Det finns ett samband mellan ökad risk för astma hos barn och behandling med så kallade protonpumpshämmare, som omeprazol och esomeprazol. Det visar en ny svensk registerstudie som har publicerats i Jama pediatrics.
− Våra data talar för att det nog inte är riskfritt att behandla barn med dessa läkemedel, säger docent Björn Pasternak vid institutionen för medicin, Karolinska institutet, Solna.
Han är läkare samt forskare vid avdelningen för klinisk epidemiologi. Björn Pasternak leder ett forskningsprogram om läkemedelssäkerhet för barn där den aktuella studien om protonpumpshämmare och astmarisk ingår.
Protonpumpshämmare ökar
Läkare skriver ut protonpumpshämmare till barn mot magsyrarelaterade besvär som halsbränna och sura uppstötningar. Förskrivningen ökar stadigt både bland barn och vuxna. År 2019 hämtade nästan tio procent av den svenska befolkningen ut minst ett recept på protonpumpshämmare.
Den utbredda användningen bidrog till att forskarna ville undersöka hur säkra protonpumpshämmare är för barn. En annan orsak var resultat av tidigare forskning. Det finns nämligen tidigare studier som tyder på ett samband mellan protonpumpshämmare under graviditet och astma hos barnet.
− Däremot fanns inte tidigare någon omfattande undersökning av ett eventuellt astmasamband när det gäller behandling av barn, säger Björn Pasternak.
Förskrivning i alla åldrar
Forskargruppen samlade in registerdata om alla barn som var yngre än 18 år någon gång under åren 2007-2016. De matchade varje barn som fått recept på protonpumpshämmare med ett jämnårigt och på andra sätt jämförbart barn. På så vis skapade forskarna 80 870 par av barn där det ena fått protonpumpshämmare och det andra inte.
Studien visade att barn i alla åldrar – från barn under 1 år till tonåringar – fick recept på de aktuella läkemedlen. Forskarna följde barnen i registren och jämförde astmarisken för dem som fått protonpumpshämmare med kontrollbarnen.
Den statistiska analysen visade att barn som fått ett sådant läkemedel i medeltal hade en 57 procent högre risk för en astmadiagnos än andra barn. Riskökningen varierade mellan 43 och 133 procent för de olika protonpumpshämmare som studerades.
Ökningen kvarstod även när forskarna tog hänsyn till ytterligare möjliga störfaktorer i extraanalyser. Ändå går det inte att helt utesluta att sambandet helt eller delvis är indirekt. I så fall skulle det kunna bero på någon okänd bakgrundsfaktor som ökar risken både för astma och för syrarelaterade magbesvär
− Våra resultat är robusta. Men det är alltid så med stora registerstudier att det ändå kan finnas kvar olika typer av samvariation som man inte kommer åt. Därför är det viktigt att våra resultat kan upprepas i andra studier, säger Björn Pasternak.
Viktigt väga risker mot nytta
Han och hans forskargrupp har inte undersökt vilken mekanism som skulle kunna förklara ett orsakssamband mellan protonpumpshämmare och astma. Men de spekulerar kring en möjlig förklaring. Hypotesen går ut på att protonpumpshämmare stör balansen av bakterier i mag-tarmkanalen och lungorna. Sådana förändringar skulle i så fall i sin tur kunna leda till inflammation i luftvägarna och astma.
Forskargruppen har även undersökt protonpumpshämmarnas säkerhet för barn ur ett annat perspektiv. I fjol publicerade gruppen en studie som visade att läkemedelsgruppen också har samband med ökad risk för frakturer hos barn.
Björn Pasternak vill trots forskningsresultaten inte uttala sig om ifall förskrivningen av protonpumpshämmare är för hög eller ej.
− Vi kan inte veta vad som är en optimal nivå, säger han.
− Men det är viktigt att förskrivare har klart för sig vilka risker som verkar finnas och väger nyttan mot riskerna innan protonpumpshämmare skrivs ut.
