Har det blivit mindre attraktivt att forska i Sverige?
– Tidigare fanns det ett större utrymme inom ramen för sjukvården att bedriva forskning. Idag är ekonomin pressad och möjligheterna för forskning mindre. Därför måste man på ett annat sätt garantera forskningens plats genom att bestämma att det ska ingå i vissa speciella tjänster, annars kommer det alltid att få stå tillbaka.
– Det måste ses som en attraktiv karriär att bli klinisk forskare, det finns helt klart många som är intresserade om det ges rimliga möjligheter.
Hur ska man göra det mer attraktivt?
– Det första är att rekrytera fler kliniska forskare. Dessutom måste forskning räknas som en merit när man gör karriär. Internationella studier visar också att rekryteringsfrågan och möjligheter till karriärmöjligheter inom vården är extremt viktigt. Det är ett generellt problem, men vissa länder har klarat sig bättre, till exempel Danmark. De har kanske fokuserat lite mer på områden som de är bra på och satsar ordentligt på dessa.
– Visserligen måste man ha både en bredd och spets men man ska inte vara rädd för att lyfta fram det bästa. Och det räcker inte att vara bäst i landstingen, man måste vara bäst i landet och gärna internationellt.
Du vill också inrätta sex universitets-medicinska centra i landet?
– Ja, och det är det riktigt nya i mitt förslag. Universitetssjukhusen är idag mer regionsjukhus där forskningen kommer i andra hand.
– Det tredelade ansvaret för utbildning, forskning och sjukvård måste göras tydligare och där är det viktigt att man har en gemensam ledning i stället för landsting och universitet för sig. Mitt förslag är att de i första hand drivs i bolagsform.
Vad innebär privatiseringen inom vården för forskningen?
– Det kan vara en fara om andelen privat öppenvård ökar från dagens 20 procent. Patienterna finns ju på mindre sjukhus och i öppenvården. När landstingen upphandlar vård måste de vara medvetna om att garantera möjligheter till forskning.
Ska forskningen styras mer?
– Nej, det ska skapas utrymme för att bedriva forskning, men inriktningen ska inte toppstyras. Däremot är det bra om varje universitetsmedicinskt centrum utvecklar en egen profil beroende på vad man är bra på. Men politikerna ska inte säga att vi ska forska på något visst som är viktigt för regionen. Forskning är en nationell och internationell angelägenhet.
Kommer satsningarna att kräva extra resurser?
– Det kan säkert vara svårt att få extra resurser nästa år, men det kommer förhoppningsvis en ljusnande framtid. En del resurser kan komma till genom omprioriteringar, men det behövs också friska pengar för att utveckla UMC och klinisk behandlingsforskning.
Kommer dina förslag att gynna läkemedelsforskningen?
– Jag lägger inget förslag specifikt för industrin men däremot skapas en infrastruktur som ger bättre förutsättningar för den kliniska forskningen. Det är något som läkemedelsforskningen definitivt vill ha, annars vänder de sig till något annat land.
– Den senast LIF-undersökningen visade att de kliniska prövningarna har gått ner med 20 procent mellan 2007 och 2008. Samma gäller de oberoende studierna. Båda typerna av forskning behöver en bättre plattform för sin verksamhet som de nya centra kan ge.
– Jag föreslår också att det inrättas en fond för klinisk behandlingsforskning. Det är i första hand för den oberoende forskningen, men för industrin är det en fördel att den typen av forskning också fungerar.
