Hopp om vaccin mot rökning

Forskare vid Karolinska institutet arbetar med att ta fram ett nytt vapen i kampen mot nikotinet ? ett vaccin. Antikroppar ska stoppa nikotinmolekylerna från att passera blod-hjärnbarriären, vilket gör att kicken uteblir.

26 apr 2002, kl 19:59
0

Nio av tio rökare som försöker sluta utan hjälp återfaller. Av dem som använder exempelvis nikotinläkemedel eller terapi lyckas var tredje ? högst.

? Har man en gång börjat röka förändras hjärnan. Antalet nikotinreceptorer blir fler. Därför kan en enda cigarett leda tillbaka till beroendet ? kanske kan till och med passiv rökning ge återfall, säger Sabina de Villiers.
Hon är doktorand på Karolinska institutet i en forskargrupp som leds av professor Torgny Svensson. De arbetar på ett nytt vapen i kampen mot nikotinet: ett vaccin. Vaccineringen ska ta bort kicken genom att hindra nikotinet från att nå fram till hjärnan.
? Vaccinet har ingen effekt på abstinensen, säger Sabina de Villiers. Meningen är att återfallen ska hindras.

Inget välbehag

På egen hand är nikotinmolekylen för liten för att aktivera immunförsvaret. Den rör sig lätt genom biologiska membran och när man röker en cigarett når nikotinet snabbt hjärnan. Där ger det frisättning av dopamin.
Forskarlaget arbetar med att ta fram ett så kallat immunokonjugat bestående av nikotin kopplat till ett bärarprotein. När det injiceras i blodet ska immunförsvaret reagera och bilda antikroppar. Om en vaccinerad rökare tar en cigarett, binder antikropparna till det inhalerade nikotinet. Tillsammans med antikroppen blir nikotinmolekylen för stor för att tränga genom blod-hjärnbarriären.
Inget nikotin i hjärnan; inget dopamin; ingen välbehagskänsla.
? Rökaren kommer inte att uppleva någon effekt, utan bara känna lukten och smaken, säger Sabina de Villiers. Och de är ju egentligen negativa.
Hon är själv före detta rökare och vågar absolut inte prova en cigarett igen.
? Men tar man en cigarett efter att ha vaccinerats så borde det bli en besvikelse. Det skulle vara som att gå in på en restaurang och beställa något som ser gott ut men upptäcka att det smakar papp. Den restaurangen går man ju inte tillbaka till.

Konkurrerande projekt

Sabina de Villiers tror själv att obehagskänslan kan bli så stor att rökaren låter bli att försöka igen. För att lindra abstinensbesvär kan vaccinet kombineras med exempelvis bupropion. Nikotinersättning är förstås inte meningsfullt, eftersom nikotinet inte ger effekt.
Vaccinet har testats på råttor. Hos immuniserade djur ser man ingen frisättning av dopamin förrän vid mycket höga nikotindoser, och då är uppgången liten och fördröjd. Hittills har forskarna inte sett några biverkningar.
? Eftersom det inte bildas några stora immunkomplex får vi antagligen ingen aktivering av sådant som mastceller och makrofager, säger Sabina de Villiers.
Vaccinet bryts ner via immunceller. Nedbrytningsvägen för nikotin-antikroppskomplexet är fortfarande okänd.
? Antingen avlägsnas det också av immunceller, eller så bryts nikotinet ner den vanliga vägen, framför allt i levern, säger Sabina de Villiers.
Forskarlaget på Karolinska institutet är inte ensamma om att arbeta med ett vaccin för rökavvänjning. Två konkurrerande forskningsprojekt är kända, ett brittiskt och ett amerikanskt. Båda drivs av kommersiella företag. Det brittiska har påbörjat sina kliniska studier av preparatet, det amerikanska startar dem i år. På KI hoppas man få tillstånd av Läkemedelsverket för kliniska studier i början av 2003.
? Normalt är den viktigaste frågan vem som hinner först, säger Sabina de Villiers. Men i det här fallet är den kemiska strukturen på vaccinet väldigt viktig, och det är vår specialitet. Vi tror att vi har hittat den optimala varianten.
Immunokonjugatets kemiska struktur har visat sig spela stor roll för hur effektivt vaccinet blir. Att hitta rätt handlar enligt Sabina de Villiers både om tur och skicklighet.
? Vi är inte immunologer, det är vår svaghet. Men vi kan nikotin. Torgny Svensson har arbetat med ämnet i tjugo år.

Liten molekyl problematisk

Sabina de Villiers och hennes kollegor har undersökt en mängd olika konjugat. Nästan alla ger antikroppar, men beroende på hur nikotinet och proteinet binds samman så bildas olika antikroppar som binder olika starkt. Man har inte funnit några tecken på ospecifik eller felaktig bindning när man testat antikropparna för att utesluta att de angriper kroppens neurotransmittorer.
Jan Holmgren är professor i medicinsk mikrobiologi och föreståndare för Guvax, Göteborg University Vaccine Research Institute. Han tycker att projektet på KI låter intressant.
? Det finns klara möjligheter att få den typ av effekt man vill ha. Men det finns en risk att det visar sig svårt i kliniska tester att få tillräckligt höga nivåer av antikroppar i blodet.
Problemet är enligt Jan Holmgren att nikotinmolekylen är så liten. När antikroppar används mot exempelvis virus rör det sig om en liten molekyl som blockerar en stor partikel. Här är antikroppen istället en stor molekyl relativt det lilla nikotinet.
? För att antikropparna ska kunna stoppa nikotinet krävs kanske tusen gånger mer antikroppar än nikotin, rent viktmässigt. Under extrema betingelser kan kroppen producera tio mikrogram antikroppar per milliliter blod mot en så liten molekyl som nikotin, men där går gränsen.
Jan Holmgren är tveksam till om det går att nå de nödvändiga nivåerna.
? Men har forskarlaget lyckats få tillräckliga halter i djurförsök tycker jag att det verkar intressant att gå vidare med testerna.
Att upprätthålla halterna är ett mindre problem. Det kan lösas med ytterligare vaccineringar. På KI tror man att vaccinet eventuellt behöver injiceras två gånger det första året, därefter mer sällan.

Medveten om svårigheter

Professor Torgny Svensson är väl medveten om de svårigheter Jan Holmgren nämner, men är hoppfull:
? Hos råttorna har vi lyckats neutralisera en nikotinmängd som motsvarar tre cigaretter i ett enda bloss. Ska man döma av de försöken är det inga problem, men om vi kan åstadkomma samma antikroppstitrar i människa vet vi naturligtvis inte förrän vi har försökt, säger Torgny Svensson.
För att finansiera utvecklingen av vaccinet har han bildat forskningsbolaget Independent Pharmaceutica. Pengarna kommer bland annat från KI:s egen investeringsfond.

Möjligt röka igenom?

Docent Karl Olov Fagerström driver avvänjningsmottagningen Rökarens Informationscentrum i Helsingborg och är ordförande i styrelsen för Independent Pharmaceutica.
? Det kan naturligtvis visa sig att man kan ?röka igenom? vaccinationen, liksom man kan dricka igenom en antabusbehandling, säger Karl Olov Fagerström. I så fall riskerar man att få ännu mer skadeverkningar. Men jag tror att vaccinet kommer att fungera, och då blir det ett mycket gott alternativ för människor som inte lyckas sluta röka idag.
Vad vaccineringen kan komma att kosta vet man inte än.
? Kostnaderna för rökares skador är oerhört stora, säger Sabina de Villiers. Rent samhällsekonomiskt vore det bra om vaccinationen blev statligt subventionerad.

Vi använder cookies för att ge dig den bästa upplevelsen på vår webbplats. Mer information

Dina kakinställningar för denna webbplats är satt till "tillåt kakor" för att ge dig den bästa upplevelsen. Om du fortsätter använda webbplatsen utan att ändra dina inställningar för kakor eller om du klickar "Acceptera" nedan så samtycker du till detta.

Stäng