Läkemedelsindustrin öppna för diskussion

Organisationen Läkare utan gränser och läkemedelsindustrin närmade sig varandra en aning i frågan om den ojämna tillgången på läkemedel i världen.

9 jun 2002, kl 07:01
0

Läkemedel är, precis som så mycket annat i vår värld, mycket ojämnt fördelat över klotet. En tredjedel av jordens befolkning har inte tillgång till de mest basala och livräddande läkemedlen samtidigt som den femtedel av befolkningen som vi i västvärlden utgör använder fyra femtedelar av alla läkemedel som tillverkas. En ojämlikhet som organisationen Läkare utan gränser försöker påverka genom sin ?Capaign for access to essential medicines?.


En effekt av kampanjen är att läkemedelsföretaget Pfizer nu skänker bort läkemedlet flukonazol till alla aids-patienter i Sydafrika som drabbats av en viss dödlig hjärnhinneinflammation som inte själva har råd att betala för det. Flukonazol är det enda läkemedlet som hjälper och det behöver ges resten av livet.


? Vi är naturligtvis tacksamma för denna betydande donation som kommer att rädda livet på många patienter i Sydafrika, men samtidigt inser vi att donationer inte innebär någon långsiktig lösning ? 95 procent av alla aids-fall finns i tredje världen, säger Daniel Berman från Läkare utan gränser.


 


Öppnade för diskussion


Därför bjöd man in läkemedelsindustrin till ett möte för att diskutera möjligheter till att stimulera forskning och utveckling av läkemedel mot tredje världens sjukdomar och möjligheter att lösa den befintliga läkemedelsbristen i denna del av världen. Ett konkret förslag var att införa ett slags pris efter betalningsförmåga vilket skulle innebära att i-länderna skulle betala fullt pris för läkemedel medan u-länderna endast skulle betala produktionskostnaderna.


Läkemedelsindustrin är öppen för diskussion, men inte speciellt optimistisk till möjligheterna att lösa problemen, enligt Håkan Mandahl vice VD i Läkemedelsindustriföreningen, LIF.


   ? Detta är ett så mycket mer komplext problem, människor i tredje världen dör inte främst på grund av brist på läkemedel utan av brist på mat, rent vatten osv. Det är en fråga om global fördelning av välfärd och det kan inte läkemedelsindustrin lösa, det är en uppgift för världssamfundet, FN, WHO och liknande organisationer, säger han. Samtidigt finns det inrikespolitiska problem där länder lägger sina pengar på krigföring istället för på hälsovård, som t ex i Ryssland och delar av Afrika.


 


Kan göra mer


Att låta u-länderna endast betala produktionskostnaderna på läkemedlen avfärdar Håkan Mandahl med att det inte finns något sätt att garantera att det inte skulle resultera i en parallellexport av samma läkemedel tillbaka till väst.


Men han menar ändå att läkemedelsindustrin kan göra mer än vad de gör idag.


? Vi kan sluta avtal med olika regeringar om rabatterade priser, vi kan utbilda läkare, vi kan satsa mer på forskning kring dessa sjukdomar och vi kan hjälpa till med kunskap kring logistiken såsom lagring, distribution och hantering av läkemedel, säger han. 


Fredrik Hedlund

Vi använder cookies för att ge dig den bästa upplevelsen på vår webbplats. Mer information

Dina kakinställningar för denna webbplats är satt till "tillåt kakor" för att ge dig den bästa upplevelsen. Om du fortsätter använda webbplatsen utan att ändra dina inställningar för kakor eller om du klickar "Acceptera" nedan så samtycker du till detta.

Stäng