Sju förslag för att minska risken för zoonoser
Foto: Istock

Sju förslag för att minska risken för zoonoser

Jordbruksverket och SVA föreslår förbättringar för att förebygga smittor mellan djur och människor.

4 mar 2022, kl 08:31
0

Hur coronaviruset sars-cov-2 uppkom är ännu inte klarlagt, men då många av de första kända fallen kopplades till en matmarknad i den kinesiska staden Wuhan har den setts som en potentiell källa. Enligt en artikel i tidskriften Nature har tre studier nyligen undersökt hur pandemin startade. Två av dem spårar utbrottet tillbaka till matmarknaden och den tredje visar att viruset överfördes från djur till människa minst två gånger i november eller december 2019. Även denna studie föreslår att detta möjligen kan ha skett från djur på matmarknaden.

Coronapandemin har således satt ljuset på den risk för spridning av nya farliga infektioner som kan ske mellan djur och människor, så kallade zoonoser.

Detta märktes inte minst i en senare del under pandemin då viruset började att spridas inom och mellan minkbesättningar i flera länder, däribland Sverige. Troligen smittades minkarna ursprungligen av människor, och det är inte bevisat att smittan också har gått åt andra hållet, alltså från mink till människa. Men det visar ändå på de risker som finns för detta.

Minska risken för zoonoser

Med utgångspunkt i smittspridningen bland minkar fick Jordbruksverket och Statens veterinärmedicinska anstalt, SVA, i januari 2021 ett regeringsuppdrag att granska svensk djurhållning med syfte att minska risken för zoonoser.

Uppdraget är nu klart och i en rapport föreslår de två myndigheterna vilka förändringar som behövs för att förbättra smittskyddet inom djurhållningen i Sverige.

Myndigheterna konstaterar att Sverige generellt har ett mycket gott djurhälsoläge och många välfungerande smittskyddstrukturer. Medan många zoonotiska smittor är vanliga i andra länder är de ovanliga eller finns inte alls i Sverige. De framhåller också att det är mycket osannolikt att en ny zoonotisk smitta uppstår i Sverige. Det beror bland annat på att det ofta är relativt små besättningar jämfört med många andra länder, och att det ofta är glest mellan dem.

Djurhållning medför dock alltid en risk för spridning av zoonoser, och utbrott av allvarliga djursjukdomar, inklusive zoonoser, sker även i Sverige. Det är spridningen av coronaviruset i minkbesättningar ett exempel på. Förändrade förutsättningar innebär utmaningar i att upprätthålla ett bra smittläge i landet och därför finns det behov av ytterligare åtgärder, enligt rapporten.

Sju åtgärder

Jordbruksverket och SVA föreslår sju åtgärder för att stärka smittskyddet inom svensk djurhållning.

Det handlar bland annat om att förstärka den offentliga kontrollen av djurhälsa och smittskydd, att se över myndigheters ansvarsområden i smittskyddsarbetet samt att se till att djurhållare som bedriver kommersiell verksamhet ska ha smittskyddsplaner för att förebygga smitta.

Det finns också förslag på att införa en obligatorisk förprövning utifrån smittskyddaspekter när djurstallar byggs, eller byggs om. Djurhållare ska också se till att alla som arbetar i djurhållningen förstår smittskyddsreglerna och man bör även utveckla förutsättningar så att myndigheter kan dela data i smittskyddsarbetet i gemensamma system, föreslår myndigheterna.

Förslagen omfattar alla typer av djur som hålls i Sverige. Enligt Jordbruksverket och SVA:s bedömning är det tre av förslagen som kan få ekonomiska konsekvenser för djurhållare. De uppskattar också att genomförandet av åtgärderna kan medföra en kostnad på omkring 30 till 40 miljoner kronor för staten.

Ändrar inte regler om djurtäthet

När det gällde spridningen av coronaviruset i svensk minkhållning hade Sverige en tid att förbereda sig på att viruset skulle kunna orsaka sjukdom, eftersom en sådan spridning redan hade skett i andra länder. I Danmark beslutades till exempel att alla landets 15 miljoner minkar skulle avlivas, ett beslut som senare visade sig sakna laglig grund.

I Sverige togs inget beslut om avlivning, bland annat på grund Sverige hade färre antal minkar än Danmark. Däremot förbjöd Jordbruksverket uppfödning av minkar i landet under hela 2021. Även under 2022 gäller vissa restriktioner för minkhållning.

Som en del i regeringsuppdraget har myndigheterna även tittat på om det finns skäl att ändra reglerna för hur tätt minkar får hållas. Dock kommer de fram till att det saknas vetenskaplig forskning och beprövad erfarenhet som ger underlag för att ändra reglerna för djurtätheten utifrån ett smittskyddsperspektiv.

Vi använder cookies för att ge dig den bästa upplevelsen på vår webbplats. Mer information

Dina kakinställningar för denna webbplats är satt till "tillåt kakor" för att ge dig den bästa upplevelsen. Om du fortsätter använda webbplatsen utan att ändra dina inställningar för kakor eller om du klickar "Acceptera" nedan så samtycker du till detta.

Stäng