Lunds universitet har fått ett EU-bidrag på 90 miljoner kronor till en ny internationell forskarskola, ett doktorandprogram inom regenerativ medicin och avancerade terapiläkemedel, ATMP. Programmet bär namnet Ramp-up, en förkortning av ”Regenerative medicine and advanced therapy medicinal products – united for PhD excellence”.
För den som eventuellt inte omedelbart kommer ihåg det, handlar regenerativ medicin om att ersätta skadad eller förlorad vävnad med nya celler som tillverkas från stamceller. Och ATMP är ett samlingsnamn för cell- och genterapier, behandlingar som ges vid ett enda tillfälle och kan bota eller motverka svåra sjukdomar.
Efterföljare till nationell forskarskola
Det nya internationella programmet blir Lunds andra forskarskola om ATMP eftersom universitetet redan koordinerar ett nationellt doktorandprogram på detta område. Det nationella startade, som Läkemedelsvärlden då rapporterade, bland annat med förhoppningen att Sverige ska få en mer ledande roll inom ATMP-utvecklingen.
Nu kommer den förhoppningen närmare att bli verklighet. Detta genom att även universitetets ansökan om det nya internationella doktorandprogrammet klarat en sträng granskning inom EU-programmet Marie Sklodowska-Curie-åtgärder, MSCA. Det här innebär att EU-kommissionen går in och medfinansierar programmet.
Lång process med förberedelser
Ramp-up-programmet startar hösten 2026. Dess föreståndare heter Mattias Magnusson och är docent och forskargruppledare vid Stamcellscentrum. Han ställer upp på en Zoomintervju med Läkemedelsvärlden tillsammans med kollegan Johan Flygare, universitetslektor och forskargruppsledare som är föreståndare för den nationella forskarskolan och rådgivare för Ramp-up-satsningen.
Båda är entusiastiska över det stora intresse som de möter för sitt arbete för ökad kunskap om ATMP och breddad kompetens bland ATMP-forskare.
– Det är vind i seglen, säger Johan Flygare.
Lunds stamcellscentrum har arbetat med förberedelserna för EU-ansökan om Ramp-up i ett par år. Stamcellscentrets grant manager (ansvarig för arbete med medelstilldelningar) Marie Jönsson berättar i ett pressmeddelande om en lång process i ”positiv anda”. Ansökningsdokumentet var 240 sidor långt.
Ett konsortium för ATMP-utbildning
Under denna process har Lund knutit till sig tre akademiska samarbetspartners i progammet: Leiden university medical center i Nederländerna, Danmarks tekniske universitet och Hannover medical school i Tyskland.
Dessutom medverkar 27 företag, Region Skåne, Skånes universitetssjukhus samt regulatoriska myndigheter som samarbetspartners.
– Vi har byggt ett konsortium för utbildning inom ATMP, säger Ramp-ups föreståndare Mattias Magnusson.
Vill vara verklighetsnära
Inom programmet kommer 55 doktorander, varav 25 vid Lunds universitet, att få en utbildning som har det övergripande målet att förkorta vägen mellan grundforskning och färdiga ATMP-läkemedel.
– Det är förvånansvärt få forskare på detta område som har den kompetens som krävs för att driva idéerna hela vägen till en godkänd behandling, säger Johan Flygare.
Mattias Magnusson fyller i:
– Vi vill ge våra doktorander just sådan kompetens och därför är programmet multidisciplinärt och har mycket fokus på kontakt med verkligheten. Bland annat kommer vi att ta in föreläsare från framstående företag och erbjuda praktikmöjligheter inom industrin.
Räknar med många ansökningar
Att programmet är multidisciplinärt innebär att det inte bara vänder sig till medicinska doktorander utan även till bland andra teknologer, jurister och hälsoekonomer.
Forskningsledare med förslag på doktorandprojekt ansöker om att få vara med. När programledningen valt ut de projekt som ska ingå får doktoranderna ansöka till de projekt som intresserar dem. Mattias Magnusson och Johan Flygare räknar med att få in över tusen ansökningar.
Reglerna i EU-programmet kräver att doktoranderna söker till projekt i andra länder än hemlandet. Så svenska doktorander får söka sig till lärosätena i Danmark, Nederländerna eller Tyskland och doktoranderna i Lund kommer att komma från andra länder än Sverige.
Vill få ned priserna på ATMP
Ramp-up ska ge doktoranderna möjlighet att arbeta med sina forskningsprojekt samtidigt som de ingår i ett multidisciplinärt nätverk och får tillgång till en rad olika specialkurser, föreläsningar och andra aktiviteter.
Tanken är att nätverks- och kunskapsbyggandet ska fostra ATMP-forskare med förståelse för vad som krävs om morgondagens ATMP ska uppfattas som prisvärda av samhället. I dag kan en behandling med någon av de hittills godkända genterapierna kosta tiotals miljoner kronor.
– För att ATMP ska få ett bredare genomslag måste priserna ned. Man behöver bland annat tidigt förbereda för en tillverkning som går att skala upp och som är kostnadseffektiv, säger Mattias Magnusson.
– Samtidigt måste beslutsfattarna förstå att man kan spara jättemycket pengar i det långa loppet på engångsbehandlingar som kan bota svåra sjukdomar. Det är en balansgång.
Andra året för nationella satsningen
Samtidigt som den internationella ATMP-forskarskolan nu ligger i startgroparna går det nationella doktorandprogrammet om ATMP under Johan Flygares ledning in på sitt andra år. I detta projekt samarbetar Lunds universitet med Karolinska institutet och universiteten i Göteborg, Umeå och Uppsala.
De första 15 doktoranderna började i den fyraåriga forskarskolan höstterminen 2024. Och hösten 2025 börjar en ny, ungefär lika stor doktorandgrupp.
– Man märker att det betyder mycket för studenterna att vara med i ett nationellt nätverk i stället för att kanske vara ensam inom området på sitt lärosäte. Det är extremt lärorikt och motiverande, säger Johan Flygare.
Letar pengar
För närvarande är dock framtiden oviss för den nationella forskarskolan. Delfinansieringen från Vetenskapsrådet räcker bara till två doktorandkullar så efter 2025 är finansieringen oklar.
Johan Flygare berättar att diskussioner pågår mellan lärosätena för att hitta ett sätt att driva satsningen vidare.
– Vi letar pengar. På något sätt måste vi lösa det för behovet och intresset är så stort.
