Första proteasomhämmaren nytt behandlingsalternativ vid myelom

I april godkände EU-kommissionen bortezomib (Velcade), det första läkemedlet i klassen proteasomhämmare mot cancer. Läkemedlet är frukten av de forskningsfynd som årets nobelpristagare i kemi åstadkom i början av 1980-talet.

20 okt 2004, kl 16:46
0


Bortezomib blev det första nya cancerläkemedlet som fått klartecken i hela det utvidgade EU-området. Läkemedlet är indicerat för patienter med benmärgscancer (myelom) som tidigare genomgått minst två behandlingar och vars sjukdom förvärrats efter den senaste. Det är alltså de allra svårast sjuka myelompatienterna som fått en ny behandlingsmöjlighet.



Förlängd överlevnad

Godkännandet är bland annat baserat på den kliniska studien Summit, där 202 patienter som uppfyllde ovanstående kriterier deltog. Alla fick behandling och 35 procent av patienterna svarade. Hos en tiondel av patienterna gick sjukdomen helt tillbaka, enligt pressmaterial från Janssen-Cilag.


En uppföljning av patienterna i Summit-studien visade att de i genomsnitt överlevde i 17,2 månader efter att de fått behandlingen. Historiska data visar att medianöverlevnaden för dessa patienter är 6-9 månader om de inte får behandling.


Bortezomib kan bli ett bredare läkemedel; omkring 50 olika kliniska studier av läkemedlet mot olika stadier av myelom och andra cancerformer pågår just nu i Europa och USA.


 


Avfallskvarnar



Bortezomibs måltavla, proteasomet, är ett enzymkomplex som finns i stora mängder i alla celler och kan liknas vid avfallskvarnar. Proteasomerna har en viktig roll i nedbrytningen av proteiner. Genom att blockera proteasomerna avbryter bortezomib flera biologiska signalvägar, bland annat processer som har stor betydelse för cancercellers tillväxt och överlevnad.


Proteasomerna är viktiga beståndsdelar i cellernas ubiquitinmedierade protolyssystem. För upptäckten och kartläggningen av detta system fick israelerna Aaron Ciechanover, Avram Hershko och amerikanen Irwin Rose dela på årets nobelpris i kemi.


Det tillhör ovanligheterna att en nobelprisbelönad upptäckt redan vid utdelandet gett resultat i form av nya behandlingsmöjligheter.  


 

Vi använder cookies för att ge dig den bästa upplevelsen på vår webbplats. Mer information

Dina kakinställningar för denna webbplats är satt till "tillåt kakor" för att ge dig den bästa upplevelsen. Om du fortsätter använda webbplatsen utan att ändra dina inställningar för kakor eller om du klickar "Acceptera" nedan så samtycker du till detta.

Stäng