Ny utbildning ska lyfta svensk klinisk farmaci

En nystartad utbildning i Uppsala banar nu väg för ett genombrott för farmacevters medverkan i det patientnära sjukvårdsarbetet. Förväntningarna är höga när tjugo apotekare under ett år drillas av de främsta företrädarna för klinisk farmaci
i landet.

27 okt 2006, kl 18:01
0

Den verksamhetsmässiga kärnan i det som brukar benämnas klinisk farmaci är farmacevter som i en patientnära miljö analyserar och optimerar läkemedelsbehandlingar. Begreppet är dock definitionsmässigt bredare och omfattar allt farmacevter gör gentemot patienter i såväl öppen- som slutenvård.

Klinisk farmaci har inte någon stark tradition i Sverige; av hävd har apotekarna och receptarierna framför allt hållit hus innanför apotekens väggar.

Satsningar i Skåne

Det finns dock på flera håll i landet en växande verksamhet där apotekare, i regel anställda av Apoteket, deltar i det patientnära arbetet på främst sjukhuskliniker. Region Skåne ligger långt framme; en stor satsning på klinisk farmaci har exempelvis sedan drygt fem år genomförts på Helsingborgs lasarett. Idag bemannas flera av sjukhusets vårdavdelningar dagligen av apotekare från sjukhusapoteket.

Region Skåne har också nyligen beslutat att utvidga verksamheten med flera tjänster i bland annat Lund och Landskrona.

Den kliniska farmacins utbredning över landet i sin helhet beskrivs, beroende på vem man frågar, omväxlande som ?begränsad? respektive ?mycket stor?. Utan tvivel är den dock under utveckling, och Apotekets ambitioner på området är höga.

Heta villebråd

En av pionjärerna inom området är Tommy Eriksson, docent och forskningsapotekare vid sjukhusapoteket i Lund. Han gjorde följande, något bekymrade lägesbeskrivning i Läkemedelsvärlden 6/04, där temablocket handlade om klinisk farmaci:

– Vi saknar ett nationellt grepp i Sverige, både politiskt och farmacevtiskt. Det finns öar i landet där det fungerar, men ingen systematik. Det finns heller ingen inom farmacin som med kraft driver frågan uppåt.

Sedan dess har dock en hel del hänt, och mycket talar för att utvecklingen fortsätter. De så kallade Ylva-pengarna, de öronmärkta medel som den förra regeringen avsatte åt kommuner och landsting till satsningar på de sjukaste äldre i våras, väntas bidra till att den kliniska farmacin flyttar fram sina positioner. Pengarna ska bland annat gå till läkemedelsgenomgångar.

-Någon ska ju genomföra dessa genomgångar i praktiken och här bör de kliniska farmacevterna vara heta villebråd, säger Tommy Eriksson.

På väg upp från källaren

Enligt Annema Paus, chef för Affärsområde Avtal på Apoteket, har en stark utveckling skett de senaste åren inom klinisk farmaci, och denna lär fortsätta.

– Idag finns verksamheten i samtliga landsting och på totalt över 200 sjukhusavdelningar. Vården har alltmer börjat få upp ögonen för vad farmacevter kan tillföra vad gäller förbättrad patientsäkerhet och ekonomiska och tidsmässiga besparingar i såväl öppen- som slutenvård. Det har också kommit allt fler utvärderingar som bevisar nyttan av klinisk farmaci. Man kan säga att apotekarna på sjukhusen är på väg upp från källarplanet, där sjukhusapoteken ofta ligger, till avdelningarna, säger Annema Paus.

Storbritannien föregångare

I flera andra länder, framför allt de anglosaxiska, är klinisk farmaci en sedan länge etablerad företeelse. I USA gör farmacevter regelmässigt genomgångar av patienters läkemedelsbehandlingar på de flesta sjukhus.

Det land som oftast nämns som en föregångare inom klinisk farmaci är dock Storbritannien. Här är många apotekare anställda av sjukhusen, som ofta har egna avdelningar för klinisk farmaci. Farmacevterna är en lika etablerad personalgrupp i vården som läkare och sjuksköterskor, och är ofta integrerade i vårdteamen. I Storbritannien som helhet arbetar omkring 4 000 personer som kliniska farmacevter i sjukhusmiljö.

Apoteket har som målsättning att Sverige ska nå lika långt.

– Vi arbetar med en målbild där vi under nästa år når totalt 400 sjukhusavdelningar och 2010 i princip samtliga i landet. Om fyra år ska vi vara lika bra som Storbritannien på klinisk farmaci, säger Annema Paus.

Valbara kurser

En förutsättning för att farmacevter ska kunna göra nytta i vården är förstås att personerna ifråga är utbildade för ändamålet. De blivande apotekarna i Sverige får under sin grundutbildning, till skillnad från exempelvis Tyskland och USA, ingen obligatorisk klinisk träning.

– Det har varit ett stort slöseri med statliga resurser att apotekarnas femåriga läkemedelsutbildning inte gett möjligheten att medverka i det direkta teamet runt patienten, säger Tommy Eriksson.

Möjligheterna till utbildning på hemmaplan har dock nyligen förbättrats genom valbara kurser i klinisk farmaci i den nya, omstöpta apotekarutbildningen vid Uppsala universitet. Enstaka universitetskurser i klinisk farmaci ges i Lund och Uppsala, och ämnet har ingått i en specialistutbildning i sjukvårdsfarmaci som drivits i ett samarbete mellan Apotekarsocieteten, Uppsala universitet och Apoteket.

Lättare få acceptans

Flera svenska kliniska farmacevter, exempelvis eldsjälen Anne Hiselius på länssjukhuset Ryhov i Jönköping, är mer eller mindre självlärda. De svenska apotekare som velat fördjupa sig akademiskt inom klinisk farmaci har hittills varit tvungna att söka sig utomlands. Flera har exempelvis gått en magisterutbildning vid University of Strathclyde i Glasgow, Skottland.

Vid sidan av Anne Hiselius är Ulrika Gillespie en föregångare inom svensk klinisk farmaci. Hon var den första som kompletterade sin svenska apotekarexamen med en brittisk magisterutbildning och idag arbetar hon som klinisk farmacevt på Akademiska sjukhuset i Uppsala.

– Det har trots allt varit ganska lätt att få acceptans för arbetet, klimatet har blivit allt mer positivt. Mot bakgrund av dagens allt mer komplicerade behandlingar är det allt tydligare att profes-
sionerna behöver samarbeta.

– I det praktiska arbetet är det ändå viktigt att vara lyhörd, och att försöka hitta de personer inom läkarkåren som tror starkt på konceptet. En bra strategi är att helt enkelt jobba där det funkar, säger Ulrika Gillespie.

Fyllig utbildning

Sedan någon månad tillbaka finns för första gången ett fylligt utbildningsprogram i ämnet klinisk farmaci i Sverige. Det nya magisterprogrammet med ämnesbredd i klinisk farmaci vid Uppsala universitet är en ettårig påbyggnadsutbildning öppen för personer som redan har en apotekarexamen eller farmacie magisterutbildning.

Programmet kan studeras på såväl deltid som heltid. Utbildningen ges på distans där vissa kursmoment läses gemensamt i Uppsala, medan andra delar av undervisningen är nätbaserade.
Förebild är i stor utsträckning det ovan nämnda skotska magisterprogrammet. Utbildningen stöds ekonomiskt av flera intressenter, främst Apoteket men även bland annat Apotekarsocieteten och landstinget i Uppsala län, och är förankrad hos företrädare för den medicinska fakulteten.

I programmet ingår bland annat kurser i grundläggande kliniskt farmacevtiskt arbete, tillämpad farmakoterapi och sjukdomslära samt ett längre avsnitt med handledd praktik inom sjukvården. Programmet avslutas med ett projektarbete där studenterna ska initiera och genomföra en mindre klinisk studie.

Stor entusiasm

Läkemedelsvärlden träffade i september kursledningen och flera av studenterna i samband med ett av de första kurstillfällena. Entusiasmen var påtaglig hos alla inblandade.

– Satsningarna som nu görs i Skåne och de så kallade Ylvapengarna har spätt på känslan av att utbildningen ligger rätt i tiden. De som börjat nu är en osedvanligt motiverad studentgrupp, säger Anna Finquist, apotekare och medlem i kursledningen.

En av de nya studenterna är Muhammed Muhsen som har en irakisk apotekarutbildning. Han ska nästa termin göra praktik på Karolinska universitetssjukhuset i Huddinge.

– Jag har alltid varit väldigt intresserad av klinisk farmaci. I Irak finns apotekare på varenda avdelning på sjukhusen, och när jag gick grundutbildningen praktiserade vi ofta två dagar i veckan på sjukhus. Därför var det helt naturligt för mig att välja den här utbildningen nu när den kom, säger han.

Studentgruppen är brokig i flera avseenden; medan många kommer direkt från grundutbildningen har andra gått valbara kurser eller arbetat som kliniska farmacevter. Vissa är anställda på sjukhusapotek, andra har i likhet med Muhammed Muhsen erfarenhet från öppenvårdsapotek och utbildning av vårdpersonal. Studenternas etniska bakgrund varierar också kraftigt med representanter från många världsdelar.

Linda Holmbjer har tidigare läst universitetskursen i klinisk farmaci i Lund, och arbetar på sjukhusapoteket på Blekingesjukhuset i Karlshamn. Hon studerar nu på den nya utbildningen på halvfart.

– Möjligheterna att arbeta med klinisk farmaci har hittills varit begränsade på Blekingesjukhuset. Med det här vill jag förnya och utöka mina kunskaper och förhoppningsvis medverka till att utveckla klinisk farmaci regionalt, säger hon.

Få entreprenörer – än så länge

Klinisk farmaci kan ses som en läkemedelsnära tjänst som inte omfattas av det statliga apoteksmonopolet (se LMV 9/06). Det finns alltså inga hinder för hågade apotekare att starta egna konsultbolag med sjukvårdshuvudmännen som tilltänkta uppdragsgivare. I praktiken råder dock ett monopol idag, nästan alla kliniskt verksamma farmacevter i landet är anställda av Apoteket och arbetar för sjukvårdens räkning. Under hösten genomförs dock nya upphandlingar av läkemedelsnära tjänster i bland annat de två största landstingen; kanske kan detta öppna för nya aktörer.

Varför finns det så få entreprenörer inom klinisk farmaci?

– Det långvariga apoteksmonopolet kan ha bidragit till att apotekare inte tycks vilja bli entreprenörer i någon större utsträckning. På senare tid har jag dock hört många av studenterna på grundutbildningen tala om att starta egen verksamhet, säger Anna Finquist.

– Det viktigaste är inte anställningsformen, utan snarare patienterna och att klinisk farmaci verkligen realiseras, säger Tommy Eriksson.

En kortare delkurs i det nya magisterprogrammet är inriktad på tjänsteutveckling. Denna syftar till att ?ta upp redskap för att bygga upp en fungerande klinisk farmacevtisk verksamhet samt marknadsföring av denna tjänst?.

Här behandlas bland annat entreprenörskap, marknadsföring av den egna kompetensen och projektledning.

Vi använder cookies för att ge dig den bästa upplevelsen på vår webbplats. Mer information

Dina kakinställningar för denna webbplats är satt till "tillåt kakor" för att ge dig den bästa upplevelsen. Om du fortsätter använda webbplatsen utan att ändra dina inställningar för kakor eller om du klickar "Acceptera" nedan så samtycker du till detta.

Stäng