Annons

Simvastatin sänkte risken för stroke

Den uppmärksammade 4S-studien publicerades 1994 och var ett starkt stöd för uppfattningen att sänkt kolesterolhalt i blodet avsevärt sänker risken för hjärtpatienter att dö i förtid. Studien behandlade terapi med simvastatin på 4 444 kvinnor och män med genomgången hjärtinfarkt eller med stabil angina pectoris. Deras totalkolesterolvärden var före studiens start 5,5?8,0 mmol/L. Försökspersonerna var […]

18 jul 2002, kl 23:30
0

Annons

Den uppmärksammade 4S-studien publicerades 1994 och var ett starkt stöd för uppfattningen att sänkt kolesterolhalt i blodet avsevärt sänker risken för hjärtpatienter att dö i förtid. Studien behandlade terapi med simvastatin på 4 444 kvinnor och män med genomgången hjärtinfarkt eller med stabil angina pectoris. Deras totalkolesterolvärden var före studiens start 5,5?8,0 mmol/L. Försökspersonerna var i åldern 35?70 år och medianuppföljningstiden var 5,4 år.
En forskargrupp har fortsatt att analysera materialet och nu presenteras nya uppgifter som är i linje med de ursprungliga slutsatserna.
I den aktivt behandlade gruppen inträffade 75 fall av stroke och/eller TIA, transient ischemisk attack. I placebogruppen var antalet fall 102. Riskreduktionen var 28 procent (p=0,033).
I Kaplan-Meier-analysen skilde sig kurvorna mellan de aktivt behandlade och de som fick placebo efter 42 månaders behandling. Skillnaden mellan grupperna ökade sedan kraftigt fram till den maximala uppföljningstiden 72 månader.
Risken för uppkomst av ny, eller förvärrad, diagnos av intermittent claudiocatio (fönstertittarsjuka), blåsljud och angina pectoris minskade med simvastatin. Risken för claudicatio minskade med 38 procent.
När det gäller blåsljud sågs ingen signifikant effekt på femorala blåsljud (i lårbensartären). Däremot närmast halverades risken för blåsljud från karotis (halspulsådern).
Risken för ny eller förvärrad angina pectoris minskade med 26 procent. Kurvorna för placebo och aktivt behandlade började att skilja sig åt efter två år. 
American Journal of Cardiology 1998;81:333?5

Vi använder cookies för att ge dig den bästa upplevelsen på vår webbplats. Mer information

Dina kakinställningar för denna webbplats är satt till "tillåt kakor" för att ge dig den bästa upplevelsen. Om du fortsätter använda webbplatsen utan att ändra dina inställningar för kakor eller om du klickar "Acceptera" nedan så samtycker du till detta.

Stäng