Spiriva förbättrar symtom men bromsar inte KOL

Tillägg med Spiriva vid lungsjukdomen KOL kan ge bättre livskvalitet och eventuellt förlängd överlevnad. Däremot hejdas inte försämringen av lungkapaciteten. Det visar en 4-årig studie av närmare 6000 patienter som presenteras i veckans nummer av New England Journal of Medicine.

9 okt 2008, kl 12:12
0

Spiriva, tiotropium, är ett antikolinergikum som kan ges som tillägg till gängse KOL-behandling för att ge långverkande vidgning av luftrören. Det är sedan tidigare känt att läkemedlet ger ökad livskvalitet och färre akuta försämringar. Men nu ville forskarna undersöka långtidseffekter och då också ett av de avgörande måtten vid KOL ? i vilken grad läkemedlet kunde bromsa den successiva försämringen av lungkapaciteten mätt i FEV1. FEV1 är den volym luft en person kan andas ut på en sekund efter en maximal inandning. Det finns hittills ingen behandling förutom att få patienten att sluta röka som kunnat påverka det här måttet.
Uplift-studien är en av de största KOL-studier som genomförts, och forskare har följt 5993 patienter från 37 länder under fyra år. Hälften av patienterna fick Spiriva som tillägg, och hälften fick placebo.

Resultatet visar att Spiriva inte kunde hejda försämringen av lungkapaciteten bättre än placebo. Däremot gav behandlingen positiva effekter av andra slag, som förbättrad livskvalitet och förlängd överlevnad ? 16 procent lägre mortalitet för dem som fick Spiriva jämfört med kontrollgruppen. Men den statistiska signifikansen för mortalitetssänkningen var inte optimal, p=0.016. En nackdel med studien är också att antalet patienter som avbröt studien i förtid var högt, 40 procent.

John J Reilly från University of Pittsburgh kommenterar studien på ledarplats i NEJM. Han konstaterar att den kliniska slutsatsen är att Spiriva inte ska förskrivas med målet att påverka sjukdomsförloppet, utan snarare för att minska symtom. Ser man det istället ur forskarens synvinkel argumenterar han för att man skulle behöva dela upp KOL-patienterna i mer homogena subgrupper för att få en bättre bild av vilka som bäst blir hjälpta av behandling. Hur uppdelningen skulle gå till återstår att fundera ut, men det är i alla fall tydligt att man behöver något mer än bara måttet FEV1, anser han.

Vi använder cookies för att ge dig den bästa upplevelsen på vår webbplats. Mer information

Dina kakinställningar för denna webbplats är satt till "tillåt kakor" för att ge dig den bästa upplevelsen. Om du fortsätter använda webbplatsen utan att ändra dina inställningar för kakor eller om du klickar "Acceptera" nedan så samtycker du till detta.

Stäng