Patientföreningen viktig för industrin

Industrins sponsring av patientföreningarna ökar. Föreningarna är viktiga för industrin både som målgrupp för läkemedlen och budbärare av ett budskap.

21 jun 2002, kl 19:55
0

Patientföreningarna blir en allt intressantare målgrupp för läkemedelsindustrin. Via föreningarna som idag samlar runt en halv miljon medlemmar når man inte bara patienter, utan också läkare, politiker, media och presumtiva patienter.
Men intresset är på intet sätt ensidigt. För många patientföreningar är också stödet från företagen en möjlighet att nå samma grupper. Företagen står för finansiering och ordnar arenan. Patientföreningen blir budbäraren.


Läkarna minskar i betydelse
? Läkarna kringgärdas allt mer i sin yrkesutövning av medicinlistor och andra restriktioner. Deras betydelse för behandlingen minskar samtidigt som patienternas ökar. Då blir de och deras föreningar också allt viktigare för industrin, konstaterar Håkan Mandahl vice VD på Läkemedelsindustriföreningen, Lif, som ganska nyligen startat tidningen Insikt som riktar sig direkt till patientföreningarna.
? Genom föreningarna når vi ju patienterna, även om vi idag inte får gå ut med reklam direkt till dem, säger Marianne Oscarsson på Glaxowellcome som stött Migränförbundet sedan det bildades i början på 90-talet, ungefär i samma veva som Imigran lanserades i Sverige.
? Även om vi inte får tala om vårt läkemedel på deras patientmöten eller konferenser, så kommer det ju ofta upp i alla fall, eftersom det ställs frågor.
För övrigt, konstaterar flera inom industrin, är det nog bara en tidsfråga innan förbudet mot direktreklamen upphävs. Idag är det ju i praktiken ordentlig naggat i kanterna. Och då blir patientföreningarna ännu intressantare.
? Tv-reklam är väldigt dyrt. Det kanske är ett bra annonsorgan för de som säljer tvättmedel. Alla tvättar ju. Men det är inte säkert att det är rätt medium för migränmediciner. Patientföreningar kan bli en nog så viktig kanal, funderar Christin Solberger också på Glaxowellcome.
? Inom MSD har vi inte arbetat så medvetet med patienföreningarna, men vi börjar inse deras potential, säger Maria Mårfält. Hon har t ex sett till att Riksföreningen Osteoporotiker, ROP, fått ekonomiska möjligheter att dra igång sin förening.
? För oss är det viktigt att diagnosen benskörhet blir känd. Det finns ju hur många patienter som helst egentligen. Det kan föreningen hjälpa oss med, säger hon.


Sjukdomens ansikte
När ett läkemedel ska lanseras dyker det allt som oftast upp inbjudningar på redaktionerna. Inte nödvändigtvis till en presskonferens om läkemedlet. Ofta är det istället i form av utbildningsseminarium.
Som när Wyeth Lederle fått Efexor godkänt för generaliserad ångest eller Pfizers Zoloft ska lanseras som det enda godkända SSRI-preparatet vid behandling av tvångssyndrom hos barn. Viktiga inslag i båda seminarierna är representanter från patientföreningarna som berättar om sjukdomen och sina erfarenheter av behandling. Seminarierna ger också resultat i såväl dags- som veckopress.
? För oss var det en möjlighet att bidra till att tvångssyndrom blir uppmärksammat, förklarar Anita Odell, sekreterare i anhörig- och patientföreningen Ananke, som deltog på Pfizers seminarium.
Speciellt för små föreningar är deltagandet i lanseringskampanjer en möjlighet att lansera sin förening.
I det ständiga mediabruset där den inte finns som inte syns i media är nyckeln till framgång att höras och synas bättre än de andra.
Hur man lyckas med det finns det utbildning i. En sådan i lobbing och mediaträning för att påverka politiker och media fick några medlemmar i Intresseföreningen för schizofreni, IFS, möjlighet att delta i nyligen. Utbildningen som var i Berlin bekostades av Lilly.
Ulrika Garstedt på Migränförbundet beskriver företagen som bra supportrar som inte bara bidrar med pengar utan också med föredragshållare, forskningsrapporter och informationsmaterial:
? De är egentligen inte så intresserade av att synas utåt.
Traditionella bidrag från företagen är bidrag till att trycka medlemsblad bidrag till lokalhyra och ett eller annat möte.
På senare tid har stödet börjat få nya former. Sedan ett år tillbaka har till
exempel branchorganisationen Lif ett samarbetsavtal med Handikappföreningarnas samarbetsorgan, HSO, i Skåne. Lif har bland annat hjälpt dem med att starta en hemsida och utbildning om lagstiftningen på sjukvårds- och läkemedelsområdet.


Missnöje ett skäl
Ursprunget till samarbetet är det missnöje och misstroende HSO känt gentemot landstingspolitikerna säger Lars Gustavsson som arbetar på HSO i Skåne.
Håkan Mandahl på Lif talar om vikten av välinformerade och kunniga patienter som kan hävda sin rätt i såväl vårdpolitiska som mer konkret behandlingsmässiga sammanhang.
? Risken för ?second best treatment?, det vill säga billigare men inte lika bra behandling är stor nu när landstingen ska få det totala ansvaret hävdar han.  Nyligen har till exempel HSO i Skåne, med stöd från Lif anordnat en konferens om beställarmodellen inom hälso- och sjukvården. Inbjudna till den kostnadsfria konferensen, var skånska politiker och företrädare för HSO Skånes medlemsorganisationer.
? Vi som brukare är också oroliga för att landstingen om de får det fulla kostnadsansvaret kommer att undvika dyra behandlingar. I det sammanhanget kan industrin och vi ha samma intressen, även om vi har olika utgångspunkter för oron, säger Lars Gustavsson.
I argumentationen gentemot politikerna är det viktigt att visa på hälsoekonomiska vinster med en kanske dyrare behandling. Tillsammans med Lif har till exempel Astma och allergiförbundet gett ut en skrift som visar på en mycket stark korrelation mellan konsumtionen av inhalerade steroider och minskningen av antalet vårddagar. Skriften utmynnar i krav på nationella riktlinjer för vård och behandling av astma. Och när reumatikerförbundet anordnar hälsoekonomiska seminarier som tydliggör samhällets vinster med en bra reumatikervård sponsrar företag.
Den här typen av gemensamma vårdpolitiska krav och utredningar är något som vi kommer att få se mer av framöver tror såväl Håkan Mandahl som Lars Gustavsson.
Patientföreningar som upprättar policydokument för samarbetet med sponsorer är också något som kommer.
Reumatikerförbundet som med sina
57 000 medlemmar är den största enskilda handikapporganisationen var först ute med ett sådant. Ett enligt Lars Hansson, utvecklingsansvarig på förbundet, mycket medvetet beslut, taget efter många och långa diskussioner.
? Vi har av traditon haft ett bra samarbete med specialister som reumatologerna  och kontakterna med politiker och riksdag fungerar också bra. Däremot har vi haft svårare att nå utbildningssidan och allmänmedicinarna. Genom att samarbeta med företagen som ju av tradition står för en stor del av läkarnas fortbildning har vi fått den möjligheten. Eftersom vi vet att tidig diagnos leder till bättre behandling är det viktigt för oss att hjälpa till med kompetensutvecklingen.
Till exempel har man ett projekt med Searle där reumatiker utbildar medicinstuderande i tidiga tecken på reumatiska sjukdomar.
Även om Lars Hansson anser att det främst finns vinster med företagssponsringen så har den förstås sina begränsningar:
? Att arbeta för att våra medlemmar ska få bästa möjliga effektiva behandling innebär ju också att vi känner oro inför vad de många livslånga läkemedelsbehandlingarna innebär.
Därför vill förbundet att det snabbt kommer igång studier om de nya medicinernas långtidseffekter, något företagen ställt sig kallsinniga till. Så där hoppas förbundet istället på stöd från statsmakterna.


Nymoralism att vara emot
Att inte låta sig sponsras karakteriserar Berndt Nilsson, ordförande i HSO, riks som nymoralism.
? Visst har läkemedelsföretagen abnormt höga marknadsföringskostnader, tre-fyra miljarder om året i Sverige, varav man kallar en del utbildning och information. Men om vi inom patientrörelsen inte tog emot och använde en del av det till sådant som vi tycker är seriöst och viktigt, så inte skulle priset på läkemedel minska för det. Då skulle pengarna gå på marknadsföringskontot i något annat land istället.
Berndt Nilsson nämner en informationsfilm om erektionsstörningar som tre patientorganisationer producerat tillsammans med Pfizer. Viagra nämns inte vid namn i filmen, utan man berättar om möjligheter till behandling.
? Och eftersom landsting och stat har allt mindre pengar är det självklart att vi söker oss andra finansiärer. Krasst men sant.
Eller som Ulrika Garstedt på Migränförbundet säger:
? Jag är väl egentligen inte direkt för den här sponsringen. Men å andra sidan är väl läkarna i så fall lika köpta som vi… 

Vi använder cookies för att ge dig den bästa upplevelsen på vår webbplats. Mer information

Dina kakinställningar för denna webbplats är satt till "tillåt kakor" för att ge dig den bästa upplevelsen. Om du fortsätter använda webbplatsen utan att ändra dina inställningar för kakor eller om du klickar "Acceptera" nedan så samtycker du till detta.

Stäng