Staten måste ta större ansvar för att motverka ojämlik vaccination. Och det ska göras genom att utöka antalet sjukdomar och målgrupper som ingår i de nationella vaccinationsprogrammen. Vaccinationer som ingår i de nationella vaccinationsprogrammen betalas av staten, är gratis för medborgarna och registreras i nationella vaccinationsregistret.
Det anser vårdansvarskommittén som nyligen lämnade över sitt betänkande Ansvaret för hälso- och sjukvården till regeringen.
Ojämlik vaccination folkhälsohot
I dag erbjuder Sveriges regioner olika vaccinationer till olika avgifter – utan att det finns motiverade medicinska skäl till skillnaderna. Detta trots att det finns nationella rekommendationer om vaccination.
– Det leder till oacceptabla skillnader i folkhälsa, säger Jean-Luc af Geijerstam, ordförande för vårdansvarskommittén och generaldirektör för myndigheten för vård- och omsorgsanalys, till Läkemedelsvärlden.
Därför måste staten ta ett större ansvar för både styrning och finansiering av vaccinationer.
– Regionerna prioriterar olika. Om vården ska bli mer jämlik och effektiv behöver staten kliva fram på ett annat sätt än i dag.
Däremot tycker inte kommittén att staten ska ta över ansvaret för hela hälso- och sjukvården.
– Vi anser att en sådan stor strukturreform kostar mer än den smakar.
Föreslår förändrad styrning
Som Läkemedelsvärlden rapporterat föreslår att staten ska ta ett större ansvar flera olika områden, exempelvis för att motverka den geografiska ojämlikheten när det gäller tillgången till läkemedel.
Dessutom vill vårdansvarskommittén att staten tar ett större ansvar för att säkra försörjningen av personal till hälso- och sjukvården, bland annat för att motverka bristen på farmaceuter.
Vaccinationer är ett annat område där de anser att det behövs fler nationella beslut och ökad finansiering. I dag är variationerna stora. En vaccination kan exempelvis vara avgiftsfri i en region men bekostas av individen i en annan.
Vaccinationer ska erbjudas på lika villkor för hela befolkningen oavsett bostadsort, understryker vårdansvarskommittén.
Även skillnader inom regioner behöver utjämnas. Detta genom kontinuerlig uppföljning av vaccinationer och riktade strategiska vaccinationsinsatser mot grupper där vaccinationstäckningen är lägre.
Vaccin mot bältros och TBE
Kommittén tar upp vaccination mot bältros som ett exempel på geografisk ojämlikhet. Folkhälsomyndigheten rekommenderar bältrosvaccin till personer som är 65 år och äldre, samt för vuxna med immunbrist. Men eftersom bältrosvaccin inte ingår i de nationella vaccinationsprogrammen, som bekostas av staten, hamnar kostnaderna på regionerna. Och om regionerna inte subventionerar bältrosvaccin hamnar hela kostnaden på den enskilde.
TBE-vaccin är annat exempel. Även här finns det rekommendationer om att personer som vistas i områden där det finns fästingar med TBE-smitta ska vaccinera sig. Men eftersom TBE inte smittar mellan människor ingår det, med dagens lagstiftning, inte i de nationella vaccinationsprogrammen. Därmed är det regionerna som bär kostnaderna, och de prioriterar väldigt olika.
Stora skillnader mellan regionerna
Visserligen väljer allt fler regioner att erbjuda TBE-vaccin gratis eller till en lägre kostnad till vissa grupper. Detta med argumentet att kostnaden inte ska hindra människor från att vaccinera sig mot TBE. Men Läkemedelsvärldens senaste kartläggning visar att prisskillnaderna är stora.
För en tvåbarnsfamilj som ska vaccinera sig och få grundskydd mot TBE skiljer det nästan 5 000 kronor mellan den billigaste och den dyraste regionen. I Region Örebro kostar det 1 620 kronor för hela familjen. Men i Region Jämtland Härjedalen, som är den dyraste regionen, landar vaccinnotan på hela 6 480 kronor.
– Det här är ett tydligt exempel på hur stora variationerna kan vara mellan regionerna. Vi pekar på att staten behöver ta ett ökat ansvar för att motverka skillnaderna genom att utöka de nationella vaccinationsprogrammen, säger Jean-Luc af Geijerstam.
– På så sätt skulle både jämlikheten och täckningsgraden öka. Det är också ett sätt att bättre nå ut till socioekonomiskt svaga grupper.
Staten bör betala fler vaccinationer
Kommittén föreslår att staten tar ett utökat ansvar för vaccinationer genom att stärka beslutsprocessen och finansieringen på nationell nivå. I dag beslutar regeringen om vilka smittsamma sjukdomar som ska ingå i nationella vaccinationsprogram, utifrån underlag från Folkhälsomyndigheten.
Men att regionerna själva kan välja att erbjuda andra vaccinationer, till olika grupper och olika avgifter, skapar stora skillnader mellan olika regioner.
Exempel på vaccinationer som regionerna bekostar i dag och som skulle kunna omfattas av statligt finansieringsansvar är vaccination mot TBE, hepatit B och influensa. Vidare nämner de vaccination mot pneumokocker för grupper som i dag inte ingår det nationella vaccinationsprogrammet samt vaccination mot kikhosta till gravida.
Behöver ändra smittskyddslagen
För att komma till rätta med dagens ojämlikhet vill kommittén att staten får ett tydligare systemansvar för planering, beslut, genomförande och uppföljning av organiserade vaccinationsinsatser. Kommittén föreslår att kriterierna för vad som ska ingå i nationella vaccinationsprogram förändras, så att fler sjukdomar kan omfattas. Staten bör även stå för kostnaderna, inklusive för vacciner, logistik, uppföljning och hälsoekonomiska analyser.
Därutöver krävs lagändringar i smittskyddslagen för att ge staten det utökade mandatet. Kommittén pekar också Folkhälsomyndigheten kan behöva byggas ut, särskilt vid ett breddat vaccinationsprogram. På sikt bedömer kommittén att statligt ansvar ger mer jämlik tillgång, bättre resursutnyttjande och ökad systemeffektivitet.
Dyrare vacciner kräver nationell styrning
Vaccinutvecklingen går snabbt framåt. Utredningen konstaterar att vi kommer att få både helt nya vacciner och bättre versioner av dagens vacciner. De nya vaccinerna blir sannolikt betydligt dyrare än de som används i dag.
Ett ökat statligt ansvar för vaccinationerna effektivisera både beslutsprocesser och resursanvändning, resonerar kommittén. Dessutom bidrar det till en jämlik finansiering.
– Eftersom vacciner och läkemedel kommer att kosta mer pengar framåt är ett ökat statligt ansvar ett sätt att möta upp det, säger Jean-Luc af Geijerstam.
