Fem frågor till Christine Helle, vd för Antidoping Sverige
“Vill öka förtroendet för antidopingarbetet”

“Vill öka förtroendet för antidopingarbetet”

Den första januari bildades den nya organisationen Antidoping Sverige där Christine Helle är vd.

14 jan 2021, kl 09:48
0

En ny antidopingorganisation som är oberoende från idrotten är på plats. Från den första januari är Sveriges nya nationella antidopingorganisation Antidoping Sverige AB. Läkemedelsvärlden ställde fem frågor till Christine Helle, vd för Antidoping Sverige, om den nya organisationen och läkemedlens roll i dopingproblematiken.

Varför bildas en ny stiftelse och en ny antidopingorganisation?

– Den nya antidopingkoden som kom i januari 2021 kräver att nationella antidopingorganisationer är fristående från idrottsorganisationer och staten. Detta innebär att nationella antidopingorganisationen inte längre kan finnas hos Riksidrottsförbundet och därför bildades ägarstiftelsen Antidopingstiftelsen. Den nya nationella antidopingorganisationen Antidoping Sverige AB är ett aktiebolag som ägs av Antidopingstiftelsen. Det har blivit tydligare att antidopingorganisationer måste vara oberoende från idrotten då det har funnits intressekonflikter mellan antidopingorganisationerna och de som vill tjäna pengar på idrotten.

Vad tror ni att bildandet av en ny antidopingorganisation kan leda till?

– Det allra viktigaste med omorganisationen är att öka förtroendet för det svenska antidopingarbetet. Det har tidigare funnits en viss kritik mot att vi i teorin inte har varit oberoende från idrotten. Nu kommer vi att vara helt oberoende från alla parter vilket är helt nödvändigt för att upprätthålla förtroendet. Vårt arbete kommer att vara detsamma och idrottarna kommer troligtvis inte att märka så stor skillnad. Men den nya organisationen innebär även att vi får mer pengar så att vi kan göra ännu mer för att öka kunskapen om och avslöja doping.

Hur stort problem är det med doping?

– Vi är ganska säkra på att doping är ett större problem utanför den organiserade idrotten. Det är inte ett jättestort problem inom den skandinaviska idrotten, men det finns. Vi har haft ett 20-tal dopingfall de senaste åren. I Sverige har vi en del dopingfall som orsakas av att idrotten har för lite kunskap om reglerna. Idrottsutövarna har troligen inte haft som mål att fuska, men eftersom de har för lite kunskap har de åkt fast. Vårt arbete går ut på att informera och att upplysa om riskerna, men idrottsutövare och tränare har också ett ansvar att känna till reglerna.

Hur används läkemedel i dessa sammanhang?

– Det finns en del läkemedel som är dopingklassade som idrottsutövare kan använda om de får dispens. Det finns väldigt tydliga regler för vilka som får dispens och på vilka grunder.

Finns det några särskilt aktuella problem just nu?

– Det som är en stor utmaning är att många dopingklassade substanser säljs som kosttillskott. Det finns tyvärr många kosttillskott där substanserna inte är deklarerade. Det är väldigt onödigt att idrottsutövare förstör sin karriär på grund av att de inte uppmärksamma på riskerna när de använder kosttillskott.

– En annan utmaning som vi har sett har ökat de senaste åren är den grupp läkemedel som kallas SARMS. Dessa är inte godkända som läkemedel i dag, men de används ändå. SARMS marknadsförs att ge en anabol effekt utan att ge några biverkningar. Det är fortfarande många som inte har förstått att dessa står med på dopinglistan och de säljs som kosttillskott på det illegala nätet.

Vi använder cookies för att ge dig den bästa upplevelsen på vår webbplats. Mer information

Dina kakinställningar för denna webbplats är satt till "tillåt kakor" för att ge dig den bästa upplevelsen. Om du fortsätter använda webbplatsen utan att ändra dina inställningar för kakor eller om du klickar "Acceptera" nedan så samtycker du till detta.

Stäng