Annons

Sprutor kan stoppa svår ögonsjukdom

Läkemedel som injiceras direkt in i ögat kan rädda synen hos en patientgrupp som tidigare blev allvarligt synskadad. Det första läkemedlen är godkända och ytterligare ett testas just nu i kliniska studier.

21 feb 2007, kl 16:49
0

Annons

Björn Steen siktar mot en punkt 3,5 millimeter från hornhinnans kant. Sprutan är laddad med en angiogeneshämmare som bromsar förstörelse av gula fläcken, makuladegeneration.
? Just där finns inget i ögat som man kan skada, säger Björn Steen och trycker in dosen.
Han är överläkare och specialist på näthinnekirurgi vid S:t Eriks ögonsjukhus i Stockholm, som deltagit i kliniska försök av nyligen godkända ranibizumab (Lucentis).
Ranibizumab är den första behandlingen som hos en betydande andel av patienterna ger en synförbättring. Det skriver Läkemedelsverket i sin nyutkomna värdering. Läkemedlet är därför ett mycket värdefullt tillskott för behandling av neovaskulär åldersrelaterad makuladegeneration, anser myndigheten.
Åldersrelaterad makuladegeneration, AMD, förekommer i två former. Våt AMD är den allvarligaste och beror på en sjuklig kärlnybildning i ögat. Genom att injicera en substans som binder till den vaskulära endoteltillväxtfaktorn VEGF ser man till att de nya kärlen inte bildas.
? Mängden är liten, bara 0,05?0,09 milliliter beroende på vilken av substanserna man använder. Därför ger injektionen bara ett marginellt och kortvarigt ökat tryck i ögat, säger Björn Steen.


Vid S:t Eriks ögonsjukhus har man också startat en klinisk prövning av små doser bevacizumab (Avastin) som verkar på samma sätt.
? Det är lite segare bara, som glukos, säger Björn Steen.
Bevacizumab är ett sedan tidigare registrerat läkemedel mot framför allt metastaserad koloncancer. Det används redan utomlands utanför indikationen, mot just våt AMD.
? Jämfört med den dos som vi testar, ges Avastin i hästdoser mot cancer, och där har man inte sett några allvarliga biverkningar, säger Björn Steen.
Förra året godkändes det första läkemedlet mot våt AMD i Sverige, pegaptinid (Macugen) som tillverkas av Pfizer. Tidigare har man inte haft något att erbjuda de flesta patienter med den formen av sjukdomen.
? Konventionell laserbehandling kan fungera alldeles utmärkt, men det kräver noggrann diagnostik eftersom det bara hjälper mot vissa typer av våt makuladegeneration, säger Björn Steen.


De nya injektionsläkemedlen fungerar däremot på alla typer av våt AMD.
? Tidigare var findiagnostiken väldigt viktig för att patienterna skulle få rätt behandling, säger Björn Steen.
Bevacizumab, som nu börjat användas i svensk ögonsjukvård,  injiceras var sjätte vecka och kostar drygt 6 000 kronor per dos.
I USA där ranibizumab (Lucentis) godkändes i juli förra året, kostar det över 2 000 dollar per injektion. I Sverige ligger priset just nu på 10 500 kronor och behandlingen behöver upprepas en gång per månad.
Hur länge patienterna måste behandlas med läkemedlen för att upprätthålla effekten vet man inte idag.
?  Sjukdomen läker inte ut av behandlingen. I princip kan man bara räkna med att den hålls tillbaka så länge patienten får injektioner, men förhoppningen är ju att nybildningen av blodkärl ska upphöra efter en tid, säger Björn Steen.


Många patienter som behandlats med ranibizumab och bevacizumab har fått synförbättringar medan pegaptanib hittills bara kunnat bromsa sjukdomen.
? Men den skillnaden kan bero på att det ingick patienter i Macugen-studien som egentligen inte var behandlingsbara, Det är möjligt att Macugen är lika effektivt som Lucentis om sjukdomen inte är så långt gången, säger Björn Steen.
Fördelen med att injicera läkemedlet är att man inte påverkar något annat i ögat. Nackdelen är infektionsrisken.
? Utomlands har det förekommit en del allvarliga infektioner inne i ögat men här på S:t Erik kör vi strikt sterilt.
Forskning pågår för att få fram andra sätt att administrera de nya anti-VEGF-medlen. Att ge dem via hornhinnan eller som depåpreparat är två möjligheter.
? Det elegantaste vore om man kunde få till en ögondroppe, säger Björn Steen.