Molekylär diagnostik förändrar prövningar
Foto: iStockphoto

Molekylär diagnostik förändrar prövningar

Utvecklingen av skräddarsydd, individanpassad läkemedelsbehandling går snabbt och molekylär diagnostik ses som ett viktigt verktyg för att välja rätt läkemedel till rätt patient.

29 apr 2016, kl 07:30
0

Jan-Erik Frödin, docent och överläkare på onkologiska kliniken vid Karolinska universitetssjukhuset.

Tidigare låg fokus på att hitta läkemedel till stora patientgrupper och stora kliniska studier gjordes för att visa att läkemedlen var säkra och effektiva. Men nu går läkemedelsutvecklarna mer och mer mot personligt skräddarsydd medicin. Det innebär också att man riktar in sig på selekterade patientgrupper, vilket innebär mindre och mer effektiva studier.

– Om vi kan göra en molekylär analys av en tumör, och utifrån den läsa vilka läkemedel vi ska använda, vinner vi dubbelt. Vi kan undvika behandling av patienter som inte har någon nytta av den och slippa biverkningar och toxicitet. I stället kan vi rikta mer specifik behandling på just de patienterna som har glädje av den, säger Jan-Erik Frödin, docent och överläkare på onkologiska kliniken vid Karolinska universitetssjukhuset.

Just nu pågår en nationell klinisk studie för behandling av spridd kolorektalcancer, och Jan-Erik Frödin är huvudprövare för studien i Sverige. Det som är speciellt med studien är att man redan i protokollet öppnade upp för att ändringar av behandlingar och kombinationer utifrån nya markörer under studiens gång.

– Hypotesen är att den målstyrda behandlingen ska vara effektivare än standardbehandlingen och att man med hjälp av den molekylära analysen, som för en in på den målstyrda behandlingen för vissa undergrupper, ska ge bättre behandlingseffekt än när man bara håller sig till vanlig rutinbehandling, säger Jan-Erik Frödin.

Först screenas 1 680 patienter med spridd kolorektalcancer för specifika biomarkörer och prövarna räknar med att ungefär 600 kommer att selekteras in i studien. En vanlig standardbehandling med cellgifter och angiogeneshämmare ges under de första åtta veckorna och om man ser att patienten svarar eller att sjukdomen inte har försämrats går patienterna vidare till den egentliga studien. Därefter görs en molekylär analys av tumören och beroende på den behandlas patienterna utifrån ett särskilt protokoll, antingen med målstyrdbehandling i kombination med cytostatika jämfört med vanlig underhållscytostatika eller en immunologisk behandling jämfört med underhållscytostatika. Vartefter kunskap tillkommer under studiens gång öppnar man upp för nya behandlingsarmar. I dagsläget finns två olika grupper med olika målstyrda behandlingar och en tredje mindre grupp planeras.

– Det blir spännande att få den nya behandlingsarmen, det är tack vare studiens upplägg som det går att även pröva på den lilla gruppen. För standardgruppen som får immunterapi blir det spännande att se vad resultatet visar, om kan vi få svar på om det är en bra behandling för de flesta, eller om det även där är så att det är en undergrupp som har nytta av den, säger Jan-Erik Frödin.

Studien påbörjades i Sverige under hösten 2015 och väntas bli klar år 2022.

Med det nya verktyget, molekylär diagnostik, blir utvecklingen av nya läkemedel i första hand inte snabbare, tvärtom kanske det tar längre tid eftersom den molekylära analysen tar tid att göra. Men läkemedlen blir precisare. Beroende på vad du ska analysera finns olika tekniker.

– Vi befinner oss i en utvecklingsfas när det gäller molekylära analyser. Beroende på vilken teknik man använder tar analysen lite olika tid. Man behöver ofta tillgång till tumörmaterial, och ofta behöver du en tillräcklig mängd, vilket kan vara svårt om man bara tagit ett litet prov från tumören. I så fall krävs ett nytt prov, vilket gör att det tar längre tid, säger Jan-Erik Frödin.

Kliniska studier var tidigare utformade för stora populationer, men för att utvärdera effekten av individanpassade läkemedel är man istället mer noga med urvalet av patienter.

– Genom att man blir mer specifik i sin behandling och kan selektera patienter som har nytta av läkemedlet ökar också behandlingsnyttan i den gruppen. Det innebär en större skillnad mellan de behandlade och de obehandlade, och ju större skillnaden är, desto färre patienter behöver du, säger Jan-Erik Frödin.

– Det är oerhört spännande att göra den här studien och den förändrar sättet som skräddarsydda läkemedel kan testas på, säger han.

Vi använder cookies för att ge dig den bästa upplevelsen på vår webbplats. Mer information

Dina kakinställningar för denna webbplats är satt till "tillåt kakor" för att ge dig den bästa upplevelsen. Om du fortsätter använda webbplatsen utan att ändra dina inställningar för kakor eller om du klickar "Acceptera" nedan så samtycker du till detta.

Stäng