Läkemedelsbrist har blivit vardag för svenska patienter, för sjukvården och för apoteken.
Därför tillsätter regeringen nu en ny utredning som ska föreslå åtgärder för att säkra tillgången till läkemedel, både i vardagen, kris och krig.
I uppdraget ingår att se vad som kan göras redan i dag samt att föreslå nödvändiga lagändringar.
– Generellt har vi en stabil läkemedelsförsörjning i Sverige. Dock uppstår rest- och bristsituationer, vilka kan vara hanterbara i vardagssituationer men förödande vid till exempel en krissituation, sade Acko Ankarberg Johansson vid en pressträff under måndagen då utredningen presenterades.
Läkemedelsbrist orsakar stora problem
I dag är ungefär 5,8 procent av alla läkemedelsförpackningar rest- eller bristnoterade. Ofta, men inte alltid, kan man hitta en lösning, exempelvis genom en annan läkemedelsförpackning från en annan tillverkare men med samma substans i samma styrka. Men det går inte alltid.
– Det kan innebära ett stort problem för patienten, men också för sjukvårdssystemet i stort. Om man har vissa sjukdomar så går det inte bara att byta ut till ett nytt läkemedel. Det är därför som det är nödvändigt att vi vidtar åtgärder, sade Acko Ankarberg Johansson.
Brist på dropp en global kris
Läkemedelsbrist kan slå hårt mot stora grupper patienter och hela sjukvården. Sjukvårdsministern exemplifierade med bristen på vanliga infusionsvätskor, dropp, förra året, som Läkemedelsvärlden rapporterat om.
– Det var en stor kris för hela sjukvården, inte bara i Sverige, utan i hela världen. Men vi löste situationen på hemmaplan genom gott samarbete och inte minst läkemedelsverkets arbete med att hitta alternativ. Men det är inte alltid det kan gå så väl, sade Acko Ankarberg Johansson.
– Vi behöver göra mer på detta område, och jag är glad att Region Skånes läkemedelschef Maria Landgren tagit på sig uppdraget som särskild utredare.
Ska utreda nationell inköpsfunktion
Utredningen omfattar sju delar, enligt sjukvårdsminister Acko Ankarberg Johansson. Utredaren ska föreslå åtgärder för att förebygga och hantera brist på läkemedel, inklusive antibiotika och veterinärmedicinska läkemedel.
Exempelvis ska utredningen ta fram förslag på en nationell funktion för samordning och inköp av läkemedel. I dag sköter regionerna i regel av sina inköp själva,
– Det är direkt kopplat till kris- och beredskap, men det kan finnas andra tillfällen då vi behöver använda en nationell funktion, sade ministern.
Tvingande omfördelning brådskar
I dag behöver inte regionerna dela med sig av läkemedel till varandra, något som blev tydligt under pandemin. Därför ska utredaren analysera möjligheten till tvingande omfördelning av läkemedel vid bristsituationer.
– Då ska det finnas någon som kan fatta de besluten och säkerställa att vi fördelar läkemedlet på det kloka sätt utifrån den etiska plattform som vi har i Sverige om den som har störst behov går först, förklarade hon.
Regeringen tycker att detta är så brådskande att den delen av uppdraget ska delredovisas sista mars nästa år.
Ska föreslå skärpta krav på apoteken
Vidare ska utredaren lämna förslag på skärpta krav när det gäller beredskapen hos öppenvårdsapotek och partihandlare.
– Jag tror att det är viktigt att ta med hela systemet för att se vad man kan göra där. Och också då som sagt titta på lagstiftning i dessa delar, sade Acko Ankarberg Johansson.
Dessutom ska utredaren se över om sjukhusapoteken ska kunna leverera även till andra vårdinrättningar. Ministern påpekade att mycket vård flyttat från sjukhusen till patienternas hem.
– Man jobbar på ett annat sätt i dag. Då uppkommer frågan vem ska stå för läkemedel och vem ska ordna det på det bästa sättet för patienten? Är det sjukhusapoteket eller ska man gå via förmånssystemet och hämtar ut det själv som patient på öppenvårdsapoteket?
Vill ändra sjukhusapotekens roll
Enligt sjukvårdsministern har bland annat regionerna önskat en förändring, något hon tycker är klokt.
– Så här ber vi utredaren att titta på den här möjligheten, hur kan vi förändra det här? Så att man faktiskt kan använda sjukhusapoteken på ett större och friare sätt, som stämmer bättre med verksamhetens utveckling, än i dag.
Även möjligheten att använda extempore-läkemedel och lagerberedningar i krissituationer ska ses över.
Dessutom ska utredningen ge förslag på hur läkemedelstillgången kan stärkas för patienter som får sina läkemedel i fördelade i så kallade dosförpackningar.
– I dag är det ett fåtal apotek som står för den här möjligheten att göra det. Vi ber utredaren att titta på vad vi kan göra mer inom det här området, för det är en bra funktion.
Hela uppdraget ska slutredovisas senast 30 november 2026.