cytarabin är en analog till deoxycytidin, och har använts under många år mot AML. Tillsammans med antracykliner, som är en annan form av cytostatika, utgör cytarabin stommen i all behandling för vuxna och barn med AML.

Vissa patienter har dock ingen bra effekt av läkemedlet. Orsaken till det har varit okänd. Med den nya studien, som omfattar analyser av 300 patienter, har forskarna hittat ett protein, SAMHD1, i leukemicellerna. Proteinet har visat sig ha en hämmande effekt på cellgiftet, och celler med lägre nivåer av proteinet har också svarat bättre på cytostatikan.

Forskarna har även kunnat blockera proteinet och därmed göra cellerna mer känsliga för cellgiftsbehandling.

I kohorter av patienter kunde forskarna identifiera proteinet SAMHD1 som en riskfaktor, som leder till högre risk för återfall och död både hos barn och vuxna trots cytarabinbehandling.

Nivåerna av det identifierade proteinet kan alltså indikera hur känslig en patient kommer att vara för cytostatikabehandlingen, tror forskarna. Att rikta in sig på själva proteinet borde också vara en framgångsrik väg för att optimera cytarabinbehandlingen, skriver de.

Nikolas Herold är forskare vid Karolinska Universitetssjukhuset och Karolinska Institutet, och en av förstaförfattarna till artikeln. Han hoppas att resultaten ska kunna bidra till en förbättrad behandling av den svåra cancerformen, förhoppningsvis inom en inte alltför lång tid.

– Vi ska testa strategier att blockera SAMHD1 i möss nu, berättar han. Om det fungerar som det fungerar i cellinjer, funderar vi redan på möjligheter för kliniska studier. Så inom ett år kanske kliniska studier kan bli aktuella.

Är du hoppfull?
– Som forskare ska man ju alltid vara skeptisk och kritisk. Men ja, jag hoppas mycket på detta, säger forskaren Nikolas Herold.