Svälj kapseln med gröna änden först

Vi reagerar oftast helt omedvetet på de färger som har symbolisk betydelse i vår vardagsvärld. Vi stannar vid rött ljus, kör vid grönt, ser om någon har sorg eller är på väg till sin vigsel ? svart och vitt betyder helt olika saker. Symboler är saker och ting som står för något utöver det de […]

24 feb 2005, kl 13:54
0

Vi reagerar oftast helt omedvetet på de färger som har symbolisk betydelse i vår vardagsvärld. Vi stannar vid rött ljus, kör vid grönt, ser om någon har sorg eller är på väg till sin vigsel ? svart och vitt betyder helt olika saker. Symboler är saker och ting som står för något utöver det de är. Vi tänker oss ett rött hjärta och genast tänker vi på kärlek. På samma omedelbara och starka sätt kan en kapsel som är orange eller gul få en lankes att reagera gynnsamt vid en förkylning.

Betydelsen av tabletternas utseende har studerats av medicinska antropologer i flera decennier. Under mina egna studier i Sri Lanka på 1980- och 90- talen var en av de starkaste upplevelserna att såväl läkarna som patienterna betraktade färgen som en avgörande faktor i läkemedlens speciella funktion och effekt. Läkarna som var utbildade inom västerländsk medicin var kulturellt präglade av den ayurvediska ideologin vid behandling, läkande och bot.

Det som blev uppenbart i denna studie var dessutom att kulturpåverkad färgsymbolik genomsyrat även producenternas strategi vid framställning av kapslar och tabletter. Det innebar bland annat att patienter som fick tre eller fyra olika preparat i en pappersstrut vid besök på vårdenheten för det mesta lyckades ta rätt medicin vid rätt tillfälle. De hade ett sätt att tolka färg och effekt som tillfredsställdes av tillverkaren och förskrivaren. Patienterna tycktes alltid få minst tre olika läkemedel därför att medicinerna sinsemellan ansågs balansera varandra. Balans, ekvilibrium, var den viktigaste målsättningen vid sjukdom.
Eftersom det ayurvediska balanstänkandet bygger på att kvaliteter som värme och kyla, torrhet och fukt ska balansera varandra i allt från vardagsliv, kost och mediciner användes en varm färg på medicinerna till en kall sjukdom och tvärtom. Människor som sökte sig till läkaren berättade om hur de varit ute i regnet utan huvudbonad och hur det givit dem en kall sjukdom. Ibland var orsaken till sjukdomen att de ätit för mycket av ett varmt födoämne och därför utvecklat en feber.

Antibiotikapreparat var alltid i varma färger, orange, rött eller gult, eftersom infektioner anses uppstå av kyla och därför ska balanseras av mediciner och födoämnen med varma kvaliteter. Placeboeffekten vid sådan medicinering är med säkerhet större än om man skulle tvingas ta en kall medicin i blå eller vit färg mot ett kallt tillstånd.

En studie som ställer frågor om symbolvärdet i medicinernas utseende genomfördes bland medicinstudenter i USA där man ville studera hur de reagerade på färg och effekten av ett lugnande eller ett stimulerande läkemedel. Studenterna fick var sitt paket med antingen röda eller blå farmakologiskt icke verksamma tabletter. Några timmar senare fick studenterna svara på frågor i en enkät där de beskrev att de röda tabletterna upplevdes ge stimulans medan de blå upplevdes lugnande, sövande. Det blev också uppenbart att de uppfattade att två tabletter hade större effekt än en tablett.

Studenternas svar har både att göra med tilliten till forskningsledarna och till den meningsskapande ingrediensen där färgsymbolik finns med. I deras värld var röd färg förknippad med ?het?, ?uppåt? och ?fara?, medan blå var lugnande, ?cool?, nere, och att två är bättre än en motsvarar också ett västerländskt tänkande.

Medicinantropologen Cecil Helman berättar i sin bok Kroppens myter (1991) om en situation där färgsymboliken har stor betydelse. En kvinna som regelbundet får förskrivet ett lugnande läkemedel, en kapsel som är till hälften svart och till hälften grön, berättar vid ett besök hos sin läkare att hon brukar ta sin kapsel vid läggdags och svälja den med den gröna änden först. Detta har alltid fungerat bra. Hon känner sig utvilad och har sovit gott hela natten. Men kvällen innan besöket hos läkaren hade hon svalt kapseln med den svarta änden först och det resulterade i att hon låg sömnlös och mådde dåligt. Hennes symtom var ganska våldsamma, nerverna krånglade och hon fick panik och hjärtklappning.

Man kan försiktigt undra hur dessa starka effekter av färgsymbolik skulle kunna användas i positivt syfte inom skolmedicinen.

Vi använder cookies för att ge dig den bästa upplevelsen på vår webbplats. Mer information

Dina kakinställningar för denna webbplats är satt till "tillåt kakor" för att ge dig den bästa upplevelsen. Om du fortsätter använda webbplatsen utan att ändra dina inställningar för kakor eller om du klickar "Acceptera" nedan så samtycker du till detta.

Stäng