Läkemedelskostnaderna ökar mest i Sverige

Ingenstans i den industrialiserade världen har läkemedelskostnaderna ökat så mycket som i Sverige. Detta framgår av en färsk rapport från OECD.

27 nov 2003, kl 12:12
0

Rapporten, med titeln ?Health at a glance?, belyser hälsoläget i de 30 medlemsländerna med hjälp av statistik.

Allmänt sett har människorna i de undersökta länderna blivit friskare. Bland annat har medellivslängden ökat avsevärt enbart under de senaste tio åren. Den beräknade medellivslängden för dem som föddes år 2000 är i genomsnitt 77,2 år. Sverige ligger ungefär två och ett halvt år högre.

Men samtidigt som folk har blivit friskare har kostnaderna för hälso- och sjukvården ökat mycket kraftigt. I genomsnitt utgör dessa kostnader i dag 8,4 procent av bruttonationalprodukten. För Sveriges del är andelen 8,7 procent.


? I nästan alla OECD-länder har kostnaderna för hälso- och sjukvården ökat mer än den ekonomiska tillväxten. Därigenom har regeringarna tvingats att finna nya finansieringsformer, säger Gaétan Lafortune, som är ansvarig för rapporten.


Två orsaker till denna utveckling är att läkemedlen har blivit dyrare samt att den tekniska utrustningen för diagnostik har blivit allt mer avancerad.


Sedan 1990 har läkemedelskostnaderna ökat i samtliga OECD-länder. De utgör idag i genomsnitt cirka tio procent av den totala kostnaden för hälso- och sjukvården.


Allra störst har kostnadsökningen varit i Sverige. Det totala belopp som samhället och konsumenterna betalade för läkemedel ökade med 111 procent mellan 1990 och 2001. Alltså mer än en fördubbling på tio år.


Sverige hamnar nästan i en klass för sig själv. De länder som följer är Australien och Kanada. Där var kostnadsökningen 99 respektive 90 procent. Å andra sidan var ökningen bara 7 procent i Japan, 17 procent i Tyskland, 28 procent i Italien, 33 procent i Schweiz och 47 procent i Danmark.


Hur kan man förklara dessa nästan förbluffande stora skillnader? Enligt OECD-ekonomen Eva Orosz är förklaringarna flera:


? Sedan början av 1990-talet har många innovativa, men dyra, läkemedel tagits i bruk. Denna utveckling har understötts av regeringarna i olika omfattning. Så till exempel finns det stora skillnader mellan länderna när det gäller användandet av innovativa preparat och av generika samt vad gäller antalet läkemedel som är subventionerade.


? Vad som också skedde under 1990-talet var att antalet vårddagar på sjukhus minskade. Det ledde till en ökning av den medicinering, som sker utanför sjukhusen och det är enbart den som vår statistik omfattar.


Det här förklarar delvis kostnadsökningen i Sverige, eftersom Sverige är ett av de länder där patienterna blir inlagda på sjukhus i allt mindre omfattning och under allt kortare tid.


Dessutom gäller att den svenska kostnadsökningen har skett utifrån en förhållandevis låg nivå. Därför blir den också något mindre anmärkningsvärd.


Fortfarande är svenskarna inte några storförbrukare av läkemedel. Normalsvenskens konsumtion av förskrivna och receptfria läkemedel motsvarar 304 dollar. Det är klart under genomsnittet och bara hälften av förbrukningen i USA.


 


 

Vi använder cookies för att ge dig den bästa upplevelsen på vår webbplats. Mer information

Dina kakinställningar för denna webbplats är satt till "tillåt kakor" för att ge dig den bästa upplevelsen. Om du fortsätter använda webbplatsen utan att ändra dina inställningar för kakor eller om du klickar "Acceptera" nedan så samtycker du till detta.

Stäng