Hot om rättegång får företag att lyda LV

Sedan den nya läkemedelslagstiftningen trädde i kraft den första maj har Läkemedelsverket börjat agera på egen hand gentemot företag man anser gör reklam som strider mot reglerna. Och företagen har rättat sig efter myndighetens direktiv. Inget företag har ännu valt att gå till domstol.

20 okt 2006, kl 16:20
0

Annons

Sedan första maj till och med oktober i år har Läkemedelsverket på egen hand agerat mot elva företags läkemedelsreklam. Samtliga fall, utom ett, har redan avslutats genom att företagen slutat med den av myndigheten kritiserade reklamen.

Antikhandlaren Putte, 64, som håller ordning på 45 000 olika artiklar är inte längre en del i Pfizers marknadsföring av demensläkemedlet Aricept, Janssen-Cilag påstår inte längre att Reminyl bromsar utvecklingen av symtomen vid Alzheimers sjukdom och Cederroths International använder sig inte av den icke godkända indikationen ?ont i magen? i sin reklamfilm för Samarin, för att nämna några exempel.

Att Läkemedelsverket i princip upphört med att anmäla till Nämnden för bedömning av läkemedelsinformation, NBL, är en konsekvens av den nya lagstiftningen som innebär att myndigheten nu har tillsyn över marknadsföringen. Något som tidigare i Sverige sköttes genom en frivillig branschöverenskommelse.

– Att man inte använder den resurs vi är tycker jag är en ganska tråkig och märklig utveckling, säger Torsten Brink, sekreterare i NBL.

Börjar med påpekanden

Under första halvåret med ny lagstiftning har Läkemedelsverket istället vänt sig direkt till företagen, först med ett brev där man uppmanar företaget att upphöra med den kritiserade reklamen. Nästa steg är ett föreläggande, om det inte hjälper lägger man till ett vitesföreläggande.

Professor Björn Beerman på Läkemedelsverket säger att han i dagsläget inte ser några egentliga skäl att använda NBL när man kan agera på egen hand.

Ungefär hälften av de anmälningar som Läkemedelsverket gjorde till NBL under de senaste åren fälldes i nämnden. Sedan man själv tog över hanteringen har alltså bilden förändrats radikalt.

Annan tolkning

– Vi gör väl en annan tolkning än NBL och vi har ju faktiskt också sista ordet, om företaget inte vill gå till domstol, säger Björn Beerman.

– Men det kanske blir lite väl dyrt. Så angelägna budskap har de knappast.

Majoriteten av de företag som Läkemedelsverket hört av sig
till har ändrat sin reklam efter första påpekandet. I något fall har man, som Björn Beerman uttrycker det, fått ta till brösttoner. Företaget Antula Healthcare gjorde om sin reklam för Eeze först efter hot om böter på 200 000 kronor.

Fem av de elva företag som Läkemedelsverket agerat mot är inte medlemmar i Lif.

– De företagen har varit svåra att komma åt tidigare, eftersom de i praktiken inte har behövt bry sig om branschens överenskommelse, även om en del ställer upp på regelverket, säger Björn Beerman.

Om Läkemedelsverkets agerande under det första halvåret är det arbetssätt man kommer att använda i framtiden är oklart.
Diskussioner mellan myndigheten och Lif pågår om bland annat NBL:s framtida roll.

Vi använder cookies för att ge dig den bästa upplevelsen på vår webbplats. Mer information

Dina kakinställningar för denna webbplats är satt till "tillåt kakor" för att ge dig den bästa upplevelsen. Om du fortsätter använda webbplatsen utan att ändra dina inställningar för kakor eller om du klickar "Acceptera" nedan så samtycker du till detta.

Stäng