Makt åt patienten

Patienternas formella makt i läkemedelsvärlden har ökat på senare tid ? men är fortfarande begränsad. EMEA, Läkemedelsförmånsnämnden och läkemedelskommittén i Östergötland är föregångare på olika nivåer ? här har patienternas organisationer inflytande på riktigt.

17 jun 2005, kl 20:45
0

Annons

Patienternas inflytande över myndigheternas läkemedelsbeslut är mycket begränsat. Expertstyret är monumentalt hos läkemedelsvärldens myndigheter, nämnder och kommittéer.
Både EU-kommissionens så kallade G 10-grupp på läkemedelsområdet och Socialstyrelsen har på senare tid pekat på denna brist och manat till förändring.

Vill utse egna experter

Och plötsligt har saker börjat hända. Först ut var EMEA, som efter en workshop 2002 skapade en arbetsgrupp där representanter för patientorganisationer, myndigheten och dess expertkommitté CHMP ingår.

Gruppen, som träffas fyra gånger om året, ska förbättra informationen och kommunikationen till och från patienterna och främja en riktig och säker användning av läkemedel.

? Tack vare påtryckningar i detta forum diskuteras nu bland annat ett produktregister på europeisk nivå med svenska Fass och NPL som förebilder, berättar Christoph Thalheim, belgisk representant för den europeiska paraplyorganisationen EPF i arbetsgruppen.

Samarbetet har också lett till att en lista på vilka patientorganisationer som EMEA erkänner håller på att tas fram.

? Det är viktigt eftersom det finns en gråzon av organisationer som har andra intressen för ögonen än bara patienternas.
Christoph Thalheim vill att patientorganisationerna framöver ska få möjlighet att utse egna experter inom alla terapiområden.


? Dessa kanske inte får egen rösträtt men ska kunna delta och företräda patientintressena vid alla viktiga beslut i exempelvis CHMP.

Enligt Christoph Thalheim kommer arbetsgruppen snart att erkännas som en permanent så kallad Working Party inom EMEA.

Patienter stoppade talidomid

Även på andra nivåer har patientrepresentanter fått en tyngre röst i EMEA:s korridorer. På initiativ från myndigheten har till exempel europeiska neurosedynskadade och myelompatienter (de senare är i vissa fall aktuella för behandling med läkemedlet idag, se LMV 11/01) gjort gemensam sak i en så kallad Ad Hoc Group on Thalidomide.

Gruppen har sedan två år tillbaka regelbundet träffats 5-6 gånger årligen i samband med möten på EMEA i London. Myndigheten har betalat flyg och uppehälle.

? Man kan kalla oss en enfrågegrupp, det är mycket tack vare vårt inflytande som talidomid ännu inte godkänts i Europa. På grund av talidomids rykte ansåg EMEA att man helt enkelt inte kunde hålla oss utanför processen. Vad jag förstår har företaget nu mer eller mindre dragit tillbaka sin ansökan om godkännande, säger Björn Håkansson, ordförande i Föreningen för de Neurosedynskadade och svensk ledamot i ad hoc-gruppen.

? Om talidomid skulle godkännas igen kommer förr eller senare någon av patienterna att bli gravid. Det har redan hänt i USA. Ett sådant barn är helt oskyddat, varken läkemedelsförsäkringen eller patientskadeförsäkringen gäller.

Men har inte neurosedynskadade och myelompatienter haft motsatta intressen i ad hoc-gruppen?

? Nej, vi har strävat åt samma håll. Det är förstås omöjligt att säga nej till en strikt kontrollerad licensförskrivning till cancerpatienter. Det system vi har idag tillgodoser detta.

Bidrar till balans

I svenska Läkemedelsförmånsnämnden finns två brukarrepresentanter i det beslutande organet, nämnden. En av dessa är Christina Wahrolin, som tidigare bland annat varit ordförande i Hörselskadades Riksförbund.

? Som representant för allmänintresset bidrar jag med sunt förnuft och kritiska frågor från ett brukarperspektiv. Jag kompletterar den medicinska och hälsoekonomiska kompetensen som redan finns i nämnden med ett medborgarperspektiv. Det blir en bra balans av det hela, säger hon, men vill inte peka på någon specifik fråga som hon påverkat i någon särskild riktning.
Förespråkar du som brukarrepresentant regelmässigt att läkemedel som behandlas av LFN ska subventioneras?

? Nej, det finns flera exempel där jag gjort tvärtom. Även jag har insikten att prioriteringar behöver göras, säger Christina Wahrolin.

Hon var dock skiljaktig i LFN:s omdebatterade beslut att inte subventionera impotensläkemedel i tablettform.

LFN har också långt gångna planer på att skapa ett brukarråd.
? Vi har funderat över vilken form som är bäst för detta med alla patientgrupper i åtanke, och vi har tagit fram ett förslag som vi skickat på remiss. Svaren vi fått hittills har varit positiva, säger Ann-Christin Tauberman, generaldirektör för LFN.

Organet ska utgöra en rådgivande instans till LFN i principiella frågor i samband med genomgången av läkemedelssortimentet. Rådet ska även kunna lämna förslag på vilka medicinska experter LFN ska anlita vid genomgångarna av de olika läkemedelsgrupperna.

Även på Läkemedelsverket finns planer att skapa vad man kallar en brukarnämnd, men man ligger steget efter LFN i tidsplaneringen.
? Det här är något som precis har börjat diskuteras, vi hoppas hitta formerna i år och ha något på plats nästa år. Bakgrunden är att vi ser ett ökat behov för oss att förmedla information direkt till patientgrupperna, men också att få input från dem. Det har blivit tydligt inte minst i samband med debatten om coxiberna, säger Jane Ahl?qvist Rastad, läkare vid Läkemedelsverket.

? Vi har dock redan tidigare informerat patientgrupperingar i aktuella eller kontroversiella frågor, nu senast bjöd vi hit Reumatikerförbundet i samband med Vioxx-indragningen. Patienter har också deltagit i enstaka av våra workshops.

? Dessutom översätts numera alla våra behandlingsrekommendationer till patientspråk, och när vår webb snart omarbetas kommer den patientinriktade informationen att få en mer framskjuten plats.

Patienter i läkemedelskommitté

Som Läkemedelsvärlden tidigare rapporterat finns patientrepresentanter adjungerade till åtminstone en av landets läkemedelskommittéer ? den i Östergötland.
En av dessa är hjärtpatienten och söderköpingsbon Roland Carlstein.
? Vi får möjlighet att föra fram sakfrågor tidigt och påverka i positiv riktning. Vi har bland annat bidragit till att fördelningen av medel mellan den landstingsägda och den fria primärvården ska ses över, säger han.
? I början rynkade man kanske litet på näsan åt oss men idag upplever jag verkligen att de andra lyssnar. En ?vi vill ha allt-attityd? fungerar inte, även vi måste vara realistiska och inse behovet av prioriteringar. Så här borde alla läkemedelskommittéer arbeta, säger Roland Carlstein.

Men de gör de alltså inte. Enligt Sten Iwarson, ordförande i läkemedelskommittén i Göteborg, har frågan dryftats flera gånger i ordförandekollegiet Lok där han är ordförande.

? En svårighet är att de flesta patienterna trots allt inte ingår i någon organisation. Hur ska de representeras? Är det inte lika rimligt att pensionärsorganisationerna ingår? I deras åldersgrupper återfinns ju flertalet av våra patienter, säger han.

? Patientföreningarna är väldigt många och har tillkommit för att hävda sin speciella grupps intressen. Hur samordnar man alla dessa personers synpunkter? Ska man kanske välja personer från centrala handikappförbund istället, når man en större objektivitet då? Vi ställer oss många frågor i detta sammanhang men givetvis lyssnar vi uppmärksamt till erfarenheterna från Östergötland.

Nils Bergeå

Vi använder cookies för att ge dig den bästa upplevelsen på vår webbplats. Mer information

Dina kakinställningar för denna webbplats är satt till "tillåt kakor" för att ge dig den bästa upplevelsen. Om du fortsätter använda webbplatsen utan att ändra dina inställningar för kakor eller om du klickar "Acceptera" nedan så samtycker du till detta.

Stäng