Typ 1-diabetes ökar i takt med välståndet

Typ 1-diabetes har ökat kraftigt på senare år och den största ökningen sker för barn under fem år. Sverige ligger nu på andra plats i världsstatistiken efter Finland. Forskningen visar att ökningen kan beror på vår förbättrade levnadsstandard som gör att barnen växer snabbare.

21 jun 2002, kl 19:53
0

Typ 1-diabetes har ökat snabbt i Europa under de senaste åren, men variationerna är stora länderna emellan. Sjukdomen är omkring tio gånger vanligare i Finland, som har flest fall, än i vissa delar av Sydeuropa. Sverige ligger också högt och kommer på andra plats. En orsak till ökningen kan vara vårt ökade välstånd. Välnärda barn växer fortare och när kroppen växer mycket behöver den mer insulin. Det gör att belastningen på kroppens betaceller ökar och attackerna mot dessa accelererar.
I Sverige finns det drygt 40 000 patienter som har typ 1-diabetes och varje år insjuknar nära 500 barn och unga vuxna. Under de senaste tio åren har typ
1-diabetes ökat med 1?2 procent per år. De flesta insjuknar i tonåren men den största ökningen sker för barn som är under 5 år.
Nya fall av typ 1-diabetes i Sverige anmäls till barndiabetesregistret i Umeå. Med hjälp av registret är det möjligt att göra befolkningsbaserade studier om vad som skiljer diabetesbarn från friska barn.
Tre huvudorsaker
Professor Gisela Dahlquist, vid institutionen för klinisk vetenskap vid Umeå universitet, har tillsammans med barnkliniker i landet byggt upp det svenska barndiabetesregistret. Hon tror att de stora skillnaderna i förekomst främst beror på olika faktorer i omgivningen.
? En viss ärftlig benägenhet är nödvändig för att få typ 1-diabetes, men den är inte tillräcklig, säger hon. Bara ett par procent av alla som har kända genetiska anlag för sjukdomen får diabetes.
Förutom ärftliga faktorer skall det till en autoimmun reaktion som innebär att man bildar antikroppar mot sina egna betaceller. Orsaken till det kan vara virus som barnet har fått av mamman redan på fosterstadiet. Gisela Dahquist och medarbetare var först i världen med att hitta ett samband mellan antikroppar mot enterovirus hos mamman under graviditeten och diabetes hos barnet.
? När barn får viruset under fosterlivet kan kroppen börja betrakta det som ?eget?. Viruset bekämpas inte och därmed kan autoimmuna reaktioner uppstå som successivt attackerar betacellerna, säger hon.
Många nya fall av typ 1-diabetes uppträder under höst- och vintermånaderna, vilket skulle kunna bero på att kylan leder till ett ökat insulinbehov. Förkylningar och andra infektioner spelar också en viss roll. Barn som får diabetes har haft totalt fler infektioner än en kontrollgrupp med friska barn. Olika belastningsfaktorer är troligen viktiga för att utlösa sjukdomen.
Korrelerar med BNP
Men när man jämförde perioder med mycket infektioner med perioder med lite infektioner korrelerade det inte fullständigt med förekomst av diabetes.
? Därför har vi kommit fram till att det måste till ytterligare belastningsfaktorer, säger Gisela Dahlquist. Alla faktorer som ger en ökad belastning på ämnesomsättningen kan bidra. De flesta som får sjukdomen insjuknar under puberteten när både flickor och pojkar växer mycket. Men snabb tillväxt är en riskfaktor även före puberteten.
Man kan se att barn med diabetes i genomsnitt har vuxit snabbare än barn utan diabetes, både före och efter födseln. Det här sambandet såg Gisela Dahlquists grupp redan för cirka 15 år sedan, och det har senare bekräftats av andra forskargrupper i världen.
Man har också sett att diabetes ökar eller minskar med ungefär samma kurvor som bruttonationalprodukten i ett land ? ett högre BNP korrelerar alltid med mer diabetes. Diabetesfrekvensen är exempelvis sex gånger högre i Finland än i Estland, trots att befolkningarna liknar varandra genetiskt. Det talar för att livsstilsfaktorer kopplade till välfärd har betydelse.
Gisela Dahlquist menar att det finns en tendens till att vi övergöder våra barn i västvärlden så att de växer för snabbt.
 ? Barn som får diabetes har kanske inte ätit mer sött, men de kan ha haft ett större generellt energiintag tidigt i livet, säger hon.
Nyligen har det publicerats forskningsresultat som visar att förstfödda barn till äldre mödrar skulle ha en betydligt större risk att få barn med diabetes. Studien är dock omdiskuterad och resultatet har senare bemötts av andra forskargrupper. Troligen är riskökningen betydligt mindre än vad som angetts.
Gisela Dahlkvist menar att andra studier antyder att moderns ålder möjligen kan ge en viss riskökning och att det kan vara en delkomponent.
? Man upptäcker fler och fler riskfaktorer och det kan vara olika faktorer hos olika individer som är betydelsefulla både för att initiera autoimmuna reaktioner som för att utlösa sjukdomen, säger hon.
Bättre behandling
Även om det inte skett några genombrott i behandling av typ 1-diabetes under de senaste decennierna så har det skett stora framsteg när det gäller den praktiska sidan av behandlingen.
? Det finns mycket bättre möjligheter idag att kunna göra behandlingen mer fysiologisk, säger Gisela Dahlquist. Med måltidsinsulin och långverkande insulin kan man anpassa insulinnivåerna så att de går upp när det ska gå upp och ner när det ska gå ner. Ett ytterligare framsteg som jag hoppas kommer snart är blodsockerstyrda insulinpumpar. 

Vi använder cookies för att ge dig den bästa upplevelsen på vår webbplats. Mer information

Dina kakinställningar för denna webbplats är satt till "tillåt kakor" för att ge dig den bästa upplevelsen. Om du fortsätter använda webbplatsen utan att ändra dina inställningar för kakor eller om du klickar "Acceptera" nedan så samtycker du till detta.

Stäng