Nu har regeringen chansen att visa att den tar svensk forskning på allvar!

Nu har regeringen chansen att visa att den tar svensk forskning på allvar!

I höst ska regeringen lägga fram sin forskningspolitiska proposition, ?forskningsproppen?. Regeringen har mycket att leva upp till. I Alliansens valmanifest var målet att göra Sverige till en kunskapsbaserad ekonomi och folkpartiet lovade till och med att satsa på forskning som skulle leda till svenska Nobelpris! SwedenBIO, som representerar Sveriges life science-företag (bioteknik, medicinsk teknik och […]

18 mar 2008, kl 19:48
0

I höst ska regeringen lägga fram sin forskningspolitiska proposition, ?forskningsproppen?. Regeringen har mycket att leva upp till. I Alliansens valmanifest var målet att göra Sverige till en kunskapsbaserad ekonomi och folkpartiet lovade till och med att satsa på forskning som skulle leda till svenska Nobelpris! SwedenBIO, som representerar Sveriges life science-företag (bioteknik, medicinsk teknik och läkemedel), tycker att det nu är hög tid för alliansen att visa att man menar allvar med sina tidigare löften.

Först och främst hoppas SwedenBIO att regeringen i forskningspropositionen gör en kraftig satsning som snabbt tar oss till ?en-procents-målet?, det vill säga att omfattningen av skattefinansierad forskning och utveckling ska vara en procent av BNP. Dessutom vill vi se en kraftig ökning på forskning inom life science, där vi har mycket goda förutsättningar att lyckas, men där vi har börjat halka efter länder som vi tidigare låg långt före.

En kunskapsbaserad ekonomi bygger inte bara på högkvalitativ forskning, utan även på en högkvalitativ och kunskapsintensiv industri som kan kommersialisera de idéer och innovationer som skapas. Sverige satsar idag mer än de flesta andra länder på forskning räknat per capita, så varför finns då denna paradox, där vi trots satsningar inte förmår omsätta våra innovationer till nya kommersiellt hållbara produkter och företag?

SwedenBIO anser att en av orsakerna till ?den svenska paradoxen? vad gäller life science är att nya idéer och innovationer främst blir grunden till nya bolag istället för att vidareutvecklas i existerande strukturer. Denna situation har gjort att Sverige ligger i topp vad gäller antal bioteknikföretag per capita i världen ? världsbäst på att vara minst med andra ord. I stark kontrast till Sverige finns USA där majoriteten av nya innovationer går in i existerande företagsstrukturer, med den följden att de inte bara lyckas främja innovationsklimatet (vilket Sverige också är bra på), utan även lyckas kommersialisera sina innovationer (vilket Sverige alltså inte lyckas lika bra med). Investerare vill se bevis på att en idé kan leda till en produkt som står sig i den globala konkurrensen och detta låter sig inte göras så lätt i fåmannabolag utan strukturkapital och kritisk massa.
SwedenBIO föreslår därför i vår vision att det skapas förutsättningar för att utveckla applikationer från akademiska projekt längre inom akademin och att det skapas förutsättningar för att involvera både akademi och bioteknikindustri i framtida svenska tillämpade satsningar.

Ett sätt att involvera industri, akademi och även sjukvård är att koncentrera resurser till de främsta miljöerna där de fem viktigaste komponenterna redan finns, det vill säga stark akademisk forskning, framgångsrika företag, kritisk massa, infrastruktur och ett fungerande nätverk för samarbeten. I Sverige har vi fem sådana centra inom life science. De är Umeå, Stockholm-Uppsala (inkl Strängnäs), Göteborg, Linköping och Malmö-Lund. Dessa fem regioner har allt men lite olika profiler och dessa borde prioriteras i en kommande forskningsproposition.
För att vår kunskapsintensiva industri ska spela en nyckelroll i framtiden krävs också andra, mer konkreta åtgärder. SwedenBIO har länge förespråkat införandet av skatteincitament. En sänkt arbetsgivaravgift för forskningsintensiva småföretag är något som EU-kommissionen inte bara godkänner, utan efterfrågar till skillnad mot regeringens ifrågasatta försök att införa sänkt arbetsgivaravgift för tjänstesektorn. Sverige tillhör en minoritet av länder inom OECD vars skattesystem inte stimulerar företagens forskningsinvesteringar. Erfarenheterna från andra länder visar att stimulans av forskningsinvesteringar är effektiva och länder med etablerade system expanderar dem. Denna skattereduktion skulle vara öppen för alla forskningsintensiva småföretag, inklusive exempelvis miljöteknik som alliansen särskilt säger sig värna om.

Uppmuntrandet av en donationskultur är också viktig. I USA spelar donationer och uppdragsforskning en stor roll för ett flertal framstående universitet. En ökning av antal donationer har dessutom stor betydelse för ett utökat samarbete mellan näringsliv och akademi och leder i förlängningen till universitet som förmår locka till sig framgångsrika entreprenörer.
SwedenBIO anser att med rätt åtgärder har vår kunskapsintensiva industri möjlighet att inte bara spela en nyckelroll för att säkra framtidens jobb, välfärd och tillväxt i Sverige, utan även skapa nya och innovativa behandlingar för morgondagens patienter. Låt oss börja satsningen idag och låt oss göra den till något för den kommande generationen att vara stolt över.

Tycker du annorlunda? Mejla debatt@lakemedelsvarlden.se.

Vi använder cookies för att ge dig den bästa upplevelsen på vår webbplats. Mer information

Dina kakinställningar för denna webbplats är satt till "tillåt kakor" för att ge dig den bästa upplevelsen. Om du fortsätter använda webbplatsen utan att ändra dina inställningar för kakor eller om du klickar "Acceptera" nedan så samtycker du till detta.

Stäng