Innovationskvarter för framtidens hälsa
Mikko Kauppinen, projektledare för Health innovation village, på campusets träffpunkt, kaféet.

Innovationskvarter för framtidens hälsa

Digitala lösningar och ny teknik för hälso- och sjukvården forskas fram i ett företagskluster i Helsingfors.

12 maj 2017, kl 11:56
0

"Jag menar,
vem använder
cd-romskivor längre?"

Artificiell intelligens som kan diagnostisera patienter med prostatacancer utan biopsi. Tv-spelsliknande verktyg som kan få nyopererade barn att komma ur sängen och göra rehabiliteringsövningar. Och kläder som mäter muskelaktivitet och redovisar grafer över hur kroppen har belastats. Det är några av de innovationer som kommit ur GE Health innovation village i Helsingfors. Läkemedelsvärlden.se hälsade på.

Det har kallats för Finlands motsvarighet till Silicon Valley. Campuset för tillväxtföretag som utvecklar produkter för hälso- och sjukvårdsbranschen hyr in sig på GE Healthcares område, där den globala jätten bland annat utvecklar och tillverkar digitala system för läkemedelsadministrering och patientövervakning inom intensivvård. I lokalerna som hyrs finns runt 200 anställda i en rad uppstartsföretag, som alla arbetar med ny teknik som ska kunna användas inom hälso- och sjukvården.

Projektledare är Mikko Kauppinen, som först tar Läkemedelsvärlden.se till campusets kafé.

– Jag brukar säga att det finns tre sätt att få finländare att börja prata med varandra, säger han. Alkohol, tobak och kaffe. På kaféet kan alla mötas under avslappnade former. Att få företagen att prata med varandra och utbyta erfarenheter är en del av grundtanken med Health innovation village.

Mikko Kauppinen berättar att till och med de som driver kaféet var nybörjare när de anlitades. Allt de hade var en gmail-adress. Nu säljer de sina kaféprodukter även till andra återförsäljare. På samma sätt är det meningen att produkterna och lösningarna som utvecklas inom Health innovation village ska få vingar och bli kommersiella produkter som kan förbättra sjukvården. Avancerad specialistkunskap inom teknik har funnits länge i Finland, konstaterar Mikko Kauppinen, med Nokia och alla företag runt omkring Nokia som kom att bli en del av landets identitet.

– När Nokia såldes till Microsoft hösten 2013 var det kulmen på en deprimerande tid för Finland, säger Mikko Kauppinen. Det var ju inte oväntat, många ingenjörer hade bara suttit av tiden i väntan på att få gå. Ingenting utvecklades där längre.

Mikko Kauppinen såg från sin horisont, medicinteknikbranschen, hur den stora kompetensen inom mobilteknik skulle kunna giftas ihop med hälso- och sjukvården.

– Sjukvården ligger på många sätt så långt efter när det gäller teknisk utveckling, säger han, och räknar upp exempel på egenupplevda erfarenheter, som när bilderna från hustruns röntgade axel skulle skickas till det egna sjukhuset och en halv dag fick läggas på att få bilderna nedbrända på en cd-romskiva.

– Jag menar, vem använder cd-romskivor längre, säger Mikko Kauppinen och slår ut med armarna. Inom industrin går saker och ting mycket fortare. Idén med Health innovation village är att ge chans åt nya idéer som kan implementeras snabbare jämfört med tiden det tidigare tagit för sjukvården att anamma nya lösningar.

I förra veckan var Finlands hälsovårdsminister Pirkko Mattila på besök på campuset. Den finska regeringen satsar likt den svenska på att stödja utvecklingen och forskningen inom life science och hälsoteknik. Nyligen kom också beskedet att även Finland aspirerar på att bli nytt värdland för den europeiska läkemedelsmyndigheten EMA.

För tre år sedan antogs en nationell strategi för forskning och innovation inom hälsosektorn. I strategin ingår samarbete mellan offentligt och privat finansierade verksamheter, och med ett aktivt deltagande från industri, universitet och universitetssjukhus.

Men trots alla förutsättningar och ansträngningar att bygga upp en infrastruktur för företag i tillväxtfas, är utveckling av produkter inom hälso- och sjukvårdsbranschen ingen lätt väg att gå. Mikko Kauppinen berättar att det till exempel är svårt för företagen att få göra pilotstudier på sjukhusen.

– Vi måste få bättre möjligheter att utföra piloter på sjukhusen, och att sjukhusen också betalar för dem, säger han. Utländska investerare är oftast inte intresserade om man inte kan visa upp betalda pilotstudier.

Ofta görs pilotstudier av nya produkter utomlands. Det kan även vara utomlands som de sedan först blir kommersiella produkter.

– Många gånger ser vi produkterna utvecklas och sedan säljas i Storbritannien eller USA, säger Mikko Kauppinen. Självklart är kundunderlaget mycket större där. Men det är egentligen synd och skam, att vi inte kan utveckla produkterna först och främst här och i våra grannländer.