Ökande intresse för läkemedels miljöeffekter

Intresset för läkemedels miljöeffekter växer, men kunskapen på området är begränsad. I kölvattnet av Läkemedelsverkets miljörapport valde Föreningen för Läkemedelsanalys detta tema ? och fick fint besök från Spanien.

20 okt 2004, kl 16:59
0

Läkemedel i miljön var temat för Föreningen för Läkemedelsanalys program vid Läkemedelskongressen. Joakim Larsson, docent vid institutionen för fysiologi vid Göteborgs universitet, inledde med att ge ett panorama över kunskapsläget vad gäller läkemedels effekter i omgivningsmiljön.
Han redogjorde bland annat för studier av östrogena effekter hos fisk. Östrogenerna är de i ett miljöperspektiv mest studerade läkemedlen och tillhör de mest miljöfarliga utifrån dagens kunskaper.

Letar biomarkörer

Proteinet vitellogenin kan användas som biomarkör för exponering för östrogener. Ett stort problem är annars att biomarkörer för exposition för läkemedel saknas, och ett av de projekt som Joakim Larsson deltar i syftar till att ta fram sådana. Man hoppas framför allt kunna ta fram biomarkörer hos fisk, som i högre grad än andra djurgrupper är utsatta för påverkan via avloppsvattnet.
I Storbritannien och på andra håll har stora mängder östrogener, framför allt etinylestradiol, återfunnits nedströms reningsverk i flera studier. Könsförändringar och nedsatt fertilitet hos mört är väldokumenterade effekter, och östrogena effekter har även observerats hos regnbågsöring som utplacerats i burar på olika avstånd nedströms reningsverk.

Gamar dog av gikt

En mindre känd effekt på djur som orsakats av läkemedel i miljön har observerats i Pakistan. Där har många gamar som levt på död boskap ? som i sin tur behandlats med NSAID-läkemedlet diklofenak ? dött efter att ha utvecklat gikt. Diklofenak är känt för att orsaka gikt även hos andra fågelarter.
Marinbiologen Gisela Holm, Astrazeneca, beskrev hur hennes företag tar fram de miljöriskbedömningar som krävs i EU-området i samband med ansökan om godkännande av ett läkemedel. Sedan 1995 finns EU-riktlinjer för detta i form av en så kallad draft; slutversionen väntas vara klar senare i år. Läkemedlets farlighet (?hazard?) bestäms utifrån om det kan bioackumuleras, brytas ned och hur toxiskt det är. Den risk som läkemedlet utgör från ett miljöperspektiv avgörs dock även av den förväntade expositionen i miljön.
I USA fanns tidigare precis som i Europa generella krav på miljöriskbedömning i samband med ansökan om godkännande. Sedan 1998 gäller detta dock bara om företaget förväntar sig en årlig konsumtion av läkemedlet som överstiger 44 ton läkemedelssubstans ? vilket är mycket ovanligt ? eller om speciella omständigheter föreligger.
? Även Kanada och Japan arbetar nu med att ta fram krav på miljöriskbedömningar. Jag  tror att de blir mer lika de europeiska än de amerikanska, säger Gisela Holm.

Rening med membran

Damia Barcelo, professor vid miljöforskningsinstitutet CID-CSIC i Barcelona och en ledande auktoritet på området, betonade att medvetenheten om läkemedels potentiella miljöeffekter växer i Europa och antagligen är allra störst i de nordiska länderna. Han har själv haft en nyckelroll i utvecklingen av en avloppsreningsmetod baserad på så kallade membranbioreaktorer (MBR). En prototyp har tagits fram som testats på avlopp från hushåll, industri och sjukhus och visat lovande resultat för flera läkemedelssubstanser. Någon optimal reningsmetod som eliminerar alla läkemedelsrester är det dock inte. 
? MBR löser inte alla problem. Vi måste inse att vi aldrig kommer att kunna ta fram en teknik som tar bort allting som vi vill ta bort, sa Damia Barcelo.


 


 

Vi använder cookies för att ge dig den bästa upplevelsen på vår webbplats. Mer information

Dina kakinställningar för denna webbplats är satt till "tillåt kakor" för att ge dig den bästa upplevelsen. Om du fortsätter använda webbplatsen utan att ändra dina inställningar för kakor eller om du klickar "Acceptera" nedan så samtycker du till detta.

Stäng