Omalizumab slår till tidigt i inflammationskaskaden

Antikroppen omalizumab (Xolair) rönte stor uppmärksamhet 2001 när den omskrevs som ?mirakelsprutan?. Då gick Läkemedelsverket ut för att tillrättalägga informationen i media som ansågs vara överdriven. Nu, snart fem år senare, är medlet redo för den svenska marknaden.

1 nov 2005, kl 17:42
0

Annons

Även om uppgifterna som figurerade i pressen då, till exempel rubriken ?Ett stick ? och du blir fri? inte stämde, anser Jan Lötvall, professor vid avdelningen för lungmedicin och allergologi vid Göteborgs universitet, att medlet är mycket effektivt. Han har deltagit i studier för att utvärdera omalizumab.

? Det viktigaste resultatet är att patienter med svår astma får färre allvarliga attacker.

Han berättar också att medlet har väldigt god effekt på allergisk snuva, men eftersom det är dyrt kommer det förmodligen inte att användas på den indikationen i stor utsträckning.

När en person som lider av allergisk astma, ungefär var tredje astmatiker, får in ett allergen så producerar kroppen IgE som binder till allergenet och sedan till mastceller. När tillräckligt mycket immunglobulin bundit till en mastcell bryts den ned och läcker bland annat histaminer. Luftvägarna blir inflammerade och det blir svårt att andas.

Omalizumab binder IgE så att det inte kan fästa på mastceller. På det sättet undviks den inflammationskaskad som orsakar ett astmatiskt anfall.

Oro för parasiter

Det har funnits en viss oro att försvaret mot parasiter försämras av substansen eftersom IgE deltar i försvaret mot parasitsjukdomar. Enligt Jan Lötvall har snarare frekvensen av sådana sjukdomar minskat i försöksgrupper. Inte heller andra allvarliga biverkningar har förekommit än så länge.

Redan idag finns effektiv behandling mot astma med bland annat beta-2-stimulerare och inhalationssteroider. Riktigt alla blir emellertid inte hjälpta.

? Det är en subgrupp av patienter med väldigt svår sjukdom som inte har god effekt av andra läkemedel. Den gruppen kan vi behandla med omalizumab.

Medlet administreras subkutant varannan eller var fjärde vecka beroende på hur stort behov patienten har. Det är tänkt att ges i kombination med andra läkemedel.

Preparatet, som utvecklats av Novartis tillsammans med Genentech och Tanox, blir det första astmaläkemedlet i Sverige som binder till IgE. Jan Lötvall är övertygad om att det kommer fler substanser med liknande verkningsmekanismer.

? Omalizumab är en monoklonal antikropp och måste därför regelbundet tillföras. Om man kan få kroppen att utveckla egna antikroppar som verkar på samma sätt kan det bli mycket billigare.

Bland annat arbetar ett Uppsalaföretag med att ta fram ett vaccin som bygger på den principen.

Vi använder cookies för att ge dig den bästa upplevelsen på vår webbplats. Mer information

Dina kakinställningar för denna webbplats är satt till "tillåt kakor" för att ge dig den bästa upplevelsen. Om du fortsätter använda webbplatsen utan att ändra dina inställningar för kakor eller om du klickar "Acceptera" nedan så samtycker du till detta.

Stäng