Annons
Läkemedelskostnaderna ökar – TLV vill se åtgärder
Foto: Istock

Läkemedelskostnaderna ökar – TLV vill se åtgärder

TLV nådde inte målet att minska läkemedelskostnaderna – och föreslår nu en ny modell för prissättning.

23 jun 2025, kl 09:00
0

Annons

Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket, TLV. nådde knappt halva vägen fram till regeringens mål att minska läkemedelskostnaderna med 800 miljoner på fyra år.

Nu föreslår myndigheten nya metoder – och efterlyser en översyn av hela systemet för läkemedelsprissättning.

Läkemedelskostnaderna ökar

Kostnaderna för läkemedel som ingår i läkemedelsförmånerna har ökat kraftigt de senaste åren. Enligt Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket. TLV:s senaste uppföljningsrapport uppgick kostnaderna för förmåns- och smittskyddsläkemedel till 42,7 miljarder kronor under 2024. Det är en ökning med tio procent jämfört med året innan.

– Framför allt beror den ökade kostnaden under 2024 på att läkemedelsanvändningen ökar. Läkemedelsanvändningen ökar mest för biologiska läkemedel vid inflammatoriska sjukdomar, onkologiläkemedel och läkemedel för behandling av diabetes typ 2, säger enhetschef Jonas Nilsson på TLV i ett pressmeddelande.

Fler diabetiker får Ozempic

Resultaten visar att volymökningar är den primära orsaken till de flesta
läkemedelsgruppers kostnadsökningar. Det indikerar att fler patienter använder
läkemedlen eller att patienter använder högre doser av läkemedlen.

Exempelvis ökade kostnaderna för proteinkinashämmare mot cancer med 348 miljoner kronor förra året, framför allt till följd av en ökad användning av målinriktade cancerläkemedel.

Fler personer med diabetes typ 2 behandlas med GLP-1-analoger som Rybelsus och Ozempic (semaglutid). Den totala kostnadsökningen för denna typ av läkemedel blev 275 miljoner kronor. Vidare ökade kostnaderna för läkemedel mot adhd med 218 miljoner kronor, vilket framför allt drivs av en ökad försäljning av Elvanse (dexamfetamin).

Nya och dyra läkemedel

Även höjd handelsmarginal och prisökningar inom det generiska periodens vara-systemet har bidragit till de ökade läkemedelskostnaderna.

Introduktionen av nya och dyra läkemedelsbehandlingar är en mindre men bidragande orsak till att läkemedelskostnaderna ökar. Ett sådant exempel är läkemedel mot sjukdomar i nervsystemet. Kostnaden för dessa ökade med 387 miljoner förra året. Här beror kostnadsökningen framför allt på att läkemedlet Amvuttra (vutrisiran) som används mot ärftlig transtyretinamyloidos, även kallat Skelleftesjukan, kom in i förmånerna.

– Det är rimligt att läkemedelskostnaderna ökar över tid, så länge det innebär att effektiva läkemedel blir tillgängliga för patienter. Men ökningen behöver ske i en omfattning och i en takt som inte riskerar att tränga undan annan hälso- och sjukvård, säger Anna Alassaad, chefsstrateg på TLV och samordnare för uppdraget, i en kommentar.

Läkemedelsbrist höjer priserna

Läkemedelsbrist kan också leda till höjda priser. TLV noterar att antalet prishöjningsansökningar över takpris eller där takpris saknas ökar i takt med att antalet rest- och bristsituationer. Förra året godkände TLV 31 sådana ansökningar, jämfört med år 2022 då endast 16 blev godkända.

När det gäller läkemedel som sänker blodtrycket har restsituationer, som minskat utbud och konkurrens, har flera produkter som tidigare legat långt under takpriset kunnat höja sitt pris, konstaterar TLV. Eftersom flera produkter i läkemedelsgruppen har hög försäljning kan även mindre prisförändringar ge stora kostnadseffekter.

Ett annat exempel är läkemedel för ämnesomsättning och matsmältning. Kostnaderna ökade med 248 miljoner kronor, delvis på grund av volymökning men också på grund av läkemedelsbrist. Priserna har ökat i samband med restsituationer gällande vissa förpackningsstorlekar med läkemedlet esomeprazol, som används mot halsbränna och magsår.

Nådda halva vägen fram

Samtidigt lämnar TLV nu slutrapporten för det fyraåriga regeringsuppdrag som gick ut på att utveckla kostnadsdämpande arbetssätt. Målet var att genom omprövningar, prissänkningar och återbäringsavtal åstadkomma besparingar på 800 miljoner kronor.

Men enligt rapporten landade de faktiska besparingarna på cirka 340 miljoner kronor. Det rör sig om cirka 200 miljoner kronor i sänkta priser genom omprövningar, samt omkring 130 miljoner genom prissänkningar på lagerberedningar. Åtgärder för att öka konkurrensen har troligen också lett till besparingar, men dessa är svåra att mäta.

En viktig förklaring till att målet inte nåddes är att regionerna inte tecknat några nya återbäringsavtal för läkemedel som redan finns inom förmånerna.

– Trepartsöverläggningar med regionerna som leder till avtal om återbäring sänker kostnaderna och är viktiga för att kunna åstadkomma större besparingar, utan att riskera att tillgången till läkemedel inom förmånerna påverkas alltför mycket, säger Anna Alassaad.

Försäljningsvolym kan påverka pris

För att på sikt hålla tillbaka läkemedelskostnaderna planerar TLV att ta fram metoder som väger in ett läkemedels försäljningsvärde i besluten om pris och subvention. Det skulle kunna innebära att priset sänks automatiskt när ett läkemedel får mycket hög försäljning – en modell som liknar vissa andra europeiska länders.

I rapporten betonar TLV också behovet av att förbättra samarbetet med regionerna. Myndigheten har därför etablerat särskilda regiondialoger, och tagit fram marknadsöversikter som visar hur användningen av läkemedel ser ut inom olika terapiområden och regioner. Tanken är att detta ska stödja en mer kostnadseffektiv användning av läkemedel i hela landet.

Strukturella hinder

Samtidigt menar TLV att dagens system sätter tydliga gränser för hur mycket kostnaderna kan pressas. Bristen på nationell samordning i styrning och förskrivning av läkemedel, samt den svaga svenska kronan, motverkar effektiv kostnadskontroll.

Myndigheten anser därför att det behövs en större förändring: ”Det finns ett behov av en större översyn av systemet för prissättning, förhandling och subvention av läkemedel”, skriver TLV i rapporten.

Så vill TLV dämpa läkemedelskostnaderna

  • Omprövningar av pris och subvention för äldre läkemedel.

  • Prissänkningar enligt 15-årsregeln för substanser äldre än 15 år.

  • Marknadsöversikter för att öka konkurrensen mellan likvärdiga läkemedel.

  • Pris kopplat till försäljningsvolym, särskilt för läkemedel med högt försäljningsvärde.

  • Trepartsöverläggningar som kan leda till återbäringsavtal.

  • Systemöversyn för att åtgärda strukturella begränsningar.

Previous article ”Signalerna om bemötande på apotek är allvarliga”
Nästa artikel Vill se åtgärder mot ojämlik vaccination