När Henri B. Kagan och Kenso Soai under gårdagen tilldelades Nobelpriset i kemi var det för upptäckter som fått stor praktisk betydelse, inte minst inom läkemedelsindustrin.
Den belönade forskningen berör konceptet kiralitet, det vill säga att vissa molekyler kan förekomma i två former som är varandras spegelbilder.
Att kunna styra vilken spegelbild som bildas är viktigt vid utveckling av läkemedel, eftersom den önskade effekten kan vara kopplad till den ena varianten medan den andra varianten kan sakna effekt eller ge biverkningar.
Ett historiskt exempel på katastrofala biverkningar av kirala substanser är läkemedlet talidomid. Där är den ena varianten ett effektivt sömnmedel, medan den andra orsakade svåra missbildningar och ledde till den så kallade Neurosedynkatastrofen 1959-63.
Nexium svenskt exempel
Ett nyare, svenskt exempel på hur kiralitet har utnyttjats inom läkemedelsutvecklingen är AstraZenecas magsårsmediciner Losec (omeprazol) och Nexium (esomeprazol).
Losec, som lanserades 1988, innehåller omeprazol, en blandning av två molekylformer som är varandras spegelbilder. När efterföljaren Nexium lanserades 2000 innehöll den däremot bara den ena formen, esomeprazol.
Båda formerna hämmar magsäckens produktion av saltsyra men de omsätts olika snabbt i kroppen. Esomeprazol bryts ned långsammare och kan därmed ge en större exponering för läkemedlet och effektivare syrakontroll.
I detta fall har formerna alltså inte olika medicinska effekter utan skillnaden handlar framför allt om farmakokinetik, alltså hur kroppen omsätter läkemedlet.
Både Losec och Nexium utvecklades i Mölndal, vid dåvarande Astra Hässle, som senare blev en del av AstraZeneca.
Henri B. Kagan visade på 1980-talet hur kemiska reaktioner kan förstärka bildningen av den ena spegelbildsformen framför den andra.
Kenso Soai utvecklade forskningen vidare och lyckades visa hur en kemisk reaktion genom autokatalys kan leda till att endast en av formerna bildas.
– Årets Nobelpris påminner oss om att vägen till nya behandlingar börjar med forskning. När grundläggande vetenskapliga frågor får svar skapas ny kunskap som i det här fallet fått stor betydelse för utvecklingen av läkemedel. Därför är långsiktiga investeringar i forskning avgörande för framtidens behandlingar och konkret nytta för patienterna, kommenterar Ann-Marie Wennberg Larkö, professor vid Sahlgrenska akademin och ordförande för Forska Sverige i ett pressmeddelande.
