Forskning ger diabetiker nytt hopp – förebyggande eller botande behandling i sikte

Ny kunskap kan ge förbättrade behandlingsmetoder och på sikt ett vaccin mot typ 1-diabetes. I takt med att de genetiska kunskaperna för typ 2-diabetes ökar får de förebyggande effekterna en helt annan effekt än idag.

21 jun 2002, kl 19:48
0

Trots att det inte har skett några stora kliniska genombrott i behandlingen av diabetes på många år, har grundforskningen lett till betydligt ökad kunskap om sjukdomens orsaker. Hoppet om att kunna ta fram ett vaccin eller annan förebyggande behandling mot typ 1-diabetes har därför ökat. Möjligheterna att ?screena? fram genetiskt sårbara individer även för typ 2-diabetes gör att förebyggande insatser kommer att få en helt annan effekt än idag.
I USA är ökningen av typ-2 diabetes ännu mer alarmerande än här. Den amerikanska kongressen har därför tillsatt en expertgrupp vars rapport ska vara utgångspunkt för nya forskningsanslag. De områden som experterna lyfter är bland annat genetiska orsaker till sjukdomen, autoimmunitet och betaceller, cellsignaler och cellreglering samt fetma.
För typ 1-diabetes pekar man på två aktuella områden, immunterapi för att förhindra sjudomen och cellötransplantation för att bota den.
Den genetiska
kunskapen ökar
Ett omfattande arbete har lagts ned på att kartlägga de genetiska faktorer som påverkar utvecklingen av typ 1-diabetes. Den viktigaste genetiska faktorn är HLA på kromosom 6.
Sedan försöker man hitta peptider som styrs av molkyler från de intressanta generna på HLA. Peptiderna testas sedan på transgena möss för att selektera fram peptider som kan kopplas till diabetes. Dessa testas sedan på patienter med typ
1-diabetes för att se om de har T-lymfocyter som känner igen peptiderna. Tanken är att dessa ska kunna användas i försök att förebygga eller dämpa sjukdomsförloppet vid typ 1-diabetes.
Genetiken vid typ 2-diabetes är inte lika väl kartlag som för typ 1-diabetes och de inblandade genotyperna verkar vara fler och mer sammansatta.
I slutet av september rapporterade forskare i Chicago, USA en ny genetisk avvikelse som kan ha betydelse för typ 2-diabetes. Den upptäckta genen styr ett protein kallat calpain-10. Genen kommer från en klass som inte har kopplats till diabetes tidigare och som därför kan ge nya infallsvinklar till sjukdomens orsaker.
Kliniska studier
med svenskt vaccin
Läkemedelsverket har nyligen beviljat bioteknikföretaget Diamyd Medical AB:s ansökan om att genomföra kliniska fas II-studier med diabetesvaccinet Diamyd. Studierna ska göras på patienter med så kallad LADA eller typ 1,5 diabetes. De som har den typen av diabetes är speciella genom att de har en autoimmun reaktion som vid typ 1-diabetes samt att de med stor sannolikhet kommer att utveckla typ 1-diabetes inom en viss tid.
Den nu beviljade studien ska ta reda på om utvecklingen av insulinberoende diabetes hos dessa patienter kan förhindras. Studien kommer att pågå i ungefär ett år och ledas av professor Carl-David Agardh, chef för endokrinologiska kliniken vid Universitetssjukhuset i Malmö.
Om man hittar ett fungerande vaccin kommer det att leda till frågeställningar om man ska behandla friska personer med insulin. Kommer det i så fall att leda till att den autoimmuna reaktionen dämpas eller att återstående betaceller får vila? Frågorna är många och fortfarande är man bättre på att identifiera riskindivider än att kunna förebygga sjukdomen. 
Sulfatid kandidat för vaccin
En fettmolekyl som heter sulfatid spelar en viktig roll vid uppkomsten av både typ 1- och typ 2-diabetes. Bakom upptäckten av sambandet med diabetes står professor Pam Fredman vid institutionen för neurokemi vid Göteborgs universitet och diabetologen Karsten Buschard i Köpenhamn.
Sulfatid är en sockerförsedd fettmolekyl som bildas i de insulinproducerande betacellerna i bukspottkörteln och molekylen kommer ut på cellernas yta i samband med att insulinet frisätts. Man har också sett att sulfatidmolekylens struktur har förändrats hos patienter med åldersdiabetes.
Pam Fredmans forskning visar att det är möjligt att screena stora populationer och hitta individer som är på väg att drabbas av typ 1-diabetes. Med ett vaccin som innehåller sulfatid hoppas forskarna att kroppen ska kunna vänja sig vid ämnet. Därmed skulle immunförsvarets aktivitet mot dessa celler kunna dämpas. Pam Freedman försöker nu intressera läkemedelsindustrin för forskningen.
Fetma och typ 2-diabetes
Forskare har hittat nya bevis för att insulinreceptorer i hjärnan hos möss är involverade i reglering av aptit och vikt. I en studie vid Joslin Diabetes Center i Boston blockerade man effekten av insulin i hjärnan vilket gjorde att mössen åt mer, gick upp i vikt, och utvecklade insulinresistens i hela kroppen. Studien bekräftar tidigare forskning som visat att insulinreceptorer i hjärnan hjälper till att kontrollera födointag och kroppsvikt.
Huruvida insulinresistens i hjärnan leder till fetma eller är ett resultat av det är fortfarande oklart, menar forskarna. Mössen hade också förhöjda nivåer av ?fetmahormonet? leptin. En slutsats i studien är  därför att insulinresitens och leptinresistens samverkar vid fetma och diabetes.
Kan kroppen bilda
eget insulin?
Identifieringen av en av de gener som är viktiga för bukspottkörtelns utveckling i början av fosterutvecklingen kan i framtiden bli viktig för diabetesbehandling. Bukspottkörteln består huvudsakligen av två typer av celler, de exokrina som producerar matspjälkande enzym och de endokrina som bildar och utsöndrar hormoner som exempelvis insulin.
I en uppmärksammad artikel i Nature hösten 1999 beskrev Helena Edlund och hennes medarbetare vid Umeå universitet vilken molekylär mekanism som avgör om cellerna i bukspottkörteln ska få en hormonproducerande eller matspjälkande uppgift. Hon menar att en hoppfull möjlighet är att odla diabetikerns egna stamceller och göra en kroppsegen transplantation för att sedan få dem att bilda betaceller.
Den kliniska användningen ligger dock långt fram i tiden, menar Helena Edlund. Just nu håller hon på att undersöka möjligheten att patentera en signal som styr betacellernas funktion.
Immunsuppressiva medel
Tidigare har flera studier med immunsuppressiva behandlingar visat en viss effekt när det gäller att förbättra symtom vid typ 1-diabetes, men det har inte visat effekt på längre sikt. I djurstudier har man däremot fått starka bevis på att immunsuppression kan förhindra och till och med få sjukdomen att gå tillbaka.
Nu har forskare vid Columbia-universitetet i New York gjort en fas I/II-studie med ett nytt immunsuppressivt läkemedel (hOKT3gamma1(Ala-Ala)) på patienter med nyligen diagnostiserad typ 1-diabetes i åldern 8 till 35 år. Målet är att förhindra förlust av insulin sekretion som kan uppträda under de första två åren efter diagnos. Till skillnad från tidigare immunsuppressiva medel har det nya läkemedlet inte samma allvarliga biverkningar.
Enklare diagnosmetoder möjliggör immunisering
Typ1-diabetes beror på ett fel i kroppens sjukdomsbekämpande immunsystem som resulterar i att de insulinproducerande cellerna förstörs. I början av 1980-talet upptäckte forskare markörer för så kallad pre-diabetes i blodet. Dessa antikroppar kan ses upp till åtta år innan en individ utvecklar kliniska symtom på diabetes. Forskare vid Joslin Diabetes Center i Boston, i USA, började testa insulininjektioner som ett sätt att förhindra eller fördröja utvecklingen av diabetes hos de som har förstadier till sjukdomen. Dessa hade identifierats genom screening av släktingar till personer med diabetes.
Studierna visade att små dagliga doser av injicerat insulin till personerna med stor risk att utveckla typ 1-diabetes kan fördröja sjukdomen i upp till åtta år. En studie startade i början av 1990-talet på 15 unga individer med hög risk för typ 1-diabetes. Den visar att ingen av de som fick dagliga insulininjektioner hade utvecklat sjukdomen. En del hade följts i nästan åtta år.
Forskarna menar att en fördröjning av sjukdomen med bara ett par år medför stora vinster. Det ger inte bara en ung person mer sjukdomsfri tid, utan det medför också att barnet blir mer psykosocialt mogen att klara av behandlingen. En fördröjning kan också bidra till att minska komplikationerna.
Med hopp om att kunna fördröja sjukdomen intensifieras ansträngningarna att ta fram enklare och snabbare diagnosmetoder. 85 procent av nyligen diagnosticerade typ 1-patienter har ingen familjär historia av sjukdomen. Forskare vid Joslin Diabetes Center och andra institutioner arbetar på att ta fram ett test som med hjälp av ett enkelt blodprov kan upptäcka de som löper risk att utveckla typ 1-diabetes och andra autoimmuna sjukdomar. 


 

Vi använder cookies för att ge dig den bästa upplevelsen på vår webbplats. Mer information

Dina kakinställningar för denna webbplats är satt till "tillåt kakor" för att ge dig den bästa upplevelsen. Om du fortsätter använda webbplatsen utan att ändra dina inställningar för kakor eller om du klickar "Acceptera" nedan så samtycker du till detta.

Stäng