Patentsystemen stoppar läkemedel till fattiga

Patentsystemen stoppar läkemedel till fattiga

Två år efter att de flesta länder i tredje världen införde det internationella patentsystemet TRIPS växer kritiken. De undantag i regelverket som skulle garantera att fattiga länder fortfarande fick tillgång till dyra patenterade läkemedel fungerar inte. I en rapport till regeringen belyser nu Kommerskollegium problematiken.

11 feb 2008, kl 12:16
0

År 2005 införde nästan alla länder i tredje världen läkemedelspatent utifrån de krav som Världshandelsorganisationen, WTO, ställer i sitt regelverk för immaterialrätt, TRIPS. Då hade det gått tio år sedan regelverket skapades i samband med att WTO bildades och tidsfristen för världens fattiga länder hade gått ut. De länder som inte hade infört de nya patentlagarna då, fick inte vara med i WTO. Sedan dess har patentlagstiftningen fått mycket kritik, inte minst för dess påverkan på fattiga länders möjlighet att få tillgång till billiga kopior på dyra patenterade läkemedel. Kritiken har bemötts med ett antal undantagsregler som ska gälla för fattiga länder. Men nu växer kritiken också mot dem.
– Många trodde att när tredje världen införde patentlagar enligt TRIPS skulle de ta fram mediciner mot sina sjukdomar. Men företag i tredje världen vill också tjäna pengar, så de tar fram mediciner för rika länder, säger Emilie Anér.

Hon utreder vilken påverkan TRIPS har på läkemedelstillgången i fattiga länder för Kommerskollegium som snart ska lämna över en rapport till regeringen. Hon utvärderar speciellt de två undantag i TRIPS som ska underlätta för fattiga länder. Det första undantaget tillåter regeringarna i tredje världen att vid behov tillverka kopior mot patentinnehavarens vilja. Idag är det fem länder som använder sig av det här undantaget för att tillverka billiga hiv-mediciner.

Det andra undantaget gäller för de länder som inte har möjlighet till någon egen läkemedelstillverkning. För deras skull finns det ytterligare en ändring i TRIPS från 2003 som ger dessa länder möjlighet att under strikta former importera kopior från en utländsk tillverkare trots att det egentligen finns ett patent. Men Emilie Anér är inte särskilt optimistisk nu när Rwanda, som första land, ska försöka använda sig av den ändringen.
– Det är tyvärr osannolikt att det fungerar. Ett enda fattigt land är ingen attraktiv marknad för en utländsk tillverkare. Och en enda tillverkare ger ingen prispress, så hur får Rwanda råd med importen? Någon måste betala tredje världens mediciner. Men vem? säger hon.
I rapporten till regeringen kommer Kommerskollegium att skriva att det ändå finns anledning att ha ändringen. Om inte annat har den ett symboliskt värde.
Bristen på forskning är särskilt tydlig för tuberkulos, där medicinerna inte har utvecklats på 30 år. Trots att mer än en tredjedel av världens befolkning är smittad vore en ny medicin olönsam. De drabbade har inte råd att betala för den.

I Indien har TRIPS-avtalet och dess undantag lett till stora konflikter mellan läkemedelsindustrin och regeringen. För att de indiska företagen ska kunna fortsätta leverera kopior trots TRIPS krävs det att företagen inte fått patent på läkemedlet i Indien. Därför ställer den indiska patentlagen extra höga krav på uppfinningshöjd hos nya mediciner. Det får inte vara mindre förändringar av redan kända ämnen. Indiska patentverket kan därför avslå många patentansökningar till förmån för kopiorna och folkhälsan.

År 2001 pressade indiska kopior ned priset på hivmediciner från 70 000 kronor per patient och år till 2 000 kronor. Idag hindrar TRIPS mycket av den sortens prispress. Värst är det med nya hivmediciner, som är upp till 50 gånger dyrare än de gamla. De indiska läkemedelsföretagen satsar inte på att kopiera dem eftersom patentverket inte har hunnit besluta om patent, vilket genast skulle stoppa produktionen.
Den tvist som sedan länge pågår mellan Novartis och Indien beror till stora delar på att Indien håller hårt på den rätt som TRIPS ger varje regering att skydda folkhälsan. När indiska patentlagen för läkemedel trädde i kraft i april 2005 låg 10 000 ansökningar från 1995 och framåt och väntade på godkännande. Där ibland Novartis ansökan för cancerläkemedlet Glivec, som är ett av 2000-talets verkliga genombrott.

Indiska patentverket gav Novartis avslag. Och Novartis svarade med att stämma indiska regeringen och hävda att det extra höga kravet inte är förenligt med TRIPS. Förra året dömde Högsta domstolen i Indien till regeringens fördel och patentlagen står orörd, till stor glädje för organisationen Läkare utan gränser. Hade lagen ändrats befarade de att patentverkets växande hög med ansökningar skulle leda till idel godkända patent. I så fall skulle tredje världen drabbas av en prischock.
Men Carrie Scot, mediekontakt inom globala frågor på Novartis huvudkontor i Basel, tycker inte att ineffektiva patentlagar i Indien är någon bra lösning på tredje världens problem.
– Novartis arbetar för effektiva patentsystem. Annars finns det inget som uppmuntrar till att uppfinna nästa Glivec, säger hon.
Nu kräver Novartis en opartisk omprövning av sin patentansökan. Dessutom trycker företaget på med miljardbelopp.
– Vi har berättat för den indiska regeringen att vi stoppar våra planer på att bygga flera anläggningar i indiska städer om patent inte respekteras. Då flyttar vi våra investeringar till länder som vi har patent i, till exempel Kina eller Ryssland, säger Carrie Scot.

Som sista utväg kan Novartis be schweiziska regeringen att lyfta tvisten till WTO. Sedan Novartis patentansökan avslogs i januari 2006 står det alla indiska företag fritt att tillverka och sälja Glivec-kopior. Idag finns det omkring sex tillverkare och priset ligger runt 1 400 kronor per månad. Men det är så mycket som fyra till fem gånger en vanlig indisk månadslön.
Diskussionerna kring TRIPS och dess påverkan på den globala läkemedelsindustrin och folkhälsan spetsas till ytterligare av att de fattiga länderna nu dessutom börjar utmana västvärldens patent. Förra året sökte indiska Sun Pharma godkänt för att sälja sin Glivec-kopia i USA. Novartis kunde visa att patentskyddet fortfarande gäller, men när det går ut försvinner stora inkomster. Glivec ligger tvåa på Novartis tio-i-topp och säljer för mer än 17 miljarder kronor om året. En lockande marknad för Indiens snabbt växande läkemedelsindustri.
 

Vi använder cookies för att ge dig den bästa upplevelsen på vår webbplats. Mer information

Dina kakinställningar för denna webbplats är satt till "tillåt kakor" för att ge dig den bästa upplevelsen. Om du fortsätter använda webbplatsen utan att ändra dina inställningar för kakor eller om du klickar "Acceptera" nedan så samtycker du till detta.

Stäng