Annons
Läkare utan gränser inför Världstuberkulosdagen:
”Terapi mot resistent tbc når för få”
Den 24 mars är Världstuberkulosdagen.

”Terapi mot resistent tbc når för få”

DEBATT. Resistenta former av tbc växer i en oroande takt. Men allför få drabbade får tillgång till ny behandling, skriver Mia Hejdenberg på Läkare utan gränser.

23 mar 2023, kl 11:03
0

Annons
Mia Hejdenberg

Mia Hejdenberg.

DEBATT. De senaste åren har kortare och mer effektiva behandlingskombinationer mot läkemedelsresistent tuberkulos lanserats. Inför Världstuberkulosdagen i morgon uppmanar nu Läkare utan gränser, världshälsoorganisationen WHO och ett flertal andra aktörer regeringar och biståndsgivare världen över att skyndsamt sätta in fler åtgärder för att öka tillgången till dessa behandlingar.

Den bristande tillgången på diagnostiska tester är ett av de största hindren för att utvidga tillgången till de nya behandlingarna. Läkare utan gränser kräver därför också att diagnostikföretaget Cepheid ska sänka priset på GeneXpert MTB/RIF-testet, det mest använda snabbtestet för att upptäcka resistens mot förstahandsläkemedlet rifampicin. Detta för att fler personer med resistent tbc ska kunna diagnostiseras.

Resistent tuberkulos ett globalt hot

Jag har själv arbetat med tuberkulos i Afghanistan, ett land där sjukvården är i spillror efter många år av konflikt. Tillgången till diagnostiska tester är fortfarande en stor utmaning i Afghanistan och andra länder i regionen, på grund av de höga priserna. Människor där kämpar för att ha råd med livsmedel, transporter och sjukhusavgifter. Det skulle göra enorm skillnad att kunna behandla människor med läkemedelsresistent tbc på sex månader i stället för upp till två år med de äldre behandlingarna.

Redan innan coronapandemin utgjorde tuberkulos, och framför allt framväxten av resistenta former, ett stort globalt hälsohot. Nu ser Läkare utan gränsers team runt om i världen tecken på att kampen mot infektionssjukdomar har försvagats.

Antalet tuberkulosfall har ökat under pandemin och i nuläget dör lika många i tuberkulos som 2017, det vill säga 1,3 miljoner människor varje år. Under 2015 enades världen om målet att antalet tuberkulosfall skulle minska med 20 procent fram till 2020. Men i ett flertal länder, som Guinea, Sydsudan och Moçambique, har fallen i stället ökat. Färre personer med resistenta former av sjukdomen får också behandling nu jämfört med 2019 och 2020.

Sverige bör ta på ledartröjan

WHO utfärdade nya riktlinjer för behandling av resistent tbc i december 2022. WHO rekommenderar där länder att införa den säkrare och kortare behandlingskombinationen BPaLM. Den omfattar läkemedlen bedaquilin, pretomanid, linezolid och moxifloxacin och består av enbart tabletter. De nya riktlinjerna baseras delvis på resultaten från Läkare utan gränsers studie TB-PRACTECAL, en randomiserad, kontrollerad klinisk studie som genomförts i ett flertal länder.

Studien visade att den sex månader långa behandlingskombinationen BPaLM är säkrare och effektivare för läkemedelsresistent tuberkulos än de nuvarande injektionsbaserade kombinationerna. Dessa behandlingar är längre, orsakar svåra biverkningar och botar endast 60 procent av personer med resistent tbc.

Forskningen som bedrivs inom området har stor betydelse för den globala folkhälsan, och bibehållna forskningsanslag är av största vikt för att kunna uppnå de mål som satts upp av världssamfundet. Sverige har länge varit ett föregångsland inom global hälsa, men trots detta har forskningsbiståndet minskat.

Regeringar, biståndsgivare och läkemedelsföretag måste agera nu för att säkerställa en överkomlig tillgång till kritiska tester och behandlingar mot tuberkulos. Det är avgörande för att fler liv ska kunna räddas. Sverige kan och bör ta på sig ledartröjan och inspirera andra länder att göra mer i kampen mot infektionssjukdomar som tuberkulos. Annars riskerar ännu fler av de framsteg som gjorts de senaste decennierna att gå om intet.

Mia Hejdenberg
Sjuksköterska och medicinsk humanitär rådgivare på Läkare utan gränser