Annons
Fem frågor till Johan Modin, Etikprövningsmyndigheten
”Mer etikkunskap ger en starkare forskningsnation”
Johan Modin. Foto: Sverker Johansson

”Mer etikkunskap ger en starkare forskningsnation”

Vad gör Etikprövningsmyndigheten för att öka kunskapen om etikprövning i forskarsamhället?

25 nov 2022, kl 08:56
0

Annons

Etikprövningsmyndigheten utfärdar efter prövning etikgodkännande för forskning på människor. I somras fick myndigheten ett särskilt regeringsuppdrag att öka stödet i etikfrågor till landets forskare och deras huvudmän. Myndigheten har nu dragit i gång jobbet med uppdraget och Läkemedelsvärlden bad chefen Johan Modin att berätta mer.

Vad är det som har hänt?

– Den 1 januari 2019 startade vi på Etikprövningsmyndigheten vår verksamhet. Innan dess var det regionala etikprövningsnämnder som prövade etikansökningar och det förekom i praktiken ingen organiserad tillsyn av lagen.

– Men 1 januari 2020 kom en skärpning av etikprövningslagen som bland annat innebar en skärpt tillsyn. Den sköts av en annan myndighet, Överklagandenämnden för etikprövning. Överklagandenämnden har uppmärksammat brister i efterlevnaden av etikprövningslagen. Det handlar till exempel om forskning på människor utan nödvändigt etikgodkännande.

Men lagändringarna har samtidigt lett till oro och debatt i forskarsamhället. Vissa menar att granskningen är för hård och att etikprövning kanske inte alltid är nödvändigt. Ligger det något i den kritiken?

– Jag har stor förståelse för att förändringarna skapar oro, men i grunden är den stärkta etikprövningen mycket angelägen. Om etiska frågor på ett tydligare sätt blir en del av planering och utförande av forskningsstudier leder det till säkrare forskning. Det leder också till att vi kan utföra mer forskning eftersom förtroendet för forskningen i Sverige ökar. Det här är viktigt för forskningen i sig och för oss som forskningsnation, inte för att en myndighet säger det.

– Den skärpta lagens syfte är inte att straffa enskilda forskare eller att styra forskningen. I stället ska den hjälpa forskningshuvudmännen så att de kan ge rätt stöd till forskarna från början.

Vad är det som forskningshuvudmännen behöver bli bättre på?

– En del forskare har kommit i kläm när de följt huvudmännens rekommendationer och inte sökt etikprövning trots att det varit nödvändigt. Forskningshuvudmännen behöver ha goda rutiner för information, uppföljning och kontroll gällande frågor om etikprövning i den forskning de är ansvariga för och se till att de som arbetar med forskning får nödvändig utbildning i etikprövning och vad lagen säger. Vi hoppas att det nya regeringsuppdraget som Etikprövningsmyndigheten fått gör att vi kan hjälpa till i det arbetet.

I princip har samma etikregler för forskning gällt sedan 2004 – borde inte bristerna ha rättats till för länge sedan?

– Med en fungerande tillsyn så hade detta skett tidigare, men det viktiga är att åstadkomma förändring så att vi gör rätt i framtiden. Vi på Etikprövningsmyndigheten är inriktade på att se framåt. Den oro som förekommer speglar varierande kunskaper om forskningsetisk prövning i forskarsamhället. Vi ska se till att öka den kunskapen.

Vad gör ni nu?

– Vi har startat en process med ökad kommunikation och dialog på många olika plan. Vi vänder oss till forskningshuvudmän, forskare, myndigheter och andra aktörer för att bland annat närmare kartlägga vilka behov av ökad kunskap och ökat stöd som finns. Vi arbetar också med att utveckla vår egen rådgivning till forskare i etikfrågor och våra handläggningsrutiner, till exempel vårt ansökningsformulär. Dessutom diskuterar vi att ta fram olika utbildningsmaterial och genomföra informationsaktiviteter, på egen hand och tillsammans med andra.